Aros Marathon 50 km går mestadels på den gamla (nedlagd så ingen missförstår) banvallen mellan Uppsala och Enköping och byter riktning varje år. Det här året var starten vid slottet i Uppsala. Allt arbete, planering etc. görs på helt ideell basis och loppet är gratis.
Målsättningen med Aros Marathon har varit att få till ett lopp där deltagarna inte behöver betala något, i kontrast till de vårt tycke alltför dyra spektakel som ofta erbjuds.
Det här är ju en beundransvärt då kostnaderna till olika lopp kan vara rätt hög. Gjorde en snabb uppställning och räknade ut mil-priset.
- 220 kr milen Ecotrail Stockholm
- 260 kr milen Asics Stockholm Marathon
- 310 kr milen KIA Fjällmaraton
Desstå populärare lopp, desstå högre pris kan man ta, jag förstår det. Visst blir det ökade kostnader med en större organisation som omgärdar den, förstår det också, men då är det bra att det finns billigare alternativ med lika hög upplevelsefaktor.
Filmade och klippte ihop några sekvenser till ett ca. 2 min klipp från loppet. Ber om ursäkt för ev. åksjuka då jag saknar en gimbal att stabilisera med. Dessutom frös jag nått oerhört precis innan start så jag huttrade men jag hoppas det går bra ändå...
Kände mig pigg och stark när starten gick klockan 10 i Uppsala. Det blåste en del så jag frös faktiskt vid starten men efter bara några km var värmen i kroppen uppe. Jag hade lyckats få mig en plats till detta lopp som jag missat flera ggr. tidigare.
Halva loppet avklarat och har lämnat Örsundsbro som också är starten för halv marathon. Börjar känna av tröttheten och bristen på mer diciplinerade långpass.
Tappar bort mig lite efter att precis ha nått utkanten av Enköpings stadskärna men får hjälp av en medlöpare efter mig som pekar ut banriktingen. Mindre än en kilometer kvar nu och då är det bara att bita ihop och vrida ur det sista.
Inte för att jag vill stressa dig på något sätt men jag skulle vilja hinna med en öl.
En av arrangören löper sist och ser till att skyltar och band kommer ner och att ingen löpare försvinner på vägen pushar på mig. Sista 7-8 km har jag tvingats växla mellan att gå och springa omvartannat.
Är nu helt tom i benen. Blev omspringen tidigare av två tjejer som säger till mig att de skulle vilja komma sist, för de har aldrig gjort det tidigare. Jag har högst nummer på lappen säger jag, jumboplatsen är naturligtvis min svarar jag.
Nej, jag kommer inte sist. Den största smällen efteråt var mental. Jag har alltid varit typ en mid-pack-runner, det stämde inte idag så egot fick sig en lite törn. Ibland går det hyfsat och ibland går det sämre.
Det här loppet måste jag springa igen och nästa år går starten i Enköping, då kanske benen är med bättre då all löpning går hemåt för mig.
24 dagar kvar till Björnfrossa 62 Km men vem räknar?