HeaderAD

Vad springer du från? För att komma till vad?

 

Löpning i regn, kan kännas jobbigt innan men alltid uppfriskande efteråt.

Vad motiverar dig i löpningen? Vad är det som får dig att fortsätta att springa fastän hösten smyger sig på och tiden i dagsljus minskar? Vad är det du upplever när löparskorna för dig framåt, trots duggregn och kylig vind?

Vad är det du springer från? Och kanske mer intressant, vad springer du till?

Vi har nog lika många svar som vi är löpare, men några orsaker tror jag att vi har gemensamt oavsett var, när och hur vi springer.

Jag vet att vi får en kick av löpningen, vi är faktiskt beroende av endorfinerna som löpningen genererar i hjärnan och vi vill ha dem igen och igen och igen. Vi blir höga, lyckliga, obekymrade. Vi känner oss oövervinnerliga och stolta över oss själva.

Jag vet att vi känner oss starka och nöjda efter genomfört pass, särskilt när vädret ser otrevligt ut och viljan sätts på prov. Den styrkan sparar vi i vårt inre och kan använda i vardagslivets konflikter och knepigheter. Det märks på hållningen när en människa har tränat. Det ger en lite rakare ryggrad och stadigare blick.

Många drivs av att prestera ännu mer. Efter sommarens lopp och tävlingar sätter vi nya mål till nästa år. Bättre, snabbare, längre, högre. Mätbara resultat, tydligt svart på vitt, blir jag bättre eller sämre? Naturligtvis finns en önskan att hela tiden bli starkare. Framförallt jämfört med sig själv, kanske också i jämförelse med andra löpare vi ser strax framför oss.

Viktigast, den inre tillfredsställelsen. Vi springer från oro i själen till lugnet, friden och klarheten. Kaos i hjärnan som förvandlas till sorterade tankar och tydliga vägval. Aldrig fattar vi väl så kloka beslut som efter en löptur?

Jag springer också för spänningen, utmaningen och det äventyrliga i att förbereda mig för lopp jag vill uppleva. I fredags öppnade anmälan till Sandsjöbacka Trail 12-14 januari, ett arrangemang med en hel helg av traillöpning i vinternatur. Jag har tidigare år sprungit flera av distanserna, men ännu inte den längsta – 82 kilometer från Tjolöholms slott i norra Halland till målportalen på Slottsskogsvallen i Göteborg. Visst vore det något alldeles särskilt att springa till, i snö och minusgrader?

Vi springer till bättre hälsa och hållbarare liv. Vi vet inget av vad framtiden ger oss, men med löpningen har vi gjort ett aktivt val och förberett oss så bra vi kan. En stark kropp, en lycklig själ och en hjärna som har viljan kan klara utmaningar och påfrestningar av skilda slag. Du har GJORT något för din hälsa, du ger dig chansen till ett kraftfullt liv!

På väg till styrka.

Sommargrönskan är på väg att gå över i höstligt gyllengult, lättvindigt kortärmsspring blir mer påklädd löpning i motvind. Men trots ökat motstånd fortsätter vi att springa med bestämda steg till våra kickar och klara tankar, lockade av nya mål och nya upplevelser.

Vi springer alltså från oreda till ordning.

Från osäkerhet till tydlighet.

Från svaghet till styrka.

Från passivitet till ett aktivt liv.

Även om det inte alltid syns i resultaten blir vi vid varje löpning en något bättre människa.

Det är helt oviktigt vad vi springer från.

ATT vi springer betyder allt!

 

Sensommarblommor

 

Liknande inlägg

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

X