HeaderAD

När man har en kropp som byggdes av skogaholmslimpa och oboy.

Många börjar bygga sin kropp när de är unga med fotboll och träning. Jag byggde min med skogaholmslimpa & Oboy.

När jag började skriva här på Trailrunning Sweden så hade jag en tanke om att vilja förmedla att man behöver inte ha tränat sedan barnsben eller vara supersmal för att kunna springa. De allra flesta löpare på sociala medier (som syns) är slimmade människor som i många fall tränat sedan barnsben. Men jag ville försöka inspirera till att röra på sig och springa även om man inte har de bästa förutsättningarna för det. Och visa att det faktiskt är möjligt.

8 km elljusspår i solnedgången avklarade.

Jag själv tänkte länge att det inte gick, sviktande självförtroende samt andras kommentarer gjorde att jag hade en önskan men inte tron på min förmåga. Jag gjorde ett flertal halvdana försök till att komma igång med löpningen men gav upp varje gång. Tills jag mötte en löparkompis, någon som hade tålamod med min snigelfart, som hejjade på samt gav lite fina tips. Så jag skulle vilja prata om är att det är inte kört att springa bara för att man har lite övervikt, man kan bege sig ut i skogen och älska löpning ändå. Och man får kalla sig löpare även om man springer sakta, något jag själv tvekade över länge.

Jag såg ett inlägg på Facebook om vid vilken hastighet man kunde kalla det löpning och när det räknades till jogging, ungefär som att man inte får kalla sig löpare om man springer en km på över 8 min. Bullshit säger jag! Lika dumt som att man inte skulle få kalla tyngdlyftare/styrketränande om man inte lyfter över 150 kg mark. Lyfter man vikter eller springer så gör man det oavsett vikt eller hastighet. Punkt.

Här har jag för första gången sprungit 6 tekniska kilometer i ett svep. Svettigt och regnigt.

Första milen avklarad! Ganska precis ett år sedan. Jäklar vilken tid det tog, men å andra sidan var den efter Höga kusten leden. Rätt kuperat dvs.

Jag har som mest sprungit runt 11-12 km, min dröm och mitt mål är att kunna springa det dubbla iaf. Men efter att ha ökat träningsmängd lite för fort i våras med trasiga ben och hälsenor som följd, så tar jag det väldigt chill med upptrappning nu. Siktar på att sakta men säkert bygga upp kroppen till Idre fjällmara nästa år. 12 km är planen och jag längtas.

Jag kommer nog aldrig att bli så snabb att jag vinner ett lopp, och mitt mål är inte att göra det heller. Målet är att träffa likasinnade människor och vara lycklig i skogen helt enkelt, simple as that.

Jag vill poängtera att det är absolut inget fel på att vara en smal människa som tränat sedan barnsben, men att man kan springa och vara supernöjd även om man är överviktig och älskar skogaholmslimpa 😉 Idag har jag dock bytt ut skogaholmslimpan mot knäckebröd. Tänker att jag vill försöka komma ner i vikt för att ge min kropp bättre förutsättningar för att klara den löpning jag har som mål.

På återseende!

Liknande inlägg by Madelene Jansson

Liknande inlägg

2 Kommentarer

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

X
X