Simon Bloss springer bäst när han håller sig till sin plan och vågar gå lugnt i inledningen av lopp. Till helgen avgörs SM över 80 km, håller planen finns kanske en medalj äntligen i sikte?
Efter en svår höst med många sjukdagar, har det lossnat för Simon Bloss.
– Nu går det bättre än vanligt, jag har tränat mer och mer. Lite sliten är jag, har kört bana inne med IFK Växjö under vintern och de är duktiga.
Årets första mål är SM 80 km på Gotland nu i mitten på mars.
– Det är tidigt på säsongen att ha ett SM, jag bor i Växjö och vi har barmark så jag har möjlighet att förbereda mig bra. Det har inte gått så bra för mig på SM tidigare, jag har varit femma två gånger men ambitionerna är högre. Sist var det brist på värmeträning, men det ska väl inte vara en faktor i år tänker jag. Jag gillar regn och lera, säger Simon.
Ett annat mål i år är Craft Idre Fjällmaraton.
– Jag sprang loppet 2022 och var 30 minuter efter Oscar Claesson som 7:a. Fick inte till det så bra då, jag hade nog kört för lite fart inför loppet. Det är en bana som ska passa mig bra, det är ofta tunglöpt. Jag gillar fjällöpning. Idre ska bli kul, och extra roligt blir det att åka dit med hela Craftteamet, säger Simon som ingår i Crafts svenska team.
– Lopp jag har sprungit innan är sköna eftersom jag vet hur underlaget och kuperingen är, jag vet var jag är stark. Det gör det lättare att planera. Min styrka är när det är långsamt för alla; geggigt, tungt och kuperat. Jag är stark muskulärt både upp- och nedför, trivs i långa stigningar.
Hur ser då träningen ut för ultralöparen som trivs som allra bäst på distanser runt 100 km?
– Mina långpass är 30–40 km, jag tycker det räcker bra. En ny grej jag har lagt in är att jag springer lite hårdare på de långa passen, lägger in intervaller av typen 20*1 km med 1 min joggvila. Sedan vill jag få till ett pass på runt 60 km cirka en månad innan ett långt lopp.
– En nyckel för mig under ett ultralopp är att få i mig energi och vätska och undvika alltför djupa dippar. Det blir lätt att jag slarvar, går för hårt i början, blir trött och inte ”orkar” äta, hamnar i en negativ spiral. Men det är en avvägning, jag vill ju vara med och slåss i toppen – då är det svårt att släppa iväg andra löpare. Kan vara svårt att hålla mig till min egen plan, men när jag har gjort det så har det ofta gått bra. Man tappar inte så mycket tid på att ta det lite lugnare i början. Det går inte att sikta mot målet direkt i ett långt lopp, det blir för jobbigt mentalt. Jag brukar dela upp det och fokusera på att det är 30 minuter tills jag ska stoppa i mig energi nästa gång, osv.
