HeaderAD

Planering inför vårens ultrafest TEC – Täby Extreme Challenge

Fortfarande härlig snölöpning, men snart är det dags för vårloppen!

Helgen 20-22 april är en speciell helg för många ultralöpare i Sverige. Då går TEC av stapeln, Täby Extreme Challenge. Kan man kalla det den svenska ultralöpningens högtidshelg? Hur som helst, i år ska jag delta i ultrafesten!

Många löpare tränar intensivt just nu med målet att prestera sitt allra starkaste och uthålligaste om en dryg månad. Ultradistanserna som löparna springer är de klassiska 50 miles (drygt 8 mil) och 100 miles (16 mil) men även den ofattbara distansen 200 miles (32 mil!!!) och årets nyhet Backyard-ultra. Föredrar man mörkerlöpning finns även 50 miles-distansen som nattlopp, med start kl. 00.00 natt till söndagen.

Tävlingscentrum ligger vid Ensta Krog i Täby, där sker varvning och support. Banan som löparna springer är 11,5 km, förutom för backyard-löparna som springer en slinga på 6,7 km.

Jag har aldrig sprungit något lopp under TEC men läst många racereports från deltagare, tittat på resultatlistor och beundrat rekordsättare men i år ska jag äntligen åka dit för att själv delta på flera olika sätt, något jag ser fram emot med största glädje och förväntan!

Mitt viktigaste uppdrag är att delta som pacer. Löpare som springer de längre distanserna får efter en viss tid ha hjälp av en pacer, alltså en person som springer med som sällskap, som farthållare och underhållare (?), någon som när löparen blir trött i huvud och kropp hjälper dem att samla ihop sig, minnas sitt mål och påminna om vätska och energiintag. Eftersom de långa loppen pågår under mer än ett dygn är vi flera personer som hjälps åt med att vara pacer, en åt gången. Det här ska bli jätteroligt, spännande och ett ärofyllt uppdrag! Även lärorikt för mig själv i min egen utveckling som löpare, jag ska dra i mig så mycket ultrakunskap som möjligt från dessa uthålliga löpare.

Löparen jag ska vara pacer åt springer 200-milesloppet. Hur mäktigt är inte det? Fantastiska ultralöparen Ellen Westfelt, en av de två grundarna av Pace on Earth, startar kl. 10 fredag förmiddag och går i mål någon gång under söndag eftermiddag. Möjligen vilar hon i små korta powernaps, annars hela tiden i rörelse framåt. I mer än två dygn. Terrängen och underlaget på de 10,5 kilometrarna är inte svår, men allt eftersom kommer de små backarna och stigarna bjuda på motstånd. Ja du förstår, jag kommer att berätta mer om Ellens lopp senare.

Starten 2016.                                                                                                                    Bild lånad av Täby Extreme Challenge

Jag ska också skriva om hela arrangemanget för magasin Spring. Om atmosfären, löparna, deras eufori och deras kamp, hur man fortsätter varv efter varv i många timmar, och om funktionärer och support som vill förmedla all kraft och glädje till trötta löpare. Jag ryser redan av spänning, det kommer att bli häftigt!

Jag kommer också att delta i Backyard-loppet, om än på ett mycket blygsamt sätt. Starta varje hel timme för att springa ett varv på 6,7 km-slingan, vila lite, springa ännu ett varv, vila lite… Två, tre varv tänker jag springa, medan de som tävlar på riktigt får hålla på från fredag kväll till söndag eftermiddag, eller avsluta när de inte hinner tillbaka under den timme som varje varv får ta. Jag vill uppleva stämningen runt banan, prata med löparna, själv känna hur det känns att vila en liten stund och sedan fortsätta samma varv igen. Och igen.

Men allra mest ser jag fram emot uppdraget som pacer. Att få bistå Ellen när hon når ett mål som hon tränat och förberett sig för under lång tid. Att vara följsam och förstå vad löparen vill ha och behöver, utan att vara påflugen eller energikrävande. Bara finnas till hands, puffa och lyfta, inte rent fysiskt så klart men mentalt, genom att vara där när det krävs.

Kom gärna med råd om hur en bra pacer ska vara och vad jag ska tänka på. Och vilka frågor bör jag få svar på av Ellen innan loppet?

Spring glatt, ta det försiktigt på vårisen!

Möjligen börjar isen att smälta och våren närma sig…men Icebugsen har fått göra många mil i vinter!

Liknande inlägg

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

X
X