Medvetenhet är bra. Att ha kunskap och att vara insatt i diverse grejer. Idag måste vi vara väldigt källkritiska för information lider det ingen brist på. Bokhandeln svämmar över av hälsoböcker, livsstilscoacher och handböcker i alla möjliga sporter. Vi drunknar i bloggar och artiklar av människor som anser träning är livet och som mer än gärna delar med sig av sina erfarenheter. Det vi ofta förr besökte någon för kan vi idag ta reda på på egen hand. Och det är ju bra. För som sagt- kunskap är ju bra. Men ibland börjar jag undra om vi börjar bli för medvetna? Om det nu ens går att bli det? Att allt vi äter nu för tiden måste ha en djupare mening förutom att vi ska bli mätta och tycka det är gott. Nog för att vi lever längre nu för tiden men mår vi bättre? Under min tid då jag var otroligt kontrollerad med vad jag åt så trodde jag starkt på att det var det enda rätta. En period så var bubbelvatten som en treat, eftersom kolsyra är ju inte så bra att få för mycket av. Men, nu så här i efterhand…. nog måste jag säga att jag idag mår bättre. Med en mer avslappnad syn på maten. Nu kan jag äta en pizza utan ångest. En bit tårta när det är kalas. Jag tror fortfarande hårt på att att ge kroppen användbart bränsle och på det stora hela äter hälsosamt. Men om jag inte känner mig sjuk- då ska jag väl få äta gluten? Så länge mitt blod mår bra och tarmarna inte lider- då kan jag väl ta en bit sockerkaka? Missförstå mig rätt- jag tror att socker är boven till mycket men var och när ska vi dra gränsen för vad som är ok? Hur hälsosamt ska man egentligen äta? Och med alla varningsfingrar som hålls upp….. gör det oss mer välmående?
En massa frågor- jag ger få svar. För det här är tankar från mig som då ska ses som en av de pålästa bloggarna som vi drunknar i.
