Julius Strömberg vann riksmästerskapet i ultratrail förra året, han var dessutom först i mål i det norska mästerskapet – där han dock inte fick mästartiteln eftersom han inte är norrman. På lördag blir det start i USWE Trail 21,1 km i TRS Virtual Series.

– Jag har varit sugen på att köra något av loppen i TRS Virtual Series och när det nu är min samarbetspartner USWE som är titelsponsor för 21,1 km på lördag är det dags! Hoppas jag. En fotstukning har ställt till det lite, men jag tror att det kommer att gå bra att springa lugnt. Jag har lagt en fin kuperad runda som startar hemifrån och går över gammal kulturmark med ängar, in i ett naturreservat med tät skog.

Julius kommer från Vänersborg men bor sedan tre år tillbaka i Sandvika utanför Oslo. Norge har som bekant varit mer nedstängt än Sverige den senaste månaden och Julius har inte kunnat åka över till Sverige och hälsa på eller springa. Han är permitterad från jobbet och högskolan där han pluggar har stängt.
– I de här tiderna är jag extra glad att jag har löpningen, den är en konstant i en annars upp och nedvänd tillvaro. Vi som gillar att springa har en fördel nu, vi är vana att vara ute i skog och mark, vi är vana att klara oss själva.

Julius är, som han säger, född in i löpningen. Det var friidrott som gällde i ungdoms- och junioråren.
– Men jag tröttnade på löpningen, när jag var 18 lade jag av och började cykla istället. Efter ett tag insåg jag att det ändå var så att jag ville springa. Då hade traillöpningen börjat blomstra och jag har alltid trivts bäst med att springa i skogen. Jag hittade en miljö som jag passar in i. De senaste två åren har jag tränat med traillöpningen som mål.

Och det är ultradistanserna som lockar.
– Jag vill se hur långt jag kan springa. Som längst har jag gjort 60 km på norska mästerskapen. Det som är tjusningen för mig är nog den fantastiska nedbrytningsprocessen. När jag mår sämre och sämre, får ondare och ondare och är helt slut när jag väl kommer i mål. Det fysiska och mentala som händer under ett ultralopp är fascinerande. Sedan får jag ju uppleva fina miljöer också.

2019 var Julius första ultrasäsong.
– Det slet, jag blev skadad i höstas och har ganska nyligen kommit igång att springa igen. Så nu känns det helt fantastiskt att kunna träna löpning igen! Motivationen är på topp, trots att det inte går att springa några tävlingar. Jag har möjligheten att ta det lugnt och bygga upp mig nu, utan de stressmoment som ett lopp kan innebära.