Petter Engdahl flyttade från Borlänge till Jämtland för att satsa på längdskidåkning som 16-åring. Nu, åtta år senare finns han inte bara med i det svenska skidlandslaget utan är även en av Sveriges absolut starkaste bergslöpare och slutade ifjol tvåa i Skyrunning-serien. Nu laddar han för sitt hittills längsta traillopp.

Under en vinter som kantats av blodförgiftning och luftrörsproblem har resultaten i skidspåret låtit vänta på sig. Nu hoppas Årebon Petter på att kunna avsluta skidsäsongen på ett bra sätt. Men redan i maj väntar säsongens första ultra trail-lopp.
– Jag har ett intensivt tävlingsprogram i maj och juni, där jag inleder med Transvulcania på La Palma. Det loppet är 75 km och blir mitt hittills längsta lopp i karriären. Jag ser fram emot det, men visst pirrar det lite extra att ge sig ut på en sån distans.

I planeringen för vår och sommar finns även det berömda spanska bergsloppet Zegama-Aizkorri, liksom Livigno Skyrace och Mont Blanc Marathon. I Livigno har han en seger från ifjol att försvara.

Salomonlöpare

Redan ifjol fanns Petter med i Salomon Runnings internationella team, vilket ger honom goda förutsättningar för att satsa vidare som traillöpare.
– Jag hoppas att kunna vara med och kriga i toppen både vad det gäller Skyrunning-serien och Golden Trail Series, men för att lyckas bra vill jag bara fokusera på min prestation på enskilda lopp och inte tänka för mycket på resultatmål. Jag lyckades bra med mitt upplägg från ifjol och behöver inte göra något annorlunda nu utan bara ta med mig de erfarenheterna.

Tävlingssäsong året runt

De dubbla satsningar på både skidor och löpning innebär att det är full fart året om för Petter. Att underhålla löpningen på vintern är en självklarhet, liksom att det är naturligt med rullskidor under barmarksperioden.
– Variationen i träningen gör att jag håller motivationen uppe och inte tröttnar lika lätt. Det är skonsamt för kroppen och jag upplever att de olika träningsformerna stärker varandra. Genom löpningen på vintern behåller jag spänsten som skidåkare, medan rullskidåkningen ger ökad träningsvolym och förbättrad syreupptagningsförmåga i barmarksträningen. Sedan är det så klart hela tiden en balansgång, det finns en risk att det blir för mycket. Där ligger den stora utmaningen, säger Petter.

Testa Petters pass

För att hålla koll på den fysiska formen använder Petter löpbandet. Han vet exakt vilken lutning och hastighet han behöver klara för att vara där han vill vara rent formmässigt. Den som är nyfiken att känna på Petter Engdahls kapacitet som backlöpare, kan skruva upp hastigheten till ca 13–14 km/h och sedan ställa lutningen på 10%. I den här farten kör Petter hårda 6-minutersintervaller. Ett pass som finns med under stora delar av träningsåret.

Hur kom det sig då att skidåkaren Petter blev traillöpare?

– Det började egentligen med att jag som skidåkare ville bli bättre fysiskt och såg min chans att delta i några längre löplopp sommartid. Ganska snabbt upptäckte jag att jag hade god fallenhet just för backarna. I fjol fick jag möta Kilian Jornet vid flera tillfällen och såg att det inte är så mycket som fattas för mig mot hans kapacitet. Det är snarare den rutin och erfarenhet som han har skaffat sig efter att ha sprungit den här typen av lopp i många års tid som gör skillnaden.

Hantera motgångar

Och så var det med sjukdomsstrulet i vinter. Vad har du för tips till andra och hur gör du själv när du stöter på motgångar?
– Det hjälper inte att sitta hemma och hoppas på att det ska lösa sig utan man behöver göra något åt problemen. Alla har sina egna utmaningar att brottas med och det finns ingen elitidrottare som inte stöter på motgångar. Det handlar snarare om hur man hanterar dem, men självklart är det inte kul när det inte blir som man tänkt sig. Särskilt när man lagt ner mycket tid på det…