Race rapport Backyard Ultra Sydkusten

Hur sammanfattar man en helt otroligt fantastisk helg på BUS med en kort rapport? Svaret är att det gör man inte. Det finns alldeles för många händelser, intryck, möten och upplevelser att berätta om som inte går att komprimera ner i en kort text. Så om ni gillar långa romaner – håll till godo!

 

Golden ticket i potten

 

Min Backyard Ultradebut på BUS förra året slutade i en för mig överraskande tredjeplats efter 26 timmars löpning. Inför återkomsten till Trelleborg och BUS 2019 så visste jag lite mer om vad ett Backyard Ultra handlar om och vilka hinder man kan möta på vägen. Med den förutsättningen och med tanke på det otroligt starka startfältet var det med blandade känslor som jag kom till start. Jag hade jag en klar bild över min kapacitet, men hur långt skulle det räcka? Med en Golden Ticket till Big Dog Backyard Ultra i Tennesse i potten så visste jag att det skulle mycket till för att de bättre löparna skulle kliva av.

 

Marcus och Petra, två stora glädjespridare som anordnar BUS.

 

Alla som har sprungit ett Backyard Ultra vet att mycket kan hända utmed vägen. Ben, knän och höfter kan protestera efter några timmar. Magen kan kollapsa, dels pga att man äter fel mat, men också om man äter för lite eller för mycket mat. Man kan tröttna mentalt och falla in i en tristess, då är det kämpigt att motivera sig för ett nytt varv. Detta är extra jobbigt för många under nattimmarna. Så förhoppningen var naturligtvis en ny pallplats, samtidigt som man måste vara ödmjuk inför uppgiften och acceptera att loppet faktiskt kan ta slut för egen del 20 timmar tidigare.

 

Förberedelser och mingel

 

Efter en tidig nerresa tillsammans med min vapendragare Malin, sammanstrålning med Anders och uppsättning av tält, blev det sedan tid för lite mingel med gamla bekanta löpare. Både vänner från verkliga livet, men också en hel del löpare man bara känner som profilbilder på sociala medier. Därpå följde lite information och regler om loppet från de fantastiska eldsjälarna och energiknippena Marcus och Petra innan det var dags för den första starten.

 

Mina tältkamrater Malin och Anders gör sig klara för start av ett nytt varv.

 

Som jag berättade i mitt förra inlägg (https://trailrunningsweden.se/2019/06/27/12-tips-till-backyard-ultra/) så är Backyard Ultra ett ”Last one standing”-lopp där man springer en varvbana på 6,7km med ny start varje timme. Så länge du kommer i mål inom en timme har du rätt att gå ut på nästa varv och så håller det på tills endast en löpare återstår.

Varv 1-6

 

De första varven sprang jag och småpratade med Malin, Anders och de löpare som råkade befinna sig runt omkring oss. Med drygt 200 startande så blev det ganska trångt i början och många gåpartier så de första varven gick ganska långsamt. Men inte mig emot, med långsamma varv håller man också ner energiförbrukningen. Inne i depån mellan varven var det lika trångt när alla löpare ville ta del av det generösa mat-/fikabordet med falukorvsmackor, ostmackor, chokladbollar, chips, bananer, godis, RÅ-juicer, saft, kaffe, cola och allt annat gott som bjöds.

 

Några varv in på loppet kom jag i samspråk med en trevlig tjej med norrländsk dialekt. Vi pratade om allt mellan himmel och jord och kom in på ämnet Instagram. Det visade sig såklart att vi båda följde varandra och att löparen på andra sidan om mig också var en Instakompis. Detta var mina första möten med Kristina (@run_like_a_lady) och Malin (@esperson), och lite senare skulle det visa sig att just det här varvet var starten på två riktigt häftiga upplevelser.

 

Kommande varv sprang jag till och från med båda dessa grymma löpare. Jag försökte också springa och prata med så många andra bekanta och icke bekanta löpare som möjligt. Genom att hela tiden springa ihop med andra försvinner kilometerna snabbt och man glömmer nästan att bli trött.  Varje varv avslutades sedan med high fives med de outtröttliga, sprudlande, energigivande funktionärerna och ett besök i depån. Det gäller att få i sig energi VARJE varv, glömmer man äta finns risk för att det kommer en dipp några varv senare.

 

Varv 7-8

 

Malin (Esperson) hade inför det här loppet sprungit maraton som längst så jag och min tältkompis Malin lovade att göra allt vi kunde för att peppa, stötta och hjälpa henne klara av varv nummer 7 som är det varv där du passerar maradistansen och förvandlas till ultralöpare. Vi märkte dock att det började ta emot ganska tidigt på varvet och att tempot mattades, men med omväxlande gång/löpning kunde vi till slut ta oss i mål gemensamt och därmed utnämna Malin till ultralöpare. Väl i mål var hon nöjd och ville kliva av, men vi andra tyckte att hon skulle ut på ett varv till. Vi kom ju i mål med god marginal på det sjunde varvet så det fanns definitivt ett varv till i hennes ben. Dessutom är ju 8 en väldigt vacker och estetisk siffra, jämt delbar med 2. Det är mycket roligare att sluta på en jämn och vacker åtta istället för en udda och kantig sjua.

 

Det var uppenbart att det blev en inre kamp i Malins huvud, men när starten till det 8:e varvet gick så stod hon i alla fall vid vår sida. Härligt!! Och detta varv gick precis lika bra som det sjunde så vår nya ultravän kunde lägga till ytterligare 6,7km till sitt distansrekord. Så jäkla bra gjort, och så underbart kul att få ha följt med på resan in i ultraland. Det är de här ögonblicken som gör ultralöpningen och Backyard Ultra så fantastiskt. Att få se löpare tänja på sina gränser och göra något som de själva inte trodde var möjligt.

 

 

Malin Espersson (mitten) efter avslutat 8:e varv och nytt distansrekord.

 

Varv 9-18

 

Fortsättningen på loppet handlade om att se till att nästa Malin kunde slå nytt distansrekord. Målsättningen var 15 varv för att komma upp på jämna 100km. Tyvärr var jag tvungen att ta ett snabbare 10:e varv än våra tidigare, då jag ville ha extra tid för att plåstra om några blåsor och byta strumpor i depån. Malin kom i mål sent det varvet och hade inte kraft och motivation att gå ut på det 11:e så det blev trist nog inget nytt distansrekord den här gången. Fasen också!

 

Från och med nu och många timmar framåt kom jag att springa ihop med Kristina på en galen resa mot en brutal jakt på hennes tidigare distansrekord. Efter att ha sprungit 3 mil som längst inför loppet ville hon testa om hon skulle kunna springa ett maraton. Rekordet var redan dubblat efter de 10 varven vi hade lagt bakom oss, men det var ändå bara början. Ytterligare 8 (!) varv senare med mycket skratt och glädje och med många och långa diskussioner om löpning, jobb, familjerna, barn, livets orättvisor med sjukdomar hos nära anhöriga osv så gick vi i mål på varv 18 efter 12 mils löpning. 12 MIL. SÅ JÄKLA GRYMT! Hur är det ens möjligt att 4-dubbla sitt rekord under ett och samma lopp?? Galet är bara förnamnet. Och vilken otrolig förmån att ha fått följa med och vara delaktig på resan.

 

Kristina efter avslutat 18:e varv och nytt distansrekord med hästlängder.

 

Varv 19-25

 

På varv 19 gick jag för första gången i loppet ut på egen hand och med fokus flyttat till mitt eget lopp. Från och med nu var det jag mot resten av startfältet och jag gick in i min mentala bubbla. Även om jag sprang och småpratade med flera av de andra löparna så skulle jag inte anpassa min fart efter någon annan utan helt gå på min egen känsla. Om det var det bristen på sällskap eller bristen på tillräcklig sömn under veckan vet jag inte men nu kom jag in i min första och enda dipp under hela loppet. Jag blev jättetrött. Sömnig. Gick nästan och somnade i farten och fick slå mig själv i ansiktet flera gånger för att vakna till och röra mig framåt. Under två varv hade jag de här besvären, men efter kaffe och en tvåminuters mikrosömn i depån piggnade jag till och var sedan relativt pigg resten av loppet.

 

Som sagts tidigare så var det ett starkt startfält i år, och när vi gick ut på det 25:e varvet och hade passerat 100 miles var vi fortfarande 12 löpare kvar på banan. Förra året var vi 3 så konkurrensen i år var brutal. När jag kom fram till kustremsan på det 25:e varvet fick jag syn på en trött, gående Niclas framför mig. Jag gick upp bredvid honom och frågade vad som var fel och han mådde INTE bra. Pratade om att lägga ner, svika, skita i allt och sluta loppet efter det här varvet. I helvete heller tänkte jag och sa till honom att är det någon som ska vara med in i det sista så är det du. Vi ska in på topp 3 både du och jag, något annat finns inte.

 

Varv 26-30

 

Dippen berodde på energibrist så jag sa till honom att trycka i sig potatismos och köttbullar det första han kom in för varvning vilket han också gjorde. Detta tycktes hjälpa för det var en ny Niclas som kom till start på det 26:e varvet. GÖTT! Ordningen återställd. Det är så fruktansvärt jobbigt att se en god vän i en djup svacka, man vill bara slänga upp honom på ryggen och bära resten av vägen. Men jag tror inte tävlingsledningen hade godkänt det.

 

Kommande varv kände jag mig så fruktansvärt stark. Jag fick i mig bra energi och kunde springa obehindrat i samma tempo hela tiden. Benen kändes helt opåverkade och jag visste att om inget akut inträffar så kommer detta att gå vägen till topp 3. Den känslan alltså, efter 25-30 varv. Jag kände mig oövervinnerlig och sprang med ett leende på läpparna hela tiden. Nu hade vi också fått sällskap utmed banan av Kristina och hennes sambo som hade bokat en extra hotellnatt i Trelleborg för att kunna heja fram oss löpare som var kvar. Herrejösses vilken energiboost att mötas av dem varv efter varv. Dels efter knappt 3 kilometer och sedan vid målet dit de flyttade sig när vi hade passerat!! Tillsammans med Falkenbergsgänget med Lagerbladarna, David och Thomas i spetsen, Jimmy och Anna Schön, Helene Freij med familj, Rickard Löfberg med sitt ständiga servande med vatten och många många fler så fick vi så mycket energi och kärlek utmed banan att det gick bara inte att sluta springa. För att inte tala om Petras, Marcus, Marias och övriga funktionärers outtröttliga glädjespridande.

 

 

Många high fives utmed banan ger mycket energi till oss löpare.

 

Topp 3

 

När vi så går ut på varv 31 är vi fem löpare kvar, men efter 100m hör vi speakern Petra ropa att två löpare valde att stanna kvar i starten så nu är vi endast tre kvar. YES! Topp 3 igen och jag fick även med mig Niclas hit. Med oss fick vi också Per Skallefell som tidigare i år hade vunnit Trosa Backyard Ultra. Men omedelbart efter detta varv valde också Per att kliva av som bronsmedaljör efter en otroligt ödmjuk gest där han sa till oss andra att vi är så mycket starkare än honom så han kan lika gärna kliva av. Personligen tycker jag att Per har fått alldeles för lite uppmärksamhet för sin tredjeplats efter min och Niclas kommande batalj.

 

Ut på varv 32 var det alltså bara jag och min goda vän Niclas Gällentoft kvar. Återigen var det med blandade känslor. Att få stå mot sin vän i finalen är ju helt fantastiskt, som en saga. MEN samtidigt visste jag att hans dröm om Big Dog Backyard var så ofantligt mycket större än min dröm om just det loppet, så redan efter 100m hade jag bestämt mig för att kliva av och låta honom ta hem segern och den välförtjänta biljetten till Tennessee. Trots att jag fortfarande kände mig omänskligt pigg och visste att jag hade åtminstone 10-15 varv kvar i benen så kunde jag inte göra på något annat sätt. Beslutet var taget och det kändes helt rätt.

 

Hålla liv i spänningen

 

Dock ville jag hålla honom på halster en stund så vi körde varv 32, 33 och 34 utan att jag sa något. Det blev desto mer pikar och skojande med glimten i ögat. Pauserna i depån blev rena underhållningen med en massa skratt, gliringar och munhuggning. Det hade varit kul att fortsätta några varv till på samma sätt men jag insåg att om vi ska köra till varv 36/37 som planen först var så kommer det att bli mörkt och det var bättre att avsluta loppet i dagsljus.

 

 

Ett av få tillfällen utan munhuggning och gliringar.

 

Så på 35:e varvet när vi hade startat och kommit ur synhåll från funktionärerna stannade jag Niclas och berättade att jag kliver av. Han blev helt överrumplad och chockad och trodde att jag skojade. Efter några kramar och en hel del tårar i ögonvrån hos oss båda fortsatte han chockad vidare medan jag gick tillbaka till starten och förklarade vad som hänt. Det blev samma chock där med kramar, tårar och överrumplade funktionärer. Allt hände så plötsligt och ingen förstod något. Själv kändes det dock väldigt bra att kunna vara med och regissera slutet av loppet.

 

Det var en fantastisk känsla att ta emot Niclas i målet med en björnkram. Fortfarande var känslan att JA, det var rätt beslut! Jag skulle gärna ta emot hyllningarna och förstapriset, men jag kunde inte förmå mig att försöka ta biljetten till Big Dog framför näsan på honom. Efter prisutdelning, nedmontering av tält, dusch och omklädning satte vi oss i bilen mot Varberg. Jag tror att jag var vaken ungefär en minut, sedan minns jag inget förrän vi var framme vid min bil ett par timmar senare.

 

Det var en härlig känsla att få dela prispallen med min goda vän.

 

Dagen efter

 

När jag sedan vaknade dagen efter förstod jag att det jag och Niclas hade gjort under söndagen var något som hade påverkat många runtomkring oss. Min telefon blinkade konstant med FB- och Instanotiser, SMS, Messenger osv och jag har aldrig varit med om en liknande storm av hyllningar, värme och kärlek från så många kända och okända personer. Jag vann inte loppet. Jag vann inte någon Golden Ticket. Men jag vann tonvis med kärlek och omtanke. Så mycket bättre! TACK, TACK och åter TACK!!!

4 svar till “Race rapport Backyard Ultra Sydkusten”

  1. Claes skriver:

    Så fint skrivet från en fantastisk människa och inspiratör. Fortsätt springa för alltid.😊👍
    Claes

  2. Karin Lagerblad skriver:

    Tack Mikael, för en fin och inspirerande racereport! Den visar på hur löpningen bidrar till ett rikare liv med kamratskap, glädje, upplevelser, möjlighet att testa sina gränser och att möta sig själv. Du är en fantastisk kämpe som delar med dig av styrka och värme till medlöpare. Grattis till en fantastisk prestation. Du är en enastående löpare med stort hjärta!

    • Mikael Antonsson skriver:

      Tack för de fina orden Karin, vad roligt att du gillade den. Det är ganska häftigt att man kan få ut så mycket för egen del av att hjälpa andra. Och jag tycker det genomsyrar hela ultravärlden, viljan att hjälpa varandra. Sedan stämmer din beskrivning in väldigt bra på dig själv. Du är en fantastisk duktig löpare, en riktig kämpe och en sann glädjespridare. Alltid lika glad och positiv med ett stort leende på läpparna. Jag är glad och tacksam som har fått lära känna både dig och Stefan och hoppas vi kommer att ses på något lopp eller event framöver.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Trail- och ultralöpare från Varberg, med fokus på upplevelselöpning. Springer för att må bra hellre än att jaga tider, men kryddar träningen med några väl utvalda traillopp varje år.

Född: 1973

Kontakt: [email protected]

Mål: Ingenting är omöjligt

Motto: Att hålla träningen på en nivå som gör att jag orkar springa långt också om 20 år

Prenumerera på Trailrunning Swedens nyhetsbrev

Spännande lopp

sön28feb10:00FeaturedLåtsasloppet Halvan6 km, 14 km, 23 km, 42 kmAnmälan

sön21maralldayalldayFeaturedEdsvidsleden Trailrun14 km, 28 km, 56 kmLandskap:Västergötland

lör27mar10:00FeaturedHoka Torekov-Båstad21,2 kmLandskap:SkåneAnmälanDeltagare

sön18apralldayFeaturedIsaberg 50010,5 kmLandskap:Småland

lör21augalldayFeaturedStockholm Trail5 km, 10 km, 21 kmLandskap:Stockholm

lör28aug04:0019:00FeaturedSalming Idre Fjällmaraton12 km, 28 km, 45 km, 84 kmLandskap:DalarnaAnmälanDeltagare

03sepallday05alldayFeaturedIcebug Xperience West Coast Trail74 km (23 km + 29 km +22 km)Landskap:Bohuslän

Senaste blogginläggen

  • Långpasset Niclas Bergqvist
    Läs mer
  • Kontinuitet Andreas Lundblad
    Läs mer
  • Distansutmaning i december och lite kallbad Gunilla Kidmark
    Läs mer
  • Snölöpning i Stockholm Linda Doktar
    Läs mer
  • Bubblig av att traila? Annika Repo Wallman
    Läs mer
  • November testar oss rejält Bröderna Backa
    Läs mer
  • Vallåsen Everest Challenge Anna Carlsson
    Läs mer
  • I huvudet på en coach för en löpargrupp Peter Lindquist
    Läs mer
Se alla våra Inspiratörer
Vi är sociala
Följ våra kanaler
PlayPause
Slider

#trailrunningsweden

Share the passion of trail

Idag halkade jag bara en gång😅 #runningmotivation #löpning #running #runner #run #löparglädje #löpningärlivet #fitness #fit #cardio #cardioworkout #trailrunning #trailrun #trailrunner #terränglöpning #frontsquats #runningworkout #runningworld #training #worldofrunners #workout #idrefjällmaraton #trailrunningsweden #barfota #barefoot #barfotalöpning #barefootrunning #vibramfivefingers #blioslagbar #salmingrunning ...

Helt klart en bra lunch! Vackert väder och -5°
#kanjagsåkandu #lunchträning #sandviken
...

Snö är tillbaka här i stan. Tjoho! ❄️🏃🏽‍♀️

———

#runstreak2021 #raceone #trailrunningsweden #run #running #runner #springa #löpning #träning #training #träna #rörelse #rörelseglädje #träningsglädje #löparglädje #trailrunning #workout #activlifestyle #outdoor #outdoorlife #winterrunning #vinterlöpning
...

Så blev det vinter igen😊🏃‍♀️ dag 25 på min runstreak #runstreakjanuari2021 #dag25 #raceone #trailrunningsweden #löpningärkul #suuntospartansportwristhr #snöaruteidag ...

Blueberry soup for lunch meanwhile I had a great adventure around #fornstigen Sometimes it was hard to find the marks the snow made the trail slower than normal. With transport the run ended on 33k. Great adventure! ...

Heja foten, du är bäst 😍!
🏃‍♀️🏃‍♂️
Drog igång veckan med 10 km tillsammans med katarinajohn. Så skönt att det är ljust ute lite längre på dagarna och snart kommer det såklart att bli ännu bättre☀️😍!
🏃‍♀️🏃‍♂️
Och min gamla fot som strulat lite hänger med, igår fixade den 5 km i skogen och idag fixade den 10 km på asfalt. Så nu kallar jag den frisk men fortsätter vara försiktig.
🏃‍♀️🏃‍♂️
Ser du också fram emot ljusare kvällar? ☀️
...

Trailsnack

Vårt diskussionsforum på Facebook

 

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

3 weeks ago

Nån som provat ?
Måste ju vara perfekt mot snön så här års !!
... Se merSe mindre

Nån som provat ?
Måste ju vara perfekt mot snön så här års !!

Kommentarer på Facebook

Har dem. Super nöjd

Premiärsprang i mina idag. Har impregnerat skorna i butik alltså tryckt in. Sprang snö och kom hem torr om fötterna..

Jag har dom. Funkar toppen!

Suveränt, får kolla på lokala sportbutiken imorgon om de säljer något liknande. Annars får jag beställa 👍

Superbra till de skor som har en ”grop” där bandet får plats under foten. Passar bra till mina Salomon men inte lika bra till andra skor. Så om du har möjlighet prova mot din sko.

Jag bor typ i mina sen i november, de är sååå bra! Jag har dem dock oftast i kombo med Salomon skor.

Fattar inte att jag missat dem tidigare, dök upp i flödet - vilken tur 😃

Har dem sommartid oxå, hindrar småsten, barr osv att komma in i skon. Upplever dem som något tunga ibland, men värda att ha i vissa förhållanden. Passar mina olika Lasportiva och Salomon skor. Även keenkängor, om än tajt.

Japp, de funkar fint. Finns både som hög och låg. Skiljer inte så mycket i höjd på dem. Håller dig varm om vristerna och snön utanför. Bra köp!

Ja, dom fungerar toppen 👍🏼

Budgetvarianten med ett par avklippta strumpor fungerade bra, och ingen risk att man tappar dem 😍🏃‍♀️🌲

Springer alltid med dessa när jag springer långlopp i terräng med sandinslag eller lera. Aldrig provat i snö men det borde funka. Så länge de inte blir blöta o tunga ..

Men när det blev mer packad snö ville gärna strumporna glida upp efter ett tag. Så det blev ett par Salomon - och är nöjd med dem 😃

View more comments

2 days ago

Vilken löparklocka tycker ni är bäst? Jag vill använda min till löpning, cykling och simning. 🙂 ... Se merSe mindre

Kommentarer på Facebook

Garmin 936 alt 945. Lätt och bra batteri

Coros Pace (finns en till salu btw😉)

80% i denna gruppen har Ga84

Garming*

Jag har Polar GritX, funkar superbra till löpning och cykling. Simningen däremot vet jag inte. Jag har inte simning på min träningsrepertoar just nu.

Jag vill hitta en klocka som klarar allt. 🙂

Garmin 245 music👍

Garmin fenix 6s sapphire 😁❤️

Garmin 735xt

Jag kör på en Suunto Spartan Sport Wrist HR. Mycket nöjd med den!

Polar Vantage V2. Kort och gott.

Garmin Fenix 6

Jag har Tomtom Adventurer men tror Garmin är bättre.

För simning är det gott att ha en klocka som fixar både att räkna längder i bassängen och som fixar simning utomhus. Vid simning utomhus är det viktigt att klockan har en snabb gps som klarar av att registrera gps position när armen är ovanför vattenytan. Samt att klockan även korrigerar felmätningar. Vad jag vet så fungerar inte gps under vatten så simmar du bröst kommer det inte att fungera. Simning utan våtdräkt kräver också ett pulsbälte som tål klorvatten och inte glidet. För cykel är det bra med ett styrfäste så du kan fästa klockan på styret. Ett tips är att kolla på en klocka för triathlon då de kommer att uppfylla ovanstående. Vid löpning i skog är det bra med en höjdmätare. Att mäta höjd med gps är väldigt inexakt. Oftast i skogen är det ju upp och ner hela tiden och gps är dåliga på att registrera detta Jag har en Garmin 945 med thriatlon bundle som fungerar fint för ovanstående.

Någon som provat Coros Pace 2? Låter väldigt bra, är beredd att lämna en 18 år garmintid för denna 🙂

Jag köpte Garmin Swim 2 och är nöjd! Bra pris och bland de bästa på öppet vatten-simning. Funkar även för löpning och cykling.

Ser ut som de flesta talar för just den ni har investerat i. Mer intressant är att höra vad era klockor varit extra bra på, och inte minst inte varit bra på, när ni nu haft dem ett tag.

Har en Garmin 45. Levererar basfunktioner för löpning, cykel och gång med ok pulsmätning, vilket jag då var ute efter. Är inte bra på höjdmätning, andra märkes instegsklockor (Polar, Suunto) verkar mäta mer exakt (ingen vetenskaplig studie, bara jämförelser vid Kullabergsspring). Har nu börjat simträna på allvar men inte lust att lägga upp 5-7000 för ännu en GPS (är uppe i 4 🙂 ) för simfunktionerna. Sugen på Coros Pace 2 med simfunktioner och barometrisk höjdmätning för drygt 2200 SEK. Dock lite annat gränssnitt, någon som testat? Aktiv Träning var lyriska.

Testade coros apex en kortare period. Och var mycket nöjd med gränssnitt, användarvänligheten och framförallt den otroliga batteritiden. Tyckte om att man styrde allt via en knapp med en snurrfunktion för navigation i menyerna . Fick dock problem med anslutningen till min telefon. Vilket gjorde att jag lämnade tillbaka den. Troligtvis ett måndagsexemplar... Men det blev en garmin 945 istället 🙂

Suunto 9 baro helt klart!

Garmin 935👍🏼

Polar Vantage V är bra, förutom på att mäta puls, gps och höjd....

View more comments

2 days ago

Hej på er.
Har en fråga om löpning och efterdyningarna från Covid.

Har från olika håll hört att folk är påverkade negativt i energi och konditionen efter varit sjuk i Covid.

Jag personligen hade en mild men positiv Corona med nästäppa och infektionskänsla i kroppen. Var hemma ca 3 veckor och har antikroppar.

Har så otroligt tungt i löpningen och konditionsträning nu flera månader efter.

Är det fler som upplever lika?

Håll er friska å spring försiktigt.
... Se merSe mindre

Kommentarer på Facebook

Kan tipsa om den här intervjun om löpträning och covid-19 med Katja Mjösund. Finsk landslagsläkare för skidskytte och orientering. www.instagram.com/tv/CKETfHrnPtb/?igshid=dj9bzyjpdvgx

Hade en liknande form som du hade och upplever att jag är mycket mer ojämn i formen efter min Covid-period i Maj. Ena dagen kan vara topp och samma slinga några dagar senare kan det kännas som att jag knappt tar mig hem.

Jag har inte testat för antikroppar men misstänker starkt att jag haft c19. Väldigt dålig kondis. Måste vila efter en timmes promenad. Kan bero på annat men känns misstänkt. Även stort sömnbehov känns "fel".

Jag hade covid efter sportlovet i Italien förra året, lätt feber i 10 dagar, och antikroppar bekräftade i somras. Efter de första rundorna strax efter att jag blev frisk har jag lyckligtvis känt mig precis som vanligt. Hoppas det löser sig framöver!

Jag känner fortfarande av det. Puls rusar om jag försöker ta i lite extra, typ backar. Var bekräftad covidsjuk i 7 v i mars april där andningen var kraftigt ansträngd. Inga antikroppar. Riktigt less på detta!

2 days ago

Hej! Jag är på jakt efter ett par bra trailskor och har verkligen försökt dammsuga internet på information men jag blir mest förvirrad. Skorna ska vara sköna att springa långt i (>25-30 km) samt åt det bredare hållet.

Mina vanliga löpskor är Asics GT-2000 9, dvs pronationsstöd, 10 mm drop och ganska bra dämpning. Har upptäckt att samma modell finns i trailutförande. Är det klokt att gå över på samma modell? Men eftersom mitt löpsteg blir annorlunda i skogen jämfört med på väg så jag kanske kan gå över på en mer neutral sko med lägre dropp ändå? Blir ofta öm och trött i tibialis anterior efter trailpass men det kan gissningsvis bero på ovana också.

Har kikat på mängder av modeller men lutar nu mest åt Nike Wildhorse eller Asics Gel-Fujitrabuco, varav den sista är mer mot ett pronerande löpsteg. Nike och Asics är dom enda märkena på löpskor jag haft så det är nog därför jag kört fast där. Vilka andra modeller bör jag kolla in?
Tack på förhand😊
... Se merSe mindre

Kommentarer på Facebook

Skulle absolut välja en mer neutral sko med lägre drop. Risken är stor att stuka sig annars, är iaf min erfarenhet. I terrängen vill man vara marknära. Och det är mjukare och som du skrev får man ett annat löpsteg. Lycka till!

Merrell har en modell som heter MTL Longsky. Gjord för långa trailpass. Bra grepp (en vibram-sula med bra grävmån 😁) och lite dämpning. Den har drop, osäker på hur mycket men skulle gissa på 7-8mm. Fördelen med den skon enligt mig är att den ändå är ganska tunn i sulan vilket i min värld är ett måste om man ska springa i skogen. En tjock sula tar bort känslan mot underlaget och skapar en slags hävstång för ökad risk för fotledsstukning. Lite som att gå i skogen med ett par Buffalo platåskor. Minsta ojämnhet så blir fotleden en gångjärn åt sidan. Jag springer helst med så tunna skor som möjligt i skogen, men ska jag springa 25-30km behöver man, som du skriver, nog gärna lite mer skydd under foten. Annars gör rötterna för ont efter ett tag.

Jag tycker inte att traiutförandet av GT-2000 är särskilt bra för trail. För klent mönster, så det blir inte så bra grepp ändå tyvärr. Jag gick från dem till Sauconys Peregrine 10 och är väldigt nöjd. De är neutrala, men har funkat bra för mig. Lågt dropp, vilket är skönt på stigarna.

Trabuco är rätt bred i modellen, har bra sula med grepp o dämpning utifall en del av löpningen skulle vara på asfalt.

Icebug Capra är värt ett försök. Svenskt märke också👍

Jag har också kört asics 2000 både som asfaltsko och motsvarande för trail. För några veckor sedan köpte jag ett par Hoka speedgoat och är supernöjd!

Jag har också gt 2000 som mängdträningssko, men kör med Salming Trail 6 för trail. Det funkar bra för mig trots avsaknad av pronationsstöd. Du behöver inte det på samma sätt i skog. Jag tycker att de är väldigt sköna, med viss dämpning och riktigt bra gummisula.

Jag kör med Altra Olympus 4. En underbar väldämpad trailsko med gott om plats för tårna vid långpass.

Det du skriver om trött i tibialis kan du nog åtgärda med att korta ner steget och träna på att öka kadens istället. Springa trail är dessutom mer skonsamt mot slitage

Kör med Merrell MTL Longsky. Otroligt skön sko som även funkar bra på asfalt.

Jag har HOKA EVO Mafete. 4mm drop. Sitter bra på foten. Inte hunnit prova längre distans än milen än. Men grymt grepp. Bra dämpning. Springer i HOKA bondi 6 annars. Har beställt ett par La Sportiva UNIKA. (8 mm drop) Fått tips om att det är riktigt bra på längre distanser. Jag behöver dämpning i mina skor. Återstår att se om de passar mig. 😊

Har sett alla bra svar du fått från flera här ovan. Kan inte hålla med alla... om du vill ha en sko som är skönt bred fram i tåpartiet ( eftersom foten sväller lite vi längre distanser) så är Hoka Challanger ATR en av de bästa på marknaden. Bra grepp och dämpning oxå. Den är lite bredare än Hokas Mafate.

Tycker Salming trail5 verkar sköna. Inte tagit någon runda i dem än men sitter skönt på mina breda Trollhättefabriken med höga veister. Gjorda för att kunna borra i dubbar också. Rea nu på Salming.se. Inte sponsrad men gillar reor.

Inte för att jag springer så långa sträckor, men jag köpte Wildhorse och trivs väldigt bra med dessa.

Samling trail är jag väldigt nöjd med!

VJ Maxx eller Extreme, överlägset bäst grepp och känsla

Altra Lone peak 4.5. Riktigt skön, mellandämpad noll drop sko.

View more comments

3 days ago

Enkla lätta trailskor för under 1500kr? ... Se merSe mindre

Kommentarer på Facebook

Ska du springa 10 eller 50 km? 0 eller 10 drop?

Hoka Speedgoat 4 (finns även GTX)

Hoka challenger ATR5

Icebug acceleritas

Kolla in Inov8's sortiment om du vill ha smidigt och lätt. Inte mycket dämpning dock så kanske inget för Ultra trail men annars 😃

Nike Pegasus trail 2 gtx 🙌🏼 (passar breda fötter)Letade länge efter ett par Hoka Challenger atr(kändes kul å testa dem) men tvärslut överallt 😢

Jag kör Salomon sense ride. Älskar dom. Passar för smala fötter. Sitter som en handske på mig🙂

Altrarunning.se så dina tår får röra sig

Här finns vår trailskoguide för 2020. 10% rabatt på alla modeller i Trailrunningstore.se med koden SKOGUIDE20 i kassan💪. trailrunningsweden.se/utrustning/trailskor/

Tips, skaffa ett par skor som är sköna. Sedan om dom kostar 500 eller 2000 är oviktigt om man har råd dvs. Inget är så dyrt som ett par osköna skor.

Asics har flera nya trailmodeller som är prisvärda!

Icebug acceleritas 7 eller 8 ❤️

Inov8 xtalon 212 på runningshop. Har man smala fötter ger de en underbar säker markkontakt.

Ska du springa mer än 10-15km distanser så akta dig för allt för minimalistiska skor som t ex icebug acceleritas, blir väldigt tufft för vad/fotsula. Men för kortare distanser så funkar det super. Själv kör jag Hoka/Icebug och varierar.

Icebug Mist2 är helt magiska. Tyvärr tillverkas de inte längre. Fantastisk fäste på ex blöta klippor.

View more comments

2 days ago

Någon som springer långdistans i dessa skor och vill reflektera lite runt det? ... Se merSe mindre

Någon som springer långdistans i dessa skor och vill reflektera lite runt det?

Kommentarer på Facebook

Springer 90% om året i dessa, men herrmodellen. Underbara, Håller formen i blöta mossar och sviker aldrig i grepp. Även trygga under stiglöp där mtb-are kört fram rotsystemet från träden.

De är minimalistiska och smala. Superbra grepp och markkontroll. Men snarare tävlingssko än långdistanssko, i alla fall om man inte är en väldigt van traillöpare/orienterare. Icebug har andra, mer uppbyggda dubbskor som lämpar sig bättre för långpass.

Inne på 3e paret, lovely! Greppet på halt underlag är överlägset. Har smal läst. Bättre hållbarhet än Inov men sämre än VJ (irock/bold) upplever jag❤️ När det är torrt väljer jag dock hellre VJ IRock😍

Grymma skor som sitter som klistrat, förblir lätta trots att man vadar/badar med dem och de går genom vilken terräng som helst 🙂 På långa distanser på hårdare underlag föredrar jag lite mer dämpning, men det är mest en komfortfråga. Håller med ovanstående om att de är rätt mycket en lätt race-sko eller för kortare pass obanad terräng. Upplever den som smal och som rätt avsmalnad i tårna, vilket jag förvisso upplevt med fler Icebugs.

3 weeks ago

Hej alla glada,

Behöver tips 🙏

Letar löparskor med extra bred tåbox, bra dämpning och med Pronation.

Har provat Brooks, Hoka One One och Saucony Guide 13 ... lämnat tillbaka alla 3 😕

Hört om Altra Escalante 2,5?

Andra tips 🙏

Må gott
... Se merSe mindre

Kommentarer på Facebook

Även om jag inte tror på pronationsstöd låter det som du letar efter Altra Paradigm.

Absolut Altra, men just Escalante har inte så mycket dämpning. Den är jätteskön, men tror du ska ha någon med tjockare sula om du vill ha dämpning! Torin är en lagom dämpad sko för mig, men Duo eller Paradigm är nog det du ska ha om du verkligen vill ha dämpning! Deras hemsida är rätt bra för att jämföra de olika modellerna!

Pronation är naturligt och inget man ska "justera" om det inte är gigantiskt. Spring med naturliga skor. Altra som Johanna nämnde är perfekt. Duon är enligt mig en mycket bra sko om du behöver mycket dämpning, men köp 1.5 då tyget på första modellen är kasst. Escalanten är magisk men håller med att den passar kortare pass/på bana.

Altra Torin Plush tycker jag funkar fint. Lagom dämpad. Bred tåbox är väl en sak. Fotformad en annan. Altra är fotformad. Visst. Bredden följer med på köpet men enbart bred räcker inte om den är bred på fel ställe.

Altra provision har ett litet stabiliserande pronationsstöd! Kolla in den modellen! Jag älskar altra och har torin, escalante superior och timp😊

Tack alla för tipsen , tror jag är på spåret till nåt bra 🤗 ni är grymma 🙏

Hoka one one speedgoat och altra olympus

Altra Running!

Vad är bra dämpning? Joe Nimble Nimbletoes Trail Addict har 1 cm dämpad sula, bred tåbox, noll drop, Michelinsula. Inget pronationsstöd, men behövs det verkligen i trail? Jag har dessa skor och för mig är de onödigt höga, så om du har låga, platta fötter kanske du inte gillar dem. Jag kan inte uttala mig om dämpningen eftersom jag ogillar dämpning och i vanliga fall använder minimalistiska skor. Jennifer "Jejje" Asp, som har vunnit ett antal traillopp i Sverige har dem... Hon gillar iofs minimalistiskt hon också.

Tänkte bara återkoppla status, fick hem Altra Paradigm, klart bra tåbox och skön sula, dock smal innan utrymmet för tårna börjar 🤔... blev att skicka tillbaka.. Var hos specialist center också, läkare remissat till MR, men gissar på att det är stressfraktur och säger att jag får räkna med 4-5 månader utan löpning och att efter det får vara inställd på inte löpa långdistans 🤦🏽‍♂️ Kör Air bike tills vidare ..

4 days ago

Jag blev sugen på att kolla på skyrunning på youtube och letar bland filmerma men det är ju bara män! Var är kvinnorna?
Kan någon tipsa om vad jag kan söka på för att hitta kvinnor som filmat?
... Se merSe mindre

Kommentarer på Facebook

Emelie Forsberg har ju skrivit en bok om just sky running, så kanske hon har något på Youtube med?

Den här är jättebra! youtu.be/wbcijXnFDMs

Jag hittade en spännande tävling med bl.a Tove Alexandersson: "Golden Trail Championchip 2020" 👍

Finns många med amerikanska traillöpare, t.ex. Courtney Dauwalter

Ett starkt porträtt av en stark kvinna. youtu.be/dJAW8STfiko

youtu.be/8rD0DqQ1tBY Kristina Madsen springer the Bob Graham round. Jävligt imponerande. 10 mil och 8000 höjdmeter.

View more comments

Hämta fler

Poddar

Här samlar vi alla för Trailrunningpodden och Idre Fjällmaratonpodden. Trevlig lyssning!

 

Strava

Gå med i Trailrunning Swedens klubb på Strava och peppa ihop!

 

Intervju med finska landslagsläkaren Katja Mjösund om Covid-19 och konditionsträning: https://www.instagram.com/tv/CKETfHrnPtb/?igshid=1hkye2o8yblsk

Kul att Stockholm Trail satsar på sprintlopp inför 2021💨. https://trailrunningsweden.se/2021/01/11/stockholm-trail-lagger-till-en-sprint/

Vårens löpargrupp i Göteborg fullbokad.💫

En löparrygga som håller vätskans temperatur i minusgrader. Vi har testat USWE Nordic https://trailrunningsweden.se/2021/01/13/vi-har-testat-uswes-vinterrygga/

Intervju med HOKAS Erik Desmeules. https://trailrunningsweden.se/2020/12/23/de-utskrattade-skorna-som-blev-en-succe/

Toves första pallplats i Skimo-världscupen. https://trailrunningsweden.se/2020/12/20/tove-2a-i-varldscupen-i-skimo/

Nyhetsbrev

Prenumerera på våra nyhetsbrev och få tillgång till specialerbjudanden.

 

Meny

X
X