Gunilla Kidmark har tagit en löptur och ett samtal med Monica Johansson som ska springa GAX i helgen.
Duktiga löpare inspirerar, eller hur?! Många gånger fascineras vi av de starka elitlöpare som står på prispallen i stora svenska eller internationella tävlingar, och vi beundrar deras uthållighet och förmåga att träna dedikerat under lång tid.
Men jag undrar om inte de "vanliga" löparna inspirerar ännu mer. De som inte når prispallar och stor berömmelse men som ändå enträget strävar framåt, som mellan jobb och familjeliv lyckas träna i ur och skur och kommer in som trötta, lyckliga finishers längre bak i resultatlistan. Dem kan vi identifiera oss med, de har inga ambitioner att vinna utan "bara" att komma i mål. Få nya upplevelser och nå nya gränser. Jag fascineras speciellt av vanliga löpare som klarar av ovanliga utmaningar. Som min goda vän Monica. Vi tog en härlig tur i ett nyregnat Änggårdsbergen i Göteborg och pratade ultralöpning, kärlek till rörelse och nya utmaningar.
Monica ska springa GAX 100 miles den 16-17 juli. Det är det andra av fyra 100 miles lopp som ingår i den svenska versionen av Grand Slam 100 miles, när de fyra är avklarade under 12 månader erhåller Monica den fina Grand Slam-västen. De fyra loppen, ett under varje årstid, är TEC 100 miles (Täby Extreme Challange, april), GAX 100 miles (juli), BRR 100 miles (Black River Run, september) och Kullamannen Ultra 100 miles (november). GAX är ett omtalat vackert lopp i Skåne med start och mål i Ystad. Banan går på Österlenleden motsols längs kusten, vid Haväng springer man väster, över Brösarps backar och sedan söder tillbaka till Ystad. Maxtiden är 32 timmar.
Monicas ultralöpning började faktiskt med skidor, hon åkte Vasaloppet. Som göteborgare är det inte lätt att få till träning på snö så hon var nog inte så förberedd som hon hade önskat och loppet var jobbigt. Vid målgång tänkte hon revanschlystet att det här kan jag springa snabbare! Därefter blev löpträningen mer fokuserad mot långa distanser och under några år sprang hon ett mängd maratonlopp för att långsamt bygga upp sig mot Ultravasan. 2019 sprang hon lycklig i mål under målportalen i Mora på Ultravasan 90 km och sedan dess har kärleken till ultralöpning bara vuxit.
100 mileslopp, alltså 16 mil, måste ju kräva enormt mycket träning, hur hinner hon med det mellan heltidsjobb som ingenjör och familjeliv med man och tre barn? För Monica handlar det om att samla steg och tid i rörelse. De senaste åren snittar hon 20 000 steg per dag, inräknat både löpning och promenader med familjen. Transportlöpning till arbetet, skön traillöpning i vackra Änggårdsbergen och så ofta hon kan långa, lugna löpturer med vänner. Monica har också en runstreak vilket innebär att hon springer något varje dag, minst 20 minuter och 1,6 km men helst längre och allt detta har vant hennes kropp att röra sig. Ibland springer hon med en löpgrupp som har högre fart men oftast springer hon med låg ansträngning, allt för att förhindra överansträngning och skador.
Monica betonar även glädjen i att vara ute i naturen, att löpningen aldrig känns som ett tvång för att hon njuter av att uppleva väder, årstider och vackra miljöer. Och att ultralöpning även innebär mycket tid med sig själv. Man måste tycka om sig själv och tycka om att umgås med sig själv och sina tankar under långa stunder, både vid träning och under ultralopp.
Ja, det kan vara svårt att hantera tankarna när kroppen börjar bli trött under ett 100 mileslopp, hur gör Monica för att inte låta negativa tankar få fäste? Tunga tankar som kan få en löpare att bryta loppet? Hon äter. Har Monica någon superkraft, förutom att alltid vara positiv, är det att kunna äta och dricka under lopp vilket är en förutsättning för att hålla energinivån uppe. Hon är också inställd på att eventuellt behöva sova en kort stund under loppet, för att låta hjärnan starta om och kroppen vila. Och så är hon som sagt väldigt positiv, säger positiva saker till sig själv, lägger märke till fina platser och vacker natur, uppskattar sällskap längs vägen men är inställd på och trygg med att springa ensam långa sträckor. Inte ens mörker skrämmer henne, hon har sprungit genom nätter under flera lopp tidigare och har strategier för att hantera sömntrötthet och ensamhet.
På GAX passerar löparna genom flera kohagar, även nattetid, och det kan verka otäckt. Hur ska hon hantera nyfikna kor? Monica är uppvuxen på en lantgård och är van vid kor och hennes tips till oss som har respekt för ystra kossor är att göra sig stor och låta högt, då går de undan. Det ska jag komma ihåg!
Monica utstrålar lugn. GAX ska bli ett nytt äventyr, hennes första löpning på Österlen. Stort lycka till Monica och alla andra löpare som tar sig an utmaningen 100 miles!
Text & Foto: Gunilla Kidmark
