För någon månad sedan blev jag intervjuad av swimrunpodden och där pratade vi bland annat lite kort om hur jag förberedde mig inför mitt första marathon. Vi kan väl säga som såhär, jag nojade mer över förberedelserna än själva loppet. Jag försökte läsa på och det skulle kolhydrattömmas och laddas. Man skulle vila och absolut inte spendera timmar på marathonmässan dagen innan. Det fanns så många do's and dont's att jag blev helsnurrig bara av att försöka navigera bland alla tips.
Samtidigt tänker jag att det sannolikt behöver få vara så. Man behöver få testa sig fram och lära sig längs vägen. För vi är alla olika och det som funkar för någon, funkar mindre bra för en annan. Jag har t ex lärt mig, den hårda vägen, att min mage absolut inte fixar banan innan eller under lopp.
Nuförtiden (med ett gäng långlopp under löparvästen) förbereder jag mig ungefär såhär:
Veckan innan lopp
- Jag äter som vanligt och äter sådant jag känner för
- Jag springer/simmar som vanligt men kör inga superhårda eller långa pass (inga tuffa intervaller eller backpass med andra ord)
- Jag springer sista passet två eller tre dagar innan loppet (eftersom jag vill att benen ska vara lite rastlösa och sugna på löpning under loppet)
- Jag testar inte nya saker (som att cykla mtb eller styrketräna)
- Jag försöker sova ordentligt (eftersom sista natten innan loppet brukar bli halvdan)
Dagen innan loppet
- Äter något extra mellis
- Dricker extra mycket vatten och någon Resorb/vätskeersättning
- Plockar fram kläder och eventuella prylar (t ex nummerlapp eller swimrunprylar)
- Lägger mig i tid
Loppdagen
- Äter vanlig frukost men lite större portion (jag gillar gröt)
- Dricker juice
- Dricker resorb
- Äter något mellis om loppet startar senare på dagen
- Tar det lugnt och undviker stress
- Vilar i tanken att det inte går att göra mer nu
Under loppet
- Har (om möjligt) med mig egen vätska eftersom jag vill dricka när det passar mig
- Dricker sportdryck
- Äter det som bjuds men undviker banan och saltgurka eller annat som jag inte är van vid
- Föredrar att äta bars, gelegodis, fruktpure i klämpåse (barnmat)
Generellt kan man säga att jag är betydligt lugnare och tryggare i min egen förberedelse.