Löpning är enkelt. Jag säger inte bara så för att jag själv är löpare, utan faktum är att det är bara att snöra på sig skorna och faktiskt öka promenadtempot förbi powerwalk-tempot och vips så joggar du! Det behöver inte vara svårare än så. MEN jag möter dagligen personer som vill eller har börjat löpträna litegrann och upplever att det är så sjuuuukt jobbigt..? Jag kan inte förstå detta, eller jo självklart förstår jag och det måste ju personen ifråga också inse, att det kommer kännas flåsigt och muskulärt jobbigt, men varför outhärdligt jobbigt? JO för att alla ni som börjar löpträna springer för snabbt i början. Jag vet inte hur många förstagångs-löpare som jag verkligen har fått sakta ned tempot hos när vi sprungit tillsammans under våra PT-pass. De flesta verkar tro att ju snabbare man springer desto snabbare är det över, vilket stämmer till viss del, men inte om man vill bli uthållig och klara av att springa längre än 1km. För dem flesta nybörjarlöpare, som jag coachar är målet att klara av att springa mellan 5-10km relativt obehindrat. Inga problem säger jag, du orkar att promenera 5 km eller hur? Ja, tänk då att du bara ökar tempot litegrann så att du små-joggar några lyktstolpar, sedan går några lyktstolpar första kilometern och går resterande 4 km. Successivt vecka för vecka minskar du ”gå-tiden” och springer allt längre tid under första kilometern och till sist springer du hela kilometern och sedan längre och längre tid och fler kilometrar av din promenad. På så sätt hinner också kroppens leder och ligament med att bygga upp sig och du kan förhoppningsvis undvika nybörjarskador som exempelvis benhinneproblem. Det handlar om att börja jogga, inte springa, skillnaden på att gå och jogga är tillräckligt stor för att du ska få ut mesta möjliga träningseffekt oavsett jämfört med ursprungsläget att inte springa. Så enkelt! Alla som vill och har fysiska förutsättningar kan jogga, om dem verkligen vill, det finns inga ursäkter! Det kommer att ta emot och kännas jobbigt både fysiskt och psykiskt dem första löppassen, men alla ni som kommit steget längre och faktiskt joggar eller springer, vet att den där känslan av eufori och glädje övervinner allt! Alla löp-pass kanske inte är fantastiska och förvänta dig inte heller att du kommer att älska löpning bara för att du just har börjat springa. Vissa pass är svårmotiverade precis som allt annat här i livet, dem ska bara genomföras, medan andra pass kan kännas som man aldrig vill att dem ska ta slut. För mig är löpning så mycket mer än ”bara” träning. Jag som helst springer i skogen värderar känslan av frisk luft, naturupplevelser, mental återhämtning och uppladdning lika mycket som den fysiska påfrestningen i sig. Allt handlar inte alltid om prestation, det är bara du som driver din kropp och det är bara du som avgör hur snabbt/långsamt det ska gå. Fundera över vad löpningen har för syfte för just dig? Är det att klara en viss sträcka på en viss tid, är det för att hålla sig i form, gå ned i vikt etc. Vad är syftet? Medan du funderar, strunta i klockan, pulsen och prestationen, bara ut och spring och se vad som händer!
Idag har jag bloggpremiär här på Trailrunning Sweden, vilket känns såååå superskoj! :) I morgon drar jag till Spanien och springer i bergen, ska bli så himla härligt! Jag anordnar träningsresa onsdag – söndag, så nästa inlägg befinner jag mig i Sitges 20 min från Barcelona och har antagligen avverkat morgonens första bergspass tillsammans med deltagarna.
Vi ses då :) !
