Halleluja! Jag är tillbaka verkar det som. Söndagens löparpass gav mig blodsmak och jag läääängtade till idag. Anledningarna kan vara flera. Bla så är det mindre stök runt omkring mig som gör att fokuseringen blir bättre och även det där att ta sig ut går lättare. Sedan insåg jag vilka bra spår det finns här omkring mig.
Känslan av terränglöpning är oslagbar. Det är bara så. Känslan av frihet och kontakten med kroppen är som jag sa; oslagbar. Jag kan inget annat än att vara tacksam för att jag har en kropp som är villig att ta mig igenom de här passen. Att ha en stark kropp är inget man ska ta för givet. Det krävs jobb och det krävs omhändertagande. Det är sånt här som gör att jag håller mig borta från skräpmat. Min kropp är stark och jag kan pusha den en hel del- ska jag då tacka den genom att ge den näringsfattig mat? Nä, skulle inte tro det. Det finns dem som tränar för att äta. Jag äter för att kunna träna. Två olika saker. Sen finns det något mer frustrerande än ett pass som går dåligt pga att du slängt i dig helt fel saker?
Många som kommer till mig och undrar över träning och kost uttrycker ofta samma sak; det är så svårt att ändra kosten. Mitt råd är; börja med träningen. När du börjar träna- eller när din kropp kommer in i det och blir mer och mer van vid aktivitet- tro mig- den kommer signalera till dig vad den vill ha och det kommer inte vara en massa skit. Den kommer vilja ha ren och vettig mat för att kunna hålla sig stark och bli ännu starkare. Så det där med kosten brukar ge med sig. Ibland handlar det ju inte om att du ska göra om den helt tvärt utan bara att du faktiskt tillagar den med bra råvaror. Och istället för halvfabrikaten gör det själv från grunden. Och jag är ingen som säger åt någon att hålla sig borta från vare sig vitt ris eller choklad- bara kanske man ska ta och tänka mer på när du äter det.
