Jag har haft  5 olika upplevelser kopplat till löpning under loppet av en dryg vecka. Finns det något du kan bli inspirerad av att testa/våga dig på?

Måndag 26/11 Reflect Run Kullaberg med Trailrunning Sweden och 2XU
Hittade evenemanget av en slump då jag slösurfade på internetz. Eftersom jag går i skolan i Munka-Ljungby och har en klasskompis som bor i närheten av Kullaberg tänkte jag att det är fullt möjligt att hänga på. Kul!

Kom till angiven mötesplats i god tid före starttid. Bäcksvart, mitt ute i skogen utan en tillstymmelse till lampa. Jag är ganska så mörkrädd och ville inte bli överraskad av några vampyrer/zombies/varulvar/osv och tänkte att det är bättre att gå ut ur bilen och vänta. ... eh. .. :/ .. ehe.. klarade några minuter, men när en extra kraftig vind kom och blåste rasslande löv alldeles för nära fick jag nästan skrämselhicka och satte mig i bilen och körde därifrån. Jag mötte en bil på vägen och kunde vända tillbaka. Helt ologisk mörkerrädsla för vad säger att personer i en bil är ofarliga? Menmen, såg en hel del reflexer på personerna som satt i bilen och tänkte att jag hade hittat löparvänner, vilket visade sig vara helt korrekt.

När vi väl var ute i kolsvart skog och sprang fanns det ingen rädsla kvar utan jag bara njöt av att kunna springa trail kvällstid. En ledare sprang före och visade vägen längs slingriga stigar och gruppen kom med sina pannlampor därefter. Med två ledare var det möjligt för alla närvarande att hitta sitt kompistempo då den lite snabbare gruppen fick springa några extravarv i några backar för att vänta in bakomliggande.

Superkul grej att hitta 15 löpglada människor, heja lite på varann innan, dela en mörk kväll i skogen tillsammans, sen säga Haregötthej och åka därifrån. Jag har ingen aning om vilka de andra var och det blir lite mer festligt. Tänk att kunna möta likasinnade och bara springa tillsammans, krävs inte så mycket mer för känsla av samhörighet med totalt främmande människor.

Onsdag 28/11 Mitt första officiella facebook-evenemang som löp-inspiratör.
Jag har stolpat upp att jag vill springa på onsdagar. Det, tillsammans med att jag tycker det är kul att inspirera andra och att jag hör hur människor runt omkring mig inte vågar sig ut i löpspåren vintertid, tänkte jag försöka mig på att agera influencer ;) Att lägga upp ett evenemang på facebook som alla är välkomna till är en stor grej för mig. Jag vill våga mig på saker som inte är helt genomtänkta, som inte har garanterad succé, som hjälper mig utvecklas. Därför slängde jag ur mig detta evenemang. Första officiella evenemanget kom det två personer på, jag och min man, och det känns fantastiskt! Jag vågade testa, jag har fått input av en som inte vågade komma och jag har ytterligare evenemang ute. Jag lär mig och utvecklas, och jag hade ju ändå planerat att springa onsdagar, så det blir ju inga löpsteg i onödan så att säga ;)

Lördag 1/12 Morgonlöpning med min man
Utåt sett skiljer det sig inte särskilt mycket från onsdagens löpning, pga samma personer närvarande, men det här passet var "bara" ett mysigt pass tillsammans med min bästa löpkompis. Min löpkompis är lite snabbare än mig vilket gör att han hittar vägen och kollar stup om vi springer på klippor, under lördagens pass i tätbebyggt område kollar han istället efter bilar, trycker på övergångsknappar osv, och jag kan bara trampa på i mitt tempo. Fantastiskt lyxigt att jag och min löpkompis också bor tillsammans, det gör planerandet av gemensamma pass mycket lättare!

Söndag 2/12 Löpteknik-kurs med Fredrik Zillén.
Min man och jag gick på en 3-timmars kurs hos Fredrik. Jag ville bli inspirerad i min löpning och få tips på att utveckla min löpteknik. Jag blev inte besviken! Jag är mycket imponerad av denna man, vilken kunskap han sitter på! Och med ett lättsamt sätt att lära ut det på gjorde det hela mycket enkelt att förstå. Teoretiskt alltså. Sen när jag skulle få kroppen att göra som hjärnan tyckte var det svårare. Några saker, tex att röra armarna i axelleden, lätt att förstå och kunna applicera (om än svårt att hålla teknikmässigt en längre tid pga ovan). Kajakhöft? Mm, jag fattade grejen men hade helt omöjligt att få till en liten rörelse. Mycket, överdriven rörelse gick bra, men sen var det omöjligt att få till bara lite. Kryss i mössan av signaler från hjärnan som kroppen absolut inte kunde tolka. Men blev superpeppad på vintersäsongens löppass och all teknik jag nu kan fokusera på!

Måndag 3/12 Löpgrupp med Friskis&Svettis Ängelholm.
Supersugen på att springa efter söndagens kurs och till min stora lycka hittade jag att det fanns ett löppass på Friskis i perfekt tid för mig efter skolan. Att jag bokade mig till det gjorde att jag visste att jag skulle komma ut och inte avboka från mig själv pga mjuk och skön soffa. Friskis Ängelholms måndagspass är "Distans, 6min/km fart". Vi sprang 8km genom Ängelholm och jag blev förvånad över hur mycket vi lyckades springa på grusvägar. Jag har tidigare inte sprungit särskilt mycket i grupp, troligtvis pga rädsla att vara sämst/inte orka med/skämma ut mig/osv, men så trevligt det är! Att göra det tillsammans gör ju också att jag får en extra pepp att genomföra löppasset, inte ge upp halvvägs eller skippa det helt.

Jag ser fördelar med att få springa själv och få komma in i mitt meditativa tillstånd där jag trampar på i samklang med naturen och andningen, men jag ser också fördelar med att springa i grupp, framförallt nu när det är mörkt! Sällskapet, gemenskapen, glädjen, peppen, tänker att det nog kommer bli lite både och framöver under vintern. Speciellt eftersom jag inte har något specifikt mål i att bli snabbare och måste pressa tider hit och dit, utan jag vill springa för att må bra och känna glädjen det ger att röra på sig.

Hur tänker du kring löpning, föredrar du att springa ensam eller i grupp?