2 veckor med coaching.

Tänk att man kan bli så mycket mer motiverad att göra saker bara för att någon annan säger åt en vad man ska göra. Jag har med åren insett att jag är rätt dålig på att analysera saker och ting. Jag kör helst bara på utan att fundera så mycket. Och allra helst hoppar jag gärna över några steg i min brådska att komma framåt.

Och nu efter två veckor med onlinecoaching så inser jag att jag har verkligen gjort allt som står i mitt program. En kväll klev jag tom ur sängen naken och gjorde mina armhävningar och utfallssteg. Inte så charmigt när jag stod och hoppade jämfota på ett ben, naken, och råkade kolla i spegeln. Haha! Men jag gjorde det iaf och kunde bocka av det på dagens todo-lista.

Mest förvånad har jag nog blivit när jag gjort morgonrutinen kl 05 på morgonen innan jag ska åka och jobba. Galet morgontrött så mycket stolt över mig själv oxå.

För mig funkar det helt enkelt super med att någon annan säger åt mig vad jag ska göra. Så kan jag bara göra det jag ska och behöver inte fundera så mycket mer på upplägget.

Det finaste med dessa veckor är att varje pass har varit roligt och inspirerande. Ett pass var jag och hundarna helt osynkade, den ena ville dra massor och den andra hunden ville bara lukta och chilla. Men tom det passet var fint trots lite tålamodsprövningar.

Jag gissar att jag kommer att ha tunga pass framöver oxå, men känner ändå att jag lyckats ändra mitt synsätt och kraven på mig själv när det kommer till löpningen så pass att jag kan hantera det bättre. Nu hinner jag knappt innanför dörren innan jag längtar ut på nästa pass. Och det är väl fint om något.

Jag är nykär helt enkelt, ni vet när det pirrar sådär härligt i kroppen och man har svårt att tänka på något annat lixom.

Må väl alla löpare. Hoppas ni får en magisk vecka.