Jag är inte mycket för skorecensioner längre och min tidigare vurm för löparskor som gränsade till fetischism har i stort lagt sig sedan jag fann kärleken i Inov-8:s X-talon 212 år 2013. Det har ju blivit ett antal par 212:or sedan dess och förutom ett par nya asfaltsdojjor i år – när trotjänarna Asics Fuji Racer gav upp andan – minns jag faktiskt inte när och vad jag inhandlade för skor senast, utom att det var några år sedan. X-talon 212 har allt det jag önskar, för mina behov, min vikt och framförallt MINA fötter. De passar inte allas fötter och av den anledningen aktar jag mig för att rekommendera skor till andra löpare. Det viktigaste är att skor ska sitta bra på ens fötter och att de har de egenskaper som krävs för den typ av löpning man ägnar sig åt. Och jag är glad, riktigt glad, över att Inov-8 inte modifierar sina modeller och lanserar ”utvecklade” årsmodeller som till exempel Adidas, Asics, Nike och många andra. Inov-8 byter på sin höjd färger på sina skor och kommer istället med nya modeller som kompletterar deras befintliga sortiment. Nå, jag råkade förra året köpa ett par 212:or med bred läst (standard fit) och anledningen till att jag upptäckte det var att de inte kändes som tidigare, vilket var påtagligt under en veckas bergslöpning i Lake District. Framfoten gled i skon, vilket aldrig hänt förut. När jag springer i bergen med mycket utför och uppför vill jag ha en sko som sitter tight runt hela foten, men ändå är flexibel. Jag vände mig till den engelska återförsäljaren och fick då reda på att Inov-8 faktiskt smugit ut modellen med bred läst. Sedan dess har de dock lanserats i annan färg för att göra det lättare för både konsument och köpare. För mig är skillnaden mellan smal och bred läst som natt och dag. Paret med bred läst blev av förståeliga skäl förpassade till korta stigluffarpass.
Hemkommen efter Dragon’s Back Race där jag lämnade kvar mina tappra X-talon 212 #5 hade jag bara min snedslitna #4 kvar hemma, alltså ingen kartong med nya fräscha 212:or. Surfade in på Wiggle och fick se 212:or i höstens nya färger och Inov-8 hade till och med lanserat en modell i rosaröd. Nå, både Kerstin och jag la varsin order på den röd-blå-svarta modellen. Jag fick mina lagom till mitt nattliga äventyr på Bruksleden för några veckor sedan. Vad jag genast upptäckte när jag snörde på mig skorna var att de kändes stora, särskilt i tåboxen. Inte ett gigantiskt tomrum, men tillräckligt mycket för att jag skulle notera det på en gång och det blev än mer påtagligt efter 56 kilometers stiglöpning på Bruksleden. Jag (och även Kerstin) har alltid kört UK 7,5 i storlek och de har suttit perfekt och känslan när jag stoppat ner fötterna i ett par nya 212:or har nästan varit klaustrofobiskt tight. Nu var det inte så och det var uppenbart att jag skulle behöva gå ner en halv storlek för att få samma sko, samma känsla, som tidigare. Det intressanta är att även Kerstin gjorde samma reflektion, ovetandes om min. Så, vad att göra? Beställde ett nytt par i storlek 7 förstås och igår kom de med posten. I med fötterna. Prio 1. Katterna fick minsann vänta på sin mat. Yes, skorna satt precis som jag är van med hur de ska sitta! Och självklart får de splitternya 7:orna (dessutom mitt sjunde par av modellen) följa med till helgens efterlängtade fjälläventyr i Sälen medan 212:orna i storlek 7,5 får bli mina vinterskor med lite tjockare strumpor på fötterna.
Så, egentligen var detta inlägg bara ett tips till er andra 212-freaks: gå ner en ½ storlek om ni köper 212:or i de nya färgerna med smal läst. Ja, många ord om ett litet I-landsproblem. Ha en trevlig helg!
P.S. Visst är jag grymt sugen på Inov-8:s Terraclaw 220. Kan vara allroundskon jag letar efter. Ibland vaknar skofetischisten inom mig till liv. D.S. 
