Löpningen betyder mycket för många och så även för mig. Ibland funderar jag på vad som skulle hända om jag inte kunde springa längre. Skulle jag då inte längre få kalla mig ”löpare”? Vad skulle jag vara då? Som tur är finns ju andra intresseområden jag skulle kunna utveckla vidare men den där löparidentiteten som finns hos många av oss inbitna löpare betyder mycket. Mig ger den en oerhörd frihet; jag vet att jag när som helst kan snöra på mig skorna och ge mig ut i världen, var jag än befinner mig. Bara den vetskapen gör mig starkare. Jag kan ta mig fram snabbt vilken terräng jag än befinner mig i och jag kan t o m bestiga berg springandes! Löpningen ger också en fin gemenskap med andra löpare – människor man kanske aldrig skulle träffat på annars.

Anledningen att jag funderar på detta just nu är att jag haft en del skadeproblem de sista åren och har även nu problem med en hälsena. Jag borde inte springa mycket alls… Men nu har våren kommit, man ser löpare överallt och jag vill inget hellre än att ge mig ut i skogen! Så jag springer lite ändå, tillräckligt för att jag ska få känna mig som en löpare :- )

Fördelen med traillöpning är att den är betydligt skonsammare än asfalt så det utnyttjar jag nu.

För 5-6 år kunde jag inte ta ett smärtfritt löpsteg på 1,5 år p g a komplikationer av ett löparknä. Jag trodde att jag aldrig skulle kunna springa mer än några kilometer. Men tiden gick och helt plötsligt kunde jag springa en hel mil igen. Kanske, bara kanske, skulle jag kunna tävla igen? Och det kunde jag faktiskt. Jag jag lärde mig att aldrig ta löpningen för given men också att man nästan alltid kan komma tillbaka, hur hopplöst det än känns. Men man måste kämpa ibland för att få kalla sig löpare!

Jag kommer skriva om lite allt möjligt på den här bloggen – om allt från intressanta platser jag sprungit på (som förhoppningsvis även kan inspirera er!) till vardagsträning mot nya mål. Eftersom jag är sjukt fascinerad över hur kroppen anpassar sig och reagerar på träning kommer jag även smyga in lite vetenskapliga rön :-)

Vem är då jag? Jag älskar löpning p g a enkelheten och frihetskänslan och har sprungit mycket sen barnsben (men då mest efter bollar). För ca 8 år sedan bestämde jag att jag ville springa milen under 40 minuter och började träna mer målmedvetet, under en period nästintill på elitnivå. Just nu tränar jag vad jag känner för och hinner med och inte efter något speciellt schema. Jag skulle vilja testa på en vertikal kilometer så det är mitt mål med träningen just nu, att träna upp mig så jag klarar det bra!

Hoppas ni fortsätter titta in!