Jag önskar att jag kunde skriva att livet går som på räls och att jag strålar ikapp med solen som äntligen hittat till oss i Sverige. Men livet är inte rosenskimrande och guldglittrande hela tiden och det gäller för oss alla. När livet envisas med att kasta citroner i huvudet på en så får man göra bäst man kan. Har man tur (och en råsaftcentrifug) kan man göra lemonad och saknar man det så kanske man kan springa bort lite av tankar och känslor som yr. För löpning kan fungera som mer än träning, i alla fall för mig. Löpning kan vara återhämtning, terapi och en meditativ stund med sig själv.
Testa du med. Skogen väntar.