Löpning – allt mellan runner´s high och djupaste misär

  Jag läser just nu överläkare Anders Hansens populära bok Hjärnstark om träningens och framförallt löpningens effekter på vår hjärna. En mycket intressant och tankeväckande bok på många sätt, han...

26 maj, 2017 |
Traillöpning - det underbaraste när steget är lätt, energin är hög och naturen så vacker. Foto: Mikael Svensson från Bokprojekt om Delsjöområdet.

 

Jag läser just nu överläkare Anders Hansens populära bok "Hjärnstark" om träningens och framförallt löpningens effekter på vår hjärna. En mycket intressant och tankeväckande bok på många sätt, han skriver om fascinerande samband och förklaringar till varför vi människor mår så mycket bättre både fysiskt och psykiskt av löpning, och att man faktiskt kan förebygga psykisk ohälsa genom att springa regelbundet.

I ett kapitel tog han upp begreppet runner´s high, tillståndet av total eufori man som löpare kan uppleva då känslan är att man kan springa i all oändlighet och aldrig varit så lycklig som just då. Han skrev också att om man är tveksam till om man upplevt runner´s high har man med största sannolikhet inte gjort det, så stark är känslan att man aldrig glömmer den. Har du upplevt runner´s high ännu i din löpkarriär?

Jag har gjort det vid två tillfällen. Det första var när jag som ny löpare för första gången sprang längre än en mil en mörk höstkväll. Jag blev så glad över mitt distansrekord, att jag tog ett extra varv runt en kuperad 2,5 km löparbana och känslan av att inte bli trött utan att jag till och med kunde öka farten i slutet av löpningen gjorde mig salig. Jag sprang ännu fortare och kände mig ostoppbar och att löpningen var mitt rätta element.

Hansen förklarar fenomenet som uppstår vid runner´s high som hjärnans egen belöning. Löparen upplever ren eufori och all  smärta försvinner samtidigt som att alla sinnesintryck blir intensivare och man känner sig outtröttlig. Antagligen är det en fysisk funktion nedärvd från människans förfäder som tvingades springa långt för att jaga sina byten. De jägare som då pga endorfinerna, kroppens eget morfin, kunde springa långt trots smärta hade större chans att få en lyckad jakt och större chans till överlevnad. Man vet genom tester att man måste springa minst 45 minuter och ju oftare desto större är möjligheten att få uppleva runner´s high. Och även om man inte når de högsta endorfinnivåerna så många gånger i livet är löpningen ändå ett sätt att öka sitt välmående. Bra va!

Det andra tillfället jag kände runner´s high var under Ultravasan 90 i somras. Mellan ca 20-35 km hade jag en fantastisk löpning då allt stämde. Oron och spänningen man har inför ett lopp - är jag tillräckligt tränad, har jag rätt kläder och skor, hur kommer magen att kännas... alla de tankarna släppte efter någon mil och ersattes av faktum – NU springer jag, nu njuter jag, nu gör jag det här roliga som jag längtat efter! Klädvalet var rätt, skorna kändes bra, energipåfyllningen hade jag fått igång och jag kände mig stark och härlig i den fantastiska Dalaskogen. Det kändes som om jag gjorde det jag var ämnad att göra, att springa på vackra stigar tillsammans med andra glada löpare, som att få svaret på frågan om meningen med livet... att känna sig på rätt plats och få göra något man älskar. Löpningen var enkel, snabb och fullkomligt fyllde hela mig med lycka.

3 mil kvar till Mora. Runner´s high hade klingat av och nu var det bara envishet.

Lika hög jag var då av löpningens endorfiner, lika låg kan jag också bli. Under ett annat lopp jag sprang, mitt första försök på 50 miles trail, bröt jag vid 6 mil då det var ca 2 mil kvar. Den omedelbara känslan av lättnad i att loppet var över byttes snart mot besvikelse över att jag gett upp. Efteråt har jag försökt att analysera vad som fick mig att bryta. Smärtan så klart. Att springa ultra gör ont. De första gångerna man upplever den typen av smärta i ben, knän, fötter och känner den totala tröttheten i kroppen och uppgivenheten i att loppet aldrig tycks ta slut, gör att man lätt tappar modet och inte vågar eller tror sig orka hela vägen. Det kommer ju ändå inte att gå, lika bra att jag bryter nu innan jag skadar mig, tänkte jag. Men jag fick också en lärdom av att bryta loppet. Jag vill aldrig uppleva den besvikelsen igen, och därför måste jag definiera vilka svårigheter som kan uppstå och hur jag kan förhindra dem eller minska deras negativa effekt.

Smärtan kommer i långa lopp. Det är något man får lära sig att acceptera och lära sig känna igen. Viss smärta är farlig och kan ge skador. Då ska man bryta loppet! Den mesta smärtan är inte farlig utan är kroppens försök att få dig att stanna. Det är då hjärnan talar om för kroppen att fortsätta, så som man tränat under långpass och back to back-pass. Ju fler gånger jag har sprungit långt blir smärtan mindre, så kroppen kan vänjas vid påfrestningen. Jag hade ont i fötterna, så nu smörjer jag fötterna i fet salva och har tåstrumpor för att minska risken för skav och blåsor. Jag är jättenoga med att ta energi ofta och från start i loppet. Jag vet att de negativa tankarna och tvivlen på mig själv kommer när jag är låg och energifattig. Det är svårt att få upp energinivån igen om man väl börjat dippa, så jag fyller på med energi direkt från start. Jag laddar mig med positiva tankar och beröm till mig själv att plocka fram när det känns tungt. Det finns alltid saker som är bra trots att det gör ont och att det är långt kvar till mål. Att acceptera det jag inte kan påverka har också hjälpt mig fokusera på mig själv och mitt eget lopp. Vädret till exempel, samma för alla löpare under ett lopp men ett större problem för dem som irriterar sig och ödslar kraft på att tycka att det är jobbigt. Medlöparnas fart och min egen långsamhet kan också vara svårt att acceptera. Men den enda jag tävlar mot är mig själv och jag vill ju få belöningen som väntar i mål, tillfredsställelsen i att klara en svår utmaning. Vilka svårigheter möter du under lopp? Har du en plan för att hantera dem?

Löpning är både himmel och helvete. Det behövs en ängels tålamod att enträget fortsätta och en djävuls brinnande lust att njuta av framgångens sötma. Och jag önskar att du får känna runner´s high och den högsta euforin längs vägen! Lycka till med löpningen!

 

Instagram trailbykidmark.

Min kompis häromdagen...

Senaste blogginläggen

  • Pryltest - Craft Nordlite Ultra / Pure Trail Niclas Bergqvist
    Läs mer
  • Men. Du är väl aldrig sjuk? Andreas Lundblad
    Läs mer
  • Att komma dit man är Malin Tidqvist
    Läs mer
  • 10 månader mot 10 mil - my experience Sara Costa
    Läs mer
Se alla våra Inspiratörer

Löpargrupper

För dig som vill upptäcka nya stigar på hemmaplan - ihop med andra.

Outnorth Trailtour

Vilka är landets bästa traillöpare över säsongen 2024? Vilket är det starkaste teamet? Från stränder, via klippor och fjäll till djupa skogar.

Trails of SWE c/o Dacia

Trails of SWE c/o Dacia är 4 lopp, 4 naturtyper, 4 sätt att uppleva vårt fantastiska land. Och 4 sätt att få använda hela din kapacitet, att våga vara grym.

Guider utrustning

Få hjälp inför ditt köp av skor, pannlampor eller löparryggsäck. I samarbete med Outnorth.

Trailkalendern

På fjället, längs havet, i skogen. Här hittar du alla svenska traillopp i en kalender.

Shop

Snyggkläderna, presentkort och löpargrupperna

Trailrunning Sweden AB
Hästtorget 6, 312 30 Laholm
VAT-nr SE559145416901
Email: [email protected]


Lägger till i kundvagnen

  • x
X
X