Juni var ju som sagt tidigare ingen höjdarmånad men nu när både Lavaredo och Transgrancanaria är ett avslutat kapitel är det dags att lyfta blicken mot höstens stora utmaning. 1 november är det så dags att för första gången ge sig på den mytomspunna distansen 100 miles och jag kommer göra det under årets Kullamannen-helg. Banan har skruvats till lite inför hösten, allt för att så få av oss som möjligt ska gå i mål.
Den strulande ljumsken känns bättre och bättre för varje löptur, turer där fokus ligger på lugnt tempo och smärtfri löpning. Från att ha lagt noll sekunder på stretching så försöker jag lägga någon minut per dag nu och dessutom läggs lite tid på att träna upp bål och rygg en aning. Små detaljer må så vara men förhoppningsvis kommer det göra skillnad.
Löpning kommer ökas gradvis, både de enstaka passen och den totala veckomängden, allt för att inte trassla till det ännu mer med ljumsken. Ingen hets med att börja springa snabba intervallpass heller. Tävlingsmässigt så ser det glest ut i kalendern just nu med bara Idre fjällmaraton inbokat.
Förhoppningen är att kunna dyka upp på något mer lopp under trailtouren. Ängsö Trail Run ser ut som ett ytterst trevligt lopp och det dröjer nog inte länge innan en anmälan slängs in där. Någon som kan rekommendera något kul kanske?
För den sko-intresserade så kommer det snart ett nytt pryltest, denna gång om Inov-8s G-Grip skor. Jag har under våren sprungit mycket med ett par ill-gröna Terra Ultra G och har precis fått hem det senaste tillskottet från min absoluta favoritserie, Roclite.
