För ca tre veckor sedan lyckades jag knipa en damlagsplats i mytomspunna och prestigefulla ÖtillÖ. En swimruntävling från Sandhamn till Utö om 65 km löpning och totalt 10 km simning. Och det är inte vilken swimruntävling som helst utan det lopp som titulerar sig världsmästerskap i sporten. Detta med all rätt eftersom det var där allt startade och det var ifrån ÖtillÖ som alltfler hämtade inspiration till att skapa nya lopp runtom i Sverige och sedan världen.
Jag har aldrig tidigare stått på startlinjen till detta lopp då platserna är få och konkurrensen om de få platserna är stor. Nu lyckades jag via lotten och ett visst mått av tur att ändå få en av dessa attraktiva platser. Hade turen att efter lite svårigheter även hitta en lagkompis, för i swimrun tävlar man (nästan alltid) i lag om två.
Nu till det här med att behålla lugnet. Det är lätt att bli stressad när man inser att loppet endast är mindre än två veckor bort. Många av lagen har vetat i månader att de ska stå på startlinjen och har kunnat planera sin träning utifrån dessa förutsättningar. Jag och min teamie har haft fem veckor på oss. På fem veckor hinner man inte bygga upp den uthållighet som krävs för ett lopp som ÖtillÖ. På fem veckor hinner man knappt bearbeta och smälta att man faktiskt ska köra ÖtillÖ.
