Årets tredje deltävling i Outnorth Trailtour är också SM, värd är Uka Pain i Älvdalen. 28 km och 650 höjdmeter väntar löparna i norra Dalarna den 23 maj.

Tävlingsledare Marcus Ekenstierna berättar om banan.
"Starten går relativt snällt genom Älvdalen och längs den fina älvpromenaden. Det är lättsprunget och farten skruvas ofta upp direkt. Efter cirka 5 km väntar en drygt kilometerlång transportsträcka på asfalt innan man viker av och springer upp mot och genom den vackra byn Liden. Här börjar den cirka 9 km långa klättringen upp mot Hykjeberg, och det är också här loppet startar på riktigt. Stigarna är fina men det går konstant uppför, och det gäller att hitta ett tempo man klarar av att hålla. Uppe vid Hyk fäbod planar det ut och det väntar en bit grusväg där man kan sträcka ut lite innan man når foten av Hykjeberg och banans enda energistation. Här gäller det att fylla på, för det som väntar kan mycket väl avgöra hela loppet.

Nu tar den tekniska stigen vid, rötter, sten och fullt fokus hela vägen upp mot toppen av branta Hykjeberg. Väl uppe möts man av en milsvid utsikt. Många stannar till en sekund, både för att hämta andan och njuta av omgivningen, och kanske med känslan av att det värsta är gjort. Men det är nu det börjar.

Från toppen väntar en lång och brant utförslöpa där de som behärskar teknisk löpning kan skapa luckor. Här går det att vinna tid, men också att tappa den. När du väl är nere i dalen är det fortfarande långt kvar, och det krävs att det finns kraft kvar i benen. För det går uppför igen. Bland annat väntar den klassiska Grisbacken som suger det sista ur många löpare. Sista delen av banan bjuder på mer varierad terräng, från lättsprungna stigar till mer tekniska partier. Vid cirka 26 km når man Älvdalens skidstadion, och därifrån väntar den sista kilometern ner mot mål. Utför och snabbt innan man kommer ner till "centrum". Upploppet är kort och tekniskt, så här gäller det att vara rätt positionerad om man är med och slåss om placeringarna."

Barbro Fjällstedt Oljans vann 28 km ifjol, så här beskriver hon Uka Pain:
- Banan förra året var verkligen en upplevelse. Uka Pain bjuder på en härlig och teknisk utmaning i Älvdalsterrängen. Banan är varierad med både tuffa stigningar och utförslöpor samt mer lättlöpta partier, men framförallt är det den genuina trailkänslan och naturen som gör att man vill springa Uka Pain.

Och till sist, vad i hela friden betyder Uka Pain? Det är älvdalska och betyder "vilket slit" eller "vilken pina". En förutsägelse om hur loppet upplevs av SM-löparna?