Så fort tiden går, nu har vi kört halva terminen! Idag är det dags för vår sjunde måndagskväll tillsammans och jag har så roligt. Det ger mig en enorm energiboost att träffa vår löpgrupp TRS Göteborg/Härryda och springa tillsammans. Jag hoppas att löparna tycker detsamma.
Som du kanske vet kallar Trailrunning Sweden sina grupper för upplevelselöpning och det beskriver bra vad vi fokuserar på. Vi springer på 12 olika platser i vår närmiljö för att löparna som bor här i närheten ska hitta nya vackra platser att springa på och våga lämna asfalt och kända motionsspår. Jo ibland måste vi ta en liten bit på vägar för att komma från parkeringen till skogen, men flera av våra pass går helt och hållet på smala stigar och markerade leder.
De första veckorna i mars använde vi pannlamporna men efter sommartidsomställningen behövdes de inte längre och nu springer vi ju helt och hållet i kvällssol, underbart! Du vet när ljuset silas mellan granstammarna och gör så att den gröna mossan ser ännu mjukare ut och lyser på spindelnäten som anas mellan träden framför oss...och koltrastsången...ja då är jag väldigt lycklig när jag leder min lilla grupp av löpare längre in i skogen. Våra löpturer är mellan 6-9 km långa, lite beroende på vad vi vill visa löparna och hur terrängen är. Vi har några riktigt backiga rundor kvar men de ger också de vackraste utsikterna och vi försöker anpassa de olika fartgrupperna efter löparnas önskemål. Ibland går det lite för fort för någon, då kan man byta till en lugnare grupp nästa gång, och ibland vill man utmana sig och springa fortare och då väljer man en snabbare.
Vi har även haft löpevent under tre helger. Vi vill gärna inspirera våra löpare till att anmäla sig och springa traillopp och i mars skulle Trailrunning Swedens traillopp Torekov-Båstad haft premiär. Loppet är uppskjutet till i höst men den virtuella varianten 21 km sprang vi med en grupp på Vildmarksleden. Vi startade i Hindås och sprang till Härkeshult, det är nästan exakt 21 km. Men några löpare ville ha en extra utmaning och följde med mig ända till Skatås och lite till så att vi kom upp i 45 km, inte bara ett trailmaraton utan en liten nätt ultradistans! Jättekul att vara med och få uppleva deras glädje när de slog distansrekord med många kilometer!
För tre veckor sedan ordnade Bergspring två lopp i sina hemmaskogar i Sandared utanför Borås, 10 km och Vannamyst 45+ km. Vi var ett litet gäng som sprang den långa distansen. Banan gick i tre loopar utifrån parkeringen vid SOKs klubbstuga i Nordtorp, först 10 km, sedan 30 km och sist en avslutande liten runda på 6 km. Ett smart sätt av arrangörerna att göra det enkelt för löparna att ha tillgång till vätska och energi i sina bilar då loppen var helt självsupportade. Söndagen då vi sprang blev en jättevarm och solig dag, det var ovant att svettas så mycket men en fin förberedelse för alla varma sommarlöpningar som vi ser fram emot.
Det var en väldigt fin bana! Så vackra stigar som slingrade sig runt mosskullar, många backar (1200 höjdmeter) och söta små bäckar att hoppa över. Några enkla partier på väg och genom bostadsområden men till största del mjuk traillöpning. Min goda vän Giesela som är en mycket erfaren ultralöpare tog passet som en skön återhämtning efter sitt Dark Trail 100-mileslopp för några veckor sedan och för de starka tjejerna från min löpgrupp blev det distansrekord. Ja det är verkligen häftigt att se hur de förbereder sig och utmanar sig med längre distanser och upptäcker att långa löpningar inte är så svårt bara man håller en behaglig fart och låg ansträngning. Visst blir man trött längs vägen och det kan göra ont här och där men känslan när vi nådde parkeringen och alla var glada, nöjda och stolta över sin prestation...jag blev lite rörd faktiskt. Tack Bergspring för möjligheten att utmanas och utvecklas!
Förra helgen ordnade Trailrunning Sweden och Salming Idre Fjällmaraton ännu ett virtuellt lopp, Höjdaren. Vi skulle springa lika många höjdmeter som våra lopp i Salming Idre Fjällmaraton i augusti har och för mig innebar det 1400 höjdmeter. Vi gjorde det som ett event i vår löpgrupp och några starka löpare dök upp i slalombacken Bollekollen i Bollebygd. Backen används sommartid av mtb-cyklister som åker upp i liften och ner i de olika nedfarterna och stigarna vid sidan av backen, men en liftgata användes inte så den fick vi låna. Upp, ner, upp, ner...efter några vändor kommer man in i sin bubbla och bara travar på. Går upp, springer ner. Det är inte en social löpning på det sättet att vi springer bredvid varandra och pratar, men det är väldigt härligt att mötas i backen och heja på varandra. Räkna ner tillsammans och berömma oss själva. 1400 höjdmeter blev 15 vändor, tre timmar. Bra träning!
Giesela och jag och några vänner till planerar ett längre äventyr i maj. Jag har länge haft en dröm om att springa i 24 timmar. Ja springa kanske är att ta i, under så lång tid handlar det mer om att vara i rörelse framåt. Vi ska springa en markerad led och (förhoppningsvis) klara av hela leden men iallafall färdas i 24 timmar. Vi ska ha supportbil som hjälper till med vätska, mat och kläder längs vägen. Eftersom det är första gången jag gör ett sådant långt äventyr känns det tryggt att vi har någon som har koll på oss ifall någon mår dåligt eller om vi behöver skjutsas hem. Hoppas hoppas att vi får en varm och stjärnklar natt, det är faktiskt nattlöpningen jag ser fram emot allra mest!
Lycka till med din löpning och njut av vårvärmen! Och de sköna baden efter löpturen, nu börjar vattnet värmas upp fint.