HeaderAD

Saker som en löpare som inte får löpa kan göra #2

Plogga

Uppe på fjället behövdes den inte, men på väg ner fylldes den, och ytterligare en påse, med diverse skräp

Jag har jobbat med miljöfrågor hela mitt yrkesverksamma liv och jag hämtar kraft i naturen. För mig är det en självklarhet att inte lämna något annat än fotsteg i naturen, men tyvärr känner inte alla så.

Varje år slängs det massor av onödiga saker i miljön. Fimpar, godispapper, flaskor etc. Skräp som skadar djur och natur. Jag tycker att det är så onödigt. Skräp hör inte hemma i naturen. Punkt!

Jag cyklade med ett gäng cyklister för ett par år sedan. Ett par mil ut behövde ledaren fylla på med energi. Han drog upp en bar från ryggfickan, tuggade i sig den och kastade pappret i diken. ”Vad gör du?” säger jag samtidigt som jag stannar för att plocka upp skräpet (och ge tillbaka det såklart). ”Vaddå” svarar han oförstående, ”den var ju slut?”. Vad svarar man på det?

Vet ni hur lång tid det tar för naturen att bryta ner ett litet tuggummi? 20-25 år enligt en sammanställning gjord av Dagens Nyheter för ett par år sedan. En petflaska kräver 450 år. Förutom att det är tråkigt att titta på, riskeras djurliv och vår miljö. Allvarligt. Hur jobbigt ÄR det att bära på skräpet till nästa soptunna?

Jag har alltid plockat skräp. När jag springer kommer jag ofta hem med något föremål jag plockat upp längs med vägen. När jag för första gången fick höra talas om Erik Ahlströms initiativ Plogga (plocka skräp och jogga) tyckte jag att det var genialiskt. Och jag är glad att se att begreppet nu sprider sig. Förutom att vi får bort skräp från vår omgivning får även frågan om nedskräpning fokus. Självklart är målet att inte det ska ske någon nedskräpning, och för det krävs det en beteendeförändring och Ploggning bidrar till medvetenhet som är ett steg på vägen.

Håll Sverige Rent har, tillsammans med Naturkompaniet och Fjällräven, tagit fram en återanvändbar och tvättbar påse som man kan hämta gratis på Naturkompaniet. Det gjorde jag tidigare i sommar. Jag kan ju inte springa nu. Men jag kan gå. Och i sommar har jag haft min skräppåse med mig när jag varit ute. Den var med på midsommar när vi rekade för ett kommande Climb-Track event. Den är med på hundpromenaderna. Den var med på fjället. Och efter mig är naturen lite mindre skräpig. Och hur upprörande det än är att det ska behövas plocka skräp, så är det ändå en rätt go känsla.

Bergslöparna rekar Climb-Trackbanan och ploggar

Morgonpromenad (och dopp) med hunden.

Om du inte redan gillat ”Plogga” på Facebook – gör det nu! Där kan du se om det dyker upp ett plogga-event nära dig. Eller kanske vill du initiera ett? Det vill jag! Torsdag 3/8 ploggar jag i Västerås. Jag promenerar (mutter…), men det går självklart lika bra att springa. Haka på!

Psst… För er som undrar hur det går med yogan: Jag håller fortfarande i. Men ”hunden” är fortfarande lika kantig och stel som förut. Graciös är fortfarande ett ord som är långt ifrån att beskriva mina rörelser. Och mina armar är fortfarande på tok för korta (långt till tårna). Och min träningsmatta är hal! Tips på bra yogamattor mottages gärna. Tack.

 

Liknande inlägg by Josefin Forsell

Liknande inlägg

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

X
X