Trailrunning som meditation

Jag springer nästan uteslutande i skog och mark och väldigt sällan på asfalt eller i bebyggelse. Detta beror på många saker, de tyngsta argumenten är dock  (utan inbördes ordning) 1: I skogen är...

13 juni, 2016 |

2016-05-28 10.12.01

Jag springer nästan uteslutande i skog och mark och väldigt sällan på asfalt eller i bebyggelse.
Detta beror på många saker, de tyngsta argumenten är dock  (utan inbördes ordning)
1:
I skogen är det ett mjukare underlag att löpa på och det blir lindrigare för fötter, knän och leder. Man får ofta ett lite kortare löpsteg och de mesta nedslagen hamnar på framfoten med hälen fortfarande ovan marken. Vaden fångar då upp alla stötar och knät blir inte utsatt på samma vis som vid ett mer utsträckt löpsteg. Det genererar för visso en del träningsvärk i framsidan av låret och i vaderna i början men det är det mer än värt.
Och 2:
Man får slutar tänka.
Från första steget faller ögonens fokus ner till den punkt där foten kommer hamna om 4 steg, hjärnan tar in informationen och förbereder foten på underlaget. Allt upprepas om och om igen.
Man tar in sin omgivning undermedvetet och är bara i rörelse.
Ett näst intill autonomt tillstånd där kroppen gör det den är skapt att göra, springa.
Att springa måste väl vara det mest ursprungliga vi kan göra.
Idag kan vi ta bilen till valfri affär och byta pengar mot mat men så har det ju inte varit särskilt länge, man behöver inte gå tillbaka många hundra år innan man hittar jägare som sprang ikapp sina villebråd. Människans kropp är till för att springa, våra starkaste muskler sitter i benen för ge oss snabbhet såväl som uthållighet.

Nåväl, när jag springer föreställer jag mig att min sinnesstämning blir lik den hos en som mediterar.
Jag tänker på just ingenting samtidigt som jag helt utan någon förvaring kan få upp redan färdigtänkta tankar som på något vis har tänkts i bakgrunden medans jag sprungit fram över stock och sten.

Jag blir mentalt avslappnad av fysisk ansträngning. Jag har ingen aning om detta är ett generellt fenomen hos andra eller bara förekommer när jag springer men man kan ju alltid hoppas. Hjärnan blir lite defragmenterad för varje nedslag, man kommer i mål med ett leende på läpparna och en organiserad hårddisk i huvudet.

Puss på er.

(Här kommer lite bilder som lovat.)

2016-06-11 11.21.11
Myrstigen, Hunneberg, Vargön, Vänersborg
2016-06-11 12.11.30
Norra Långevattnet, Hunneberg, Vargön, Vänersborg
2016-06-11 12.28.43
Bergsjön, Hunneberg, Vargön, Vänersborg
2016-06-11 13.27.03
Jag och min gode vän Michael Zijp på slutet av helgens 30km trailpass. (Jag till vänster utan majestätiskt skägg)

Senaste blogginläggen

  • Pryltest - Craft Nordlite Ultra / Pure Trail Niclas Bergqvist
    Läs mer
  • Men. Du är väl aldrig sjuk? Andreas Lundblad
    Läs mer
  • Att komma dit man är Malin Tidqvist
    Läs mer
  • 10 månader mot 10 mil - my experience Sara Costa
    Läs mer
Se alla våra Inspiratörer

Löpargrupper

För dig som vill upptäcka nya stigar på hemmaplan - ihop med andra.

Outnorth Trailtour

Vilka är landets bästa traillöpare över säsongen 2024? Vilket är det starkaste teamet? Från stränder, via klippor och fjäll till djupa skogar.

Trails of SWE c/o Dacia

Trails of SWE c/o Dacia är 4 lopp, 4 naturtyper, 4 sätt att uppleva vårt fantastiska land. Och 4 sätt att få använda hela din kapacitet, att våga vara grym.

Guider utrustning

Få hjälp inför ditt köp av skor, pannlampor eller löparryggsäck. I samarbete med Outnorth.

Trailkalendern

På fjället, längs havet, i skogen. Här hittar du alla svenska traillopp i en kalender.

Shop

Snyggkläderna, presentkort och löpargrupperna

Trailrunning Sweden AB
Hästtorget 6, 312 30 Laholm
VAT-nr SE559145416901
Email: [email protected]


Lägger till i kundvagnen

  • x
X
X