I helgen gick den allra första Lidingö Backyard av stapel. Arrangören Magnus Näsmark ger oss sin berättelse.
"Det är alltid spännande på racedag då man arrangerar. Vad har man glömt, vad kommer löparna efterfråga som man inte har på matbordet i depån, kommer löparna tappa bort sig i mörkret?
Det hela började med att jag och Magnus Villson träffades av en slump och i kör sa till varandra, “vore det inte kul att arrangera en backyard på Lidingö?”. Vi känner varandra sedan 2018 då jag sprang Villsons nöjeslöpningsevent Lighthouse run, som går från norr till syd på Öland. Vi bor båda på Lidingö, på olika sidor avKottlasjön. Även Nisse Larsson, löpare och OCR-löpare, är med och arrangerar. Efter ett antal kaffestinna möten hemma hos Villson och kommunikation på sociala medier var planerna lagda.
Morgonen grydde på tävlingsdagen och 93 deltagare och publik möttes av sol och 12 grader. Perfekt höstväder och svårslagen temperatur att springa i.
Loppet snurrade på friktionsfritt utan löpare som tappade bort sig och vi fick mycket beröm för banan, trots att den är ganska tuff. Löparna tar sig upp cirka 100 höjdmeter per varv. Sista kilometern innehåller en brant uppförsbacke och avslutas med en brant utför. Vi hade en klocka uppsatt som folk kunde ringa i när de satte personbästa. Klockan ringde ofta under dagen och allt tätare mot kvällen.
Det fina vädret höll i sig fram till varv 19, då regnet långsamt började falla. Flera av löparna fortsatte att springa i kort tröja och shorts. Varv 19 avlutades med att sista dam, Täby-löparen Jenny Josefsson bröt loppet. Det var då sex män kvar i tävlingen, som alla såg rätt så pigga ut: Stefan Lindgren, Darryl Ball, Anders Burman, Jon Enqvist, Mikael Pettersson och Niklas Sjöblom.
Från varv 21 utvecklas ett mönster: Östersundsbon Anders Burman kommer in först kring 51 min, och Niklas Sjöblom kommer in sist på 58 min, endast 2 min innan det är dags att starta igen. Däremellan varierar ordningen.
Kring varv 23 börja det regna på riktigt och de flesta tog på sig regnjacka. Loppets stora drama kom vid starten på varv 25, precis efter att den magiska 100 milesgränsen har passerats. Då var endast tre löpare kvar i loppet: Anders Burman, Jon Enqvist och Niklas Sjöblom. Jon har sett trött ut några varv och ser seriöst förvånad ut då Anders helt plötsligt ger upp 20 meter efter starten.
Direkt efter start av var 26 gör Jon exakt samma sak som Anders och ger upp. Han ger Niklas en kram innan denne ger sig ut på sitt sista varv. Niklas, som fortfarande se väldigt pigg ut, avslutar med sitt snabbaste varv i loppet på 48.07. Han berättade att han planerade att göra samma sak som Anders gjorde på varv 25, fast 100 meter senare. Han blev så paff att han fortsatte i stället. “Då kunde jag ju inte sluta.”
Efter målgång berättde segraren Niklas Sjöblom: “Jag fick problem sista tre (varven) med insida knävecket. Vet inte vad det är, men jag tog ett varv i taget”. Han tyckte att banan varit bra och lagom utmanande. Tuffast var det när regnet tilltog och man fick blöta och kalla fötter. “Lidingö Backyard var första loppet efter en längre tids knäskada så riktigt kul att känna att jag är på väg tillbaks!”
Niklas Sjöblom (bilden nedan), som är uppvuxen på Lidingö, bor numera i Zürich, Schweiz. Hans meriter som löpare är bland annat Wings for Life, Schweiz 2018 (4e plats globalt, 3e plats bland löpare) och Sydafrika 2019 (27e plats globalt). Ultralopp har han kört sedan 2009, premiärloppet var Swiss Alpine i Davos. Han har dessutom gjort ett par Ironman varje år 2010-2017. Nu satsar han på löpningen och att bli så snabb som möjligt på marathon och samtidigt utmana sig med ultralopp."
