Att påstå att jag är lojal mot mina trailskor skulle vara att ljuga ordentligt men omväxling förnöjer ju och det är kul med skor! Om Hoka One Torrent 2 var sommarens stora flört så var Nike Wildhorse 6 älskarinnan jag sprang i så fort mina Adidas Terrex Agravic Boa tittade bort.

Nike Wildhorse är inte helt olik Hoka One One Torrent 2. Sulan är ungefär lika tjock(22,5 - 14,5mm) men känns hårdare på Wildhorse och tar effektivt bort mycket av markkänslan, alldeles för mycket för min smak.

323 gram. Det går inte att kalla Wildhorse för en lättviktare utan den balanserar på gränsen till att nästan bli för tung.

Ovansidan känns välgjord med en blandning av material för skydd och ventilation. Dräneringen är sådär, antagligen på grund av den lilla mängd mesh som använts.

Hälkappan är som en extra strumpa och förhindrar att en del smuts tar sig in i skorna. Hälfliken som Nike satt på för att göra det enklare att ta av / på skon känns helt onödigt och något jag aldrig använt. Ett enkelt sätt att spara lite vikt till nästa version kanske.

Precis som med förra veckans pryltest av Hoka One One Torrent 2 så följer greppet samma visa. Med 5mm dubbar klarar man sig under de flesta förhållanden på de flesta underlag. Dubbarna följer med en bit över tårna, för lite extra grepp när man springer uppför, fungerar bra så länge det är torrt ute men en regnig höstdag i september - då darrar greppet en aning.

Ett annat problem med greppet, om än kanske ett litet, är att bakre delen av sulan är lite för förtjust i lera och vill inte riktig släppa taget om den.

Överlag så är Nike Wildhorse en okej sko men för mig tveksamt om den är bättre än så. Jag tycker den är för tung och avsaknaden av markkänslan gör att det antagligen inte blir överdrivet mycket löpning i denna modell i framtiden.

Nästa vecka bränner vi av ett test av årets favoritsko för att fullborda detta tre veckors pryltest-hattrick!