Göteborgsvarvet går visserligen på asfalt, och kanske inte platsar helt på den här portalen. Men jag vill ändå dela med mig av min egen lilla guide till det perfekta Göteborgsvarvet. Mina tankar går att anpassa till nästan alla tävlingar, men just detta exempel kretsar helt kring kommande helgs löparfest.

Grundtanken när jag springer lopp är ALLTID Slow Enough To Win. Det innebär i stora drag att jag försöker undvika att gå över den hastighet som jag hoppas kunna hålla i genomsnitt. En halvmaraton ska för mig gå någonstans mellan 3:35 och 3:45 per kilometer, vilket innebär att jag försöker springa första halvan på 3:40 (men absolut inte snabbare!) och sedan har jag utrymme för att öka om kroppen tillåter. Tabellen ovan kan vara en hjälp för översättningen mellan din egen slut- respektive kilometertid. Tveka inte att höra av dig om du vill ha hjälp att räkna ut din egen tid mer exakt. Det känns alltid löjligt långsamt i början, och det SKA det göra! Visserligen lägger jag upp de flesta lopp på ungefär samma sätt, men i denna guide applicerar jag min filosofi på just Göteborgsvarvet. Banan har, i mina ögon, 5 kritiska punkter eller delsträckor.

Den första går från starten och över "Säldammskullen" (cirka 3 km). Oavsett vilken grupp du startar i, är detta den optimala övningen för IS I MAGEN! Stressa inte över köer och trängsel utan dra nytta av det faktum att omgivningen hjälper till att begränsa farten. Genom Slottsskogen och hela vägen upp på toppen har du en enda uppgift: håll igen och kom in i rätt tempo! Om du skulle tappa nån minut här så har du 18 kilometer på dig att plocka in det.

Delsträcka två går till toppen av Älvsborgsbron (ca 6 km). Ner från Säldammsbacken brukar trängseln lätta och det är väldigt lätt att dras med i hetsen för att tjäna in några sekunder. Men behåll handbromsen! Redan det faktum att banan sluttar utför gör att det kommer vara lätt att hålla farten och spara kraft. Och det är långt kvar till målet. Vid toppen av Älvsborgsbron ska du fortfarande vara så lätt i kroppen och andningen att du kan rulla på med en bra och lätt teknik ner mot det långa flacka partiet längs Hisingen.

Delsträcka tre är det överlägset längsta partiet. En lång, flack folkfest mellan kranar och bassänger som avslutas med en tuff stigning uppför Göta Älvbron (14 km). Eftersom du varit duktig och sparat på krafterna kommer du under denna sträcka, utan ansträngning, att kunna ta igen de sekunder du eventuellt tappade i början. Men stressa inte. Den sista uppförsbacken på Göta Älvbron kan vara ruskigt tuff om du bränt lite för mycket fram dit. Och det är nu det jobbiga börjar (eller - om du hållt dig till planen kommer nu det roligaste).

Delsträcka fyra (Göta Älvbron till Götaplatsen, ca 17 km) är den som alltid var värst för mig. Ända tills jag lärde mig att springa just som jag skriver i detta inlägg: Tillräckligt långsamt!! Avenyn, som egentligen är en näst intill platt gata, kan kännas som en vägg. Men sista gången jag sprang Göteborgsvarvet hade jag känslan att jag flög fram. Och det är den känslan jag vill ge dig som läser detta inlägg hela vägen till slutet. Den som når toppen av Avenyn med energi kvar i kropp och knopp är dagens vinnare. Oavsett tid. Oavsett placering. MEN det är fortfarande en tuff sträcka kvar!

Delsträcka fem går alltså från Avenyn till målet (21,1 km). Det är först nu som du kan passa på att kapa tider (själv kapade jag nästan tre minuter under de sista fyra kilometrarna förra gången jag sprang). Tidigt längs detta parti kommer en ganska tuff stigning (18-19 km) som vissa dagar kan vara ännu mer knäckande än Avenyn. Denna avslutning är dessutom ganska knixig längs med cykelbanor, över broar, genom Slottsskogen och slutligen hundra meter inne på en löparbana. Den som hade krafter kvar vid Götaplatsen kommer nu att kunna flyga förbi alla de som startade för hårt, och gå i mål med ett stort leende och förhoppningsvis ett krossat personbästa. Och jag hoppas att jag kan hjälpa några av Er att uppnå just detta.

Lycka till, vi hörs om en kvart - fjorton da'r!
/Andreas