Felspringspolitik. Och en terapeutisk rapport från Mora Trail

Om äventyr, nomadliv, löpning, skidåkning i Sverige, Europa och Världen. Andreas bloggar även flitigt om teorin att springa tillräckligt långsamt för att kunna vinna.

Kontakt: [email protected]

Mål: Att vara redo för vad som helst, när som helst, med vem som helst

Motto: Life is about collecting true stories your grandchildren will never believe

Jag träffade Bokis idag. Bokis brukar kalla mig ödmjuk, inspirerande och en riktig förebild. Bokis är snäll. Och trots att Bokis till och med körde bokbuss i sitt förra jobb är han en flitig läsare av mina inlägg. Med så många hyllmeter i bagaget kan jag inte ta det som annat än en komplimang. Förra helgen blev jag kallat allt annat än en förebild. Jag vet att jag överreagerade på den totala förnedring som uppstod under Mora Trail, vilket i sin tur ledde till ännu större förnedring. Framåt slutet av detta inlägg ska jag redogöra för det. Detta är till Bokis, som inte har något alls med Mora Trail att göra, men som har saknat mina inlägg. Och även lite till William Englund – ögonvittnet som slog mig i resultatlistan men ändå såg mig som den verkliga vinnaren av Mora Trail och dessutom berättade det för mig. Tack. Hoppas din handled återhämtar sig snabbt!

Felspring kan aldrig bli annat än förnedring

I stort handlar detta inlägget inte alls om mig. Och kanske än mindre om Mora Trail. Loppet var proffsigt arrangerat och välskyltat – det vill jag vara mycket tydlig med. Jag har ju skrivit inlägg tidigare om vikten av tydlig banmarkering och arrangörens ansvar att se till att INGEN ska riskera att springa fel under en löptävling. NÅGONSIN. Det är alltid nån tjomme som tycker att ”det ingår i sporten att springa rätt”. Men… Nja… Jo det klart det gör. Men det ska vara oundvikligt att springa rätt. I den mån det är möjligt. Felspring är nämligen inget annat än total förnedring. Förnedring för den som tjänar på det, förnedring för den som förlorar på det, förnedring för den som ”tjallar”, förnedring för arrangören. I sällsynta fall, som i Mora förra helgen, till och med förnedring för den stackars publik som blev utskällda för att oavsiktligt och ovetande råkat leda in de första löparna på fel väg. Det kommer vi till senare.

En ny dimension

I de tidigare snarlika inläggen har jag behandlat standardscenariot – någon (ofta någon av segerkandidaterna) råkar missa en markering och springer åt fel håll en stund. I bästa fall upptäcks det fort och löparen kan vända och hitta tillbaka till banan igen. I flera lopp har jag fått en bättre placering för att andra råkat göra så, men det har även hänt att jag förlorat en seger eller en pallplats för att jag själv råkat göra så. Båda är lika förnedrande. Att vinna när någon annan egentligen sprungit bättre är kanske rentav tråkigare än att INTE vinna när man själv är den som tydligt sprungit bäst av alla.

Nåväl. En ny dimension var underrubriken. Mina felspringsdiskussioner har handlat om att springa fel och förlora på det. Efter Mora insåg jag att det ju finns ett annat scenario – nämligen att av misstag råka springa en genväg. Det kanske är höjden av förnedring för alla parter. Särskilt efteråt när det ska utredas vad som egentligen hände. Denna gång blev det extra förnedrande då den som råkade gena dessutom tog sig från placering ~4 till 1 och lyckades ta ett spurtpris ”tack vare” genvägen. Helt ovetande om sitt misstag.

”Rättsprocessen”

Förnedrande för alla parter, skrev jag ovan. Den som vunnit på genvägen får känna sig som en fuskare, och om allt går rätt till bli diskad. Gå från förnekelse till insikt och vidare till att inte ens få vara kvar i resultatlistan. De som förlorat på genvägen samt övriga ögonvittnen får känna sig som någon slags Mini-Trump för att det helt enkelt inte finns något annat sätt att skipa rättvisa än att ”skvallra” för tävlingsledningen om vad som hänt. Eller så väljer man att hålla käft och låta resultatlistan förbli… Orättvis.

Så hur kan vi undvika denna förnedring? Jag tänker lite som med brandskydd.

  • Först ska vi minimera risken för att skadan uppstår. Allra effektivaste sättet är förstås att alltid lägga banan längs den snabbaste vägen från A till B, så att det helt enkelt inte GÅR att gena. Men hur kul skulle banorna bli om vi gjorde så? Annars får vi spärra av potentiella genvägar (gäller förstås även omvägar…) men då skulle ju vissa tävlingsområden snart bara bestå av plastband och skyltar. Eller ställa ut funktionärer i varenda lömsk korsning…
  • Sedan gäller det att skadan upptäcks snabbt. Så att den löpare som ändå råkar springa fel har möjlighet att rätta till sitt misstag innan det är för sent. Jag vet faktiskt inte hur detta skulle gå till.
  • Till sist vill vi ju alla, oftast även löparen själv, att den som inte sprungit hela banan ska strykas ur resultatlistan. Här kommer det tråkiga. För att det ska uppdagas måste löparen antingen upptäcka det själv och anmäla till tävlingsledningen, eller så måste någon ”skvallra”, eller så måste alla visa sina GPS-rutter efter målgång. Och är det något jag VERKLIGEN vill ta avstånd från så är det att göra GPS-enheten obligatorisk. Nog för att de flesta har en sådan idag, men löpning är fortfarande den enda sport som INTE avgörs av materiella ting. Du ska kunna springa ett lopp barfota och naken om du vill. Tycker jag. Även om det kanske blir lite svårt att fästa säkerhetsnålarna till nummerlappen direkt i huden.

”Det hör till”, ”Det är en del av sporten” kommer många att säga även den här gången. Men jag håller inte med. Nej, vi kommer aldrig att helt kunna undvika att någon springer fel i något lopp här och där. Men vi MÅSTE jobba för en nolltolerans mot denna totala förnedring. På små obetydliga lopp som det i Mora, likväl som på mästerskap och stora internationella tävlingar. Att hitta rätt i naturen, det heter Orientering. En sport som jag älskar och som lagt grunden till att jag idag är helt okej på både riktig löpning och slätlöpning. Men orientering är en annan sport. Och hoppar du över en kontroll i orientering så behöver aldrig någon skvallra, det sköts helt digitalt.

Så vad hände egentligen i Mora? 90% Terapi, 10% Politik

Till slut – det som ni andra kallar Race Report. Jag hade inga större förväntningar på Mora Trail mer än att fullfölja. Samt att få springa på riktigt roliga, snabba stigar. Det som var hemmaplan för snart 15 år sedan. Inför start ropades två favoriter upp. Jag var inte någon av dem, men däremot visste jag att den ena varit bara någon minut före mig en vecka tidigare. I ett lopp där jag hade ruskigt kass dagsform (och för övrigt tjänade många placeringar på andras felspring…)

Perfekt för mig – jag vet att jag kan utmana bland topplaceringar OM jag bortser från de andra killarna och fullständigt kör mitt eget race. Just den dagen stämde allt (jag var till och med i oväntat bra form trots bristfällig uppladdning). Jag fokuserade på att hålla ett tempo och en puls som jag vet att jag tål, lugn och djup andning, lätta steg. Några kilometer in i loppet hade vi blivit 5 i en tätklunga. Någon drog ifrån lite uppför, vi andra tog in utför, men det handlade aldrig om mer än 5 meters spridning. Stackars Wille ramlade och slog sig rätt illa (men försäkrade oss om att han var OK). Vi var 4, vi blev 3. Till slut var det bara jag och en av ”favoriterna” kvar. Jag fortsatte hålla mig till mitt eget och lät honom dra ifrån ibland, men plötsligt slog han av på takten och jag låg först. Lite tidigare än jag hade kunnat föreställa mig, men jag lyckades behålla skärpan och fortsätta springa lugnt och kontrollerat medan jag märkte att det blev mer och mer ensamt bakåt.

Plötsligt kom jag ikapp en kille som vi redan sprungit ifrån tidigare. Jag fattade inte riktigt vad som hänt – hade han sprungit fel eller hade jag sprungit fel? Vi bytte några korta ord om det men jag behöll fokus på mitt eget genomförande och konstaterade att ”ja ja, jag sprang ju ändå om rätt lätt”. Plötsligt kom han älgande förbi mig i slutet av en lång, rak passage genom en myr. Jag blev lite förvånad men tänkte att ”har han SÅN kapacitet så lär jag ändå inte ha en chans” och lät honom älga på. Några hundra meter senare kom vi till en skylt ”Spurtpris”, och han slog av på takten så fort den skylten var passerad. Så här i efterhand var det nog där jag började tappa mitt mentala övertag. Spurtpriser har jag aldrig varken försökt vinna eller ens lyckats vinna oavsiktligt. Men något började gnaga där. Fokuset skiftade en liten aning från att bara springa i min egen takt till att börja tänka på placeringar och slutresultat, tourställning och orättvisa spurtpriser.

Jag känner ju till Eldris…

Banan gick från Mora Till Eldris på ena sidan Hemulån och tillbaka på andra sidan. Jag hade sneglat på kartan och sett att vi inte skulle riktigt ända fram till Vasaloppskontrollen i Eldris, så jag sprang och väntade in en högersväng. I Eldris har jag varit MÅNGA gånger, sommar som vinter. Plötsligt var vi (jag och Spurtprisjägaren, som fortfarande var några meter bakom) framme vid kontrollen, och banmarkeringarna var som bortblåsta. Fan också. Jag ledde ju. Troligtvis inte med mycket mer än någon minut. Men jag var verkligen först i loppet alldeles nyss, och den lättaste delen av banan återstod. Vi tvekade. Den andra killen tyckte vi skulle fortsätta mot Hökberg, men jag var helt säker på att vi inte skulle passera den välbekanta Vasaloppskontrollen och övertygade honom om att vända.

Vi kom tillbaka till den plats där vi skulle ha svängt höger och jag gjorde dagens största misstag. Frågade ”hur många har sprungit förbi?”, fick till svar ”Tre”. Fan. Sämsta möjliga siffra. Missen kostade ”bara” 510 meter – eller 2 minuter och 13 sekunder. Publiken (som jag trodde var funktionärer) hade sett oss springa fel men inte sagt något. De fick en oförtjänt utskällning och jag ropade fula nedlåtande ord till dem när jag gav mig av för att försöka ta igen misstaget. Med andra ord hade jag tappat allt. Från att ha haft min egen prestation i fokus övergick jag nu till att försöka få koll på de löpare som låg före, och dessutom förnedrade jag helt oskyldiga människor.

Hundraprocentigt genomförande – Noll procent utdelning

En av dem sprang jag om rätt snart. Trea nu. Och jag såg de andra två ibland, kanske 200-250 meter framför. Kunde konstatera att jag fortfarande springer snabbast men att det troligtvis inte kommer räcka. Jag har haft den där dagen som i bästa fall kommer en eller två gånger per år, när allting stämmer. Bra dagsform, rätt mindset, rätt starthastighet. Roligaste banan på länge. Dessutom med tillräckligt svagt motstånd för att kunna vinna. Och fått exakt INGEN utdelning för det.

Mycket riktigt – i mål som trea. I ett lopp där – om alla sprungit rätt – jag hade:

  • Vunnit livets första spurtpris
  • Vunnit tävlingen och mitt livs första deltävling i TRS Trailtour
  • Tagit över totalledningen i ovan nämnda Tour.

Jag kan förstås inte hymla med att jag är besviken. Men jag vill fortfarande hävda att det här inlägget inte handlar om mig. Det handlar om att vi måste sträva efter nolltolerans mot felspringning. För alla parter. I Mora var det förmodligen allra värst för de två stackare som omedvetet (hoppas jag!) sprang för kort och därför blev diskvalificerade. Min omväg förlorade jag mycket på. Men jag fick åtminstone behålla ett dåligt resultat. De två som genade blev av med allt. Och det är förstås HELT rätt. Men det ska inte kunna hända. Aldrig.

I anslutning till målet fick jag även syn på gänget som jag skällt ut i Eldris. En väldig lättnad att reda ut att de var publik – inte funktionärer. Samt att få be om ursäkt för mitt skrikande och skällande. Även om jag såklart förstår att en ursäkt inte gör det ogjort.

Eller så var jag inte där för loppet…

Noll procent utdelning är kanske inte helt sant ändå. Det finns en man i Mora som gjort väldigt stor skillnad i mitt liv, och som kanske varit den enskilt största yttre faktorn i min prestationsutveckling. Av en slump råkade jag se hans dotters namn i startlistan, och jag tyckte mig även se hans bil i Eldris precis när jag sprungit fel. Så jag hade nog redan anat att vi skulle springa på varandra. Efter mål, när jag gått och tjurat en stund, så stod han plötsligt där. Mannen, myten, legenden – Christian Minatti. Citatmaskin, ärlighetsproffs, livscoach. Hatad av vissa, älskad av många.

Sist vi träffades, 2013, var jag på botten av en djup depression. Jag har längtat efter att få träffa honom igen för att han ska få se mig på en bättre plats, samtidigt som jag haft lite respekt inför det. När vi nu till slut träffades hann vi inte prata så värst länge, men det behövdes inte längre. Jag blev påmind om hans goda sidor, han kom snabbt in på att fråga mig om hur han skulle gjuta bänkar till ett av sina livsprojekt – scenen i Minattiland. Ordningen var återställd. På vissa plan var vi tillbaka där vi började 2007, på andra kunde vi konstatera att vi båda blivit nästan 15 år äldre. På gott och ont.

Och så självklart – ett nytt citat till samlingen:
”Du vann ju iallafall två knivar, så du kan åka hem och vässa formen!”

Så nej, jag åkte nog inte till Mora bara för den där bortkastade prestationen. Trots allt.

Prenumerera på Trailrunning Swedens nyhetsbrev

Senaste blogginläggen

  • Pryltest - Adidas Terrex Speed Pro Niclas Bergqvist
    Läs mer
  • Amfibiemannen 2021 - en dag i källaren Linda Doktar
    Läs mer
  • Att börja om från början Tony Hoffstrom
    Läs mer
  • Ultralöparens bön Janne Svärdhagen
    Läs mer
  • Val d'Aran 2021 Anna Carlsson
    Läs mer
  • Felspringspolitik. Och en terapeutisk rapport från Mora Trail Andreas Lundblad
    Läs mer
  • Äntligen riktig tävling igen! Racerapport Skatås Ryggar 2021 Peter Lindquist
    Läs mer
  • Äntligen måndag, äntligen Trailrunning Sweden-löpgrupp! Gunilla Kidmark
    Läs mer
Se alla våra Inspiratörer

Vi är sociala

Följ våra kanaler

#trailrunningsweden

Share the passion of trail

Rastlösa ben och sovit dåligt.
Kände att jag måste väcka den här kroppen på ett lugnt sätt.
Det blev en runda i Änggårdsbergen som gav kroppen ny energi och trötta ben. Hela jag mår bra nu.

Fick du till någon träning idag? Eller har du en vilodag?

#swedenrunners #runtoinspire #runmotivation #altrarunningfans #altraredteam #ultraniclas #altrarunning_nordic #trailrunning #trailrunningsweden #älskalöpning #jagspringer #smilesnotmiles #run #ultrarunning #runwithfriends #umarasports #springigbg #runnersworld #runhappy #träningsglädje #löparglädje #löpcoach
...

And into the forest I go…osv


#löpare #naturelover #naturelovers #forest #forestlovers #skogen #älskaskogen #runner #runnersofinstagram #run #trailrunning #trailrunningsweden #trailslikethese #trail #traillöpning #traillöpare #laufen #skogsbad #foresttherapy #shinrinyoku #laufenmachtglücklich #gässlösa #borås
...

Ett tidigt morgonpass var en perfekt start på lördagen!
#jagspringer #löpning #löpare #runhappy #runner #runners #runnersofinstagram #springa #löparglädje #ilovetorun #runnershigh #runtoinspire #justrun #instarunners #runday #trailrun #trailrunning #trailrunner #trailrunningsweden #ensvenskklassiker #göteborgsvarvet #lidingöloppet #hbgm #jönköpingmarathon
...

Efter 4 1/2 timme i bil med mindre glada barn så var det skönt för kropp och knopp att riva av en vända till nya utegymmet!


Nästa race är redan om en vecka och det känns inte som jag har hunnit med att träna så mycket som jag önskat, varken styrka eller löpning .. semester och familjeäventyr har kommit lite i vägen för uppladdningen, och eftersom det gick så bra senast så har jag ju lite förhoppningar på mig själv att inte komma sist!
Jag får se hur det känns på racedagen, om det finns ngn energi i benen eller inte!😃


torstrophy
jaybirdsport
ocr
ocrstockholmif

#running#trail#inspiration#fitdad#lchf#healthy#löpning#motivation#father#fitnessmotivation#nature#training#träning#exercise#obstacle#beatyourobstacle#faster#stronger#runforfun#happyrunner#fitafter45#swedenrunners#workout#trainhard#activelifestyle#terränglöpning#trailrunningsweden#ocr#badassdad
...

Trailsnack

Vårt diskussionsforum på Facebook

 

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

21 hours ago

Halloj!!
Ska till Öland en vecka nu!
Någon som har gpx-filer eller förslag på fin trail löpning som jag inte får missa.
Kommer att utgå från brofästet. Kan givetvis åka till fastlandet också.
Jag älskar teknisk Trail!
Eller om någon vill ha sällskap/Guida mig på en runda. (Jag springer inte snabbt, men gärna långt)
... Se merSe mindre

3 days ago

Hej! Jag är nybörjare på trail running och skulle gärna vilja få tips på lämpliga trailskor. Jag springer mestadels i skog och på stigar och vid enstaka tillfällen platser med sten. Några tips på lämpliga skor? Tack för er hjälp!
Spring lugnt! 🏃‍♀️
... Se merSe mindre

Kommentarer på Facebook

Jag tycker ju VJ Ultra är fantastiska! Bredare tåbox, bra dämpning och fantastiskt grepp även på blöta klippor.

Jag har två par salomon jag salomon, Sense ride 4 och Super cross. Sen kör jag Icebug med ståldubb på vintern

Som du kommer märka kommer du få massa bra tips på skor folk trivs med. Mitt tips är dock att utgå från skor du gillar att springa i vanligtvis. De flesta tillverkare har trailskor så det kan vara bra att börja där istället för att börja labba med nya märken.

Jag rekommenderar starkt VJ IRock 🙌, Inov-8 har också bra trailskor 😊

Altra Olympus 4 🥰😍

Saucony Peregrine 🏃🏼‍♀️

Salming Trail6 alt Icebug

Salomon speedcross 5 de bästa

Jag har också Salomon speedcross 5, och hade den tidigare versionen av samma modell före dem, och har varit mycket nöjd. Men har inte erfarenhet av andra.

Jag hade Salomon speed cross tidigare. De är lite overkill för vanlig stig och trail. Också aningen klumpiga/tunga. Salomon slab speed gillar jag men de har längre drop (4mm) de är snabba men kanske för smala för de flesta. Salomon Ultra pro funkar rätt ok men för styva om underlaget blir för hårt. Salomon Sense är bra till lite allt i allo. Är underlaget torrt och inte så tekniskt så funkar många vanliga mängdträningsskor men så fort det blir blött så är det mer intressant att kolla på hur kuperat och vilken av underlag det är.

Vill du känna varje rot/sten och ha 100 % löpkänsla 🏃‍♂️, inov-8 ( X-TALON 212 eller MUDCLAW 300) hala förhållanden , regn/snö 🥶 välj icebug spirit8 (ståldubb)

Salomon har fina trailskor Jag sprang tidigare i icebug men deras nya modeller är kass. Det är väldigt individuellt vad man tycker om. Men du skall ha riktiga trailskor om du springer trail. Med vanliga löparskor är risken stor att man vrickar fötterna och slinter

Jag tycker också altra olympus 4 är helt fantastiska. Maxdämpade för oss som väger lite mer. Den enda skon där tår får sträcka ut sig på riktigt. Extra bra för den med breda fötter

Salming Trail 6 är faktiskt den skönaste trailsko jag har haft. Har sprungit med många olika trailskor men få som har den comforten och grepp!

Här hittar du en guide med drygt 30 olika modeller. trailrunningsweden.se/utrustning/trailskor/

Testat Salming, Salomon o Nike men fastnat helt för Hooka, tips gör inte som jag köp dig fram utan åk och testa där dom dels kollar din fot och när du springer.... så hittade jag mina Hooka

Du måste testa en sko som passar för just din löpning, dina fötter osv. Det finns hur många som helst men bara ett fåtal som passar dej. Jag har också frågat om bra skor här, jag har köpt på andras rekommendationer och blivit grymt besviken! Mitt råd är att prova dej fram alltså. Lycka till!

Altra Lone Peak

Jag sprang flera år med vanliga lagom dämpade asfaltsskor även i skogen. Och det funkar oftast väldigt bra men köp ett par som passar dina fötter med bra sulor som greppar i blött (=sulor som ser ut som grova MTB däck) och ett bra för hala klippor (tex VJ eller icebug).

View more comments

3 days ago

Startplats säljes till Kullamannen Joker 100km, fredag den 27/8/21. Känns trist att inte kunna genomföra loppet själv, men hoppas att det finns någon annan krigare där ute som är sugen!

Jag har betalat 1190kr och så tillkommer det en omregistreringsavgift på 120kr. Men släpper den för 1000kr.

Först till kvarn!
... Se merSe mindre

1 month ago

Hur tänker ni kring detta med att ha med sig mat och vatten ut i spåret?
Har ni alltid med er, eller har ni någon gräns på hur passet ska vara innan ni tar med er det ena eller andra?
... Se merSe mindre

Kommentarer på Facebook

Har för det mesta inget med, men nu när det är så varmt så har jag med mig dryck. Om pass beräknas bli bortåt två timmar eller mer så har jag med mig både något ätbart och dryck.

Planerar lika som Annika men för nya sträckor kollar jag alltid kartan för att se hur kuperad sträckan är.

Har alltid vatten med mig, i min väst ligger alltid några nötcreme + druvsocker.

Gillar att ha vatten. Har ändå alltid väst för nycklar, telefon, extra tröja etc. Brukar däremot anpassa mängden vatten utifrån väder och sträcka. Springer aldrig så långt (Max 15-20km) så jag behöver ingen mat på vägen. Är sugen på att testa hur kroppen skulle reagera på ”mat” så kommer nog prova inom kort ☺️

Beror på temperatur, längd och typ av löpning. En mils mysrunda i 15 graders värme klarar man sig bra utan vatten. Två timmar kuperat i 27 grader klarar jag mig absolut inte utan en massa vätska.

Jag har order att ha sportdryck med på alla pass över 45 min. Jag har behov av kalorierna, men det ska vara sportdryck med elektrolyter. På varma dagar, typ +18°C eller varmare har jag "order" från idrottsnutritionist att alltid ha med mig sportdryck. Nästan alltid med en kapsel BCAA i sportdrycken. Alltid proteindryck efteråt, återigen pga att jag annars får brist så är det proteindryck med kolhydrater också. På långa pass tar jag gärna salttabletter också.

Jag har alltid med mig vatten.och salttabletter samt druvsocker, även om jag bara ska ta en kortis på ett par kilometer. Jag är ständigt törstig och blir torr i munnen. De flesta jag möter då jag joggar har ingen vätskeväst med. Jag måste ha vatten. Ev pga astma, jag vet inte. På planerade längre turer, över milen har jag umaras sprortdrycker med, för kolhydrater och salter. Hamnar ofta på ställen jag inte riktigt planerat för innan då jag improviserar färdvägen medan jag springer. Kan ibland bli längre sträckor och jobbigare terräng än jag tänkt innan jag far ut. Har hänt att vattnet tagit slut mitt ute i skogen med okänd sträcka hem, hamnar man så är vatten, kolhydrater & salt bra att ha så man tänker klarare Har klarat mig hem hittills, men turen blir ju roligare om man inte får slut på energi mitt i ingenstans. Men som jag skrev från början, jag behöver dricka även vid ett pass på bara ett par kilometer, man är olika, känner inte till någon annan som tar med sig och dricker upp 5 dl vatten på ett par kilometers joggingtur. Eftersom jag inte tror det handlar om vätskebrist har jag kommit på att spara vatten genom att ha med tuggummi samt plocka och tugga på saker som finns i naturen, ex granskott på våren, björklöv, ängsgräs och harsyra.

1 week ago

Hej! Any tips for websites where you can buy Topo shoes here in Sweden?
Tack!
... Se merSe mindre

1 week ago

Tips på bra löparslingor i Lindvallen? ... Se merSe mindre

Kommentarer på Facebook

Fjället såklart!🔝

Massor! Allt beror på hur långt och brant du vill ha det.

Fjällmarabanorna 10k, 21k o 42k är fint uppmärkta 👍

Ett tips är att använda heatmaps på strava, där kan du enkelt rita egna kartor utifrån där andra sprungit ofta, inte bara i Lindvallen men överallt, och du ser längd och höjdmeter i takt med att du ritar 👍🏻 (kräver premium, men ca 500 per år). Det i kombination med WorkOutDoors app på Apple Watch ger dig också rutten utmärkt på en karta på armen med varning när du lämnar rutten. Gör att du kan springa på nya ställen utan risk att hamna fel varje gång. Magiskt bra

2 weeks ago

Skor 👟 fråga till er alla ni kunniga. Jag har varit i flera butiker och blir inte klok på vad jag skall ha. Utbudet i Mora räcker inte till och kanske ni kan hjälpa mig. Jag älskar lättvikt skor och snabba temposkor. MEN eftersom jag springer mest skog så går de sönder och alla andra jag testar upplevs klumpiga och inte alls den känslan jag är ute efter. Finns de någon trail skor som ni kan rekommendera om ni är som mig? Skall tillägga att jag springer mest Stig och inte offroad. 😄 ... Se merSe mindre

Kommentarer på Facebook

Jag springer trail i Saucony Peregrine, funkar fint och är lätta 😊

Inov-8 x-talon 200

Säger också Inov-8 👍😁.

Snabba trailskor: Adidas Terrex Speed Ultra. Fin kombo av lätt och snabbt men med skydd för trail. 🧨🔥

New balance summit. Prisvärda och sköna enligt mig

Inov8 x-talon 215. Grym känsla, håller för allt!

Jag gillar Salomon sense ride. Supersköna🥰

Inov-8 MUDCLAW 300 är mina fotkompisar. 🏃‍♂️

Bästa skorna jag haft någonsin för kortare turer (under 12km) och för kortare tävlingar är VJ XTRM. 260g ca på mina 42,5or och ett grepp som är så sjukt överlägset allt annat jag provat. Tyvärr, efter att jag fått uppleva det greppet, så är det många andra märken och skor som plötsligt känns kassa, särskilt på blöta stenar, spångar mm. Salomon, Salming, Altra, Inov8, rubbet har fått lägre betyg av mig nu sedan jag kört ett par VJ-skor. Nu börjar mina sjunga på sista versen, så jag ska beställa ett nytt par och det är första gången någonsin jag köper exakt samma sko en gång till.... mvh #greppfrälst

Altra mt king 2, sitter som en smäck 👍

Saucony Mad River 🙌

Hoka one one speedgoat alla dagar i veckan

Altra superior är riktigt fina om man gillar bred tåbox och nolldrop. Känns som att springa i en mockasin.

Följer:)

Altra Superior 👌

Salomon Greyhound?

Kika in Merell om du gillar lättare skor, själv kör jag primärt Altra (0 drop å bred tåbox) eller JoeNimble för minimalistskor

Altra

Arc'teryx Norvan SL

The Running Company Älvdalen har Hoka skor och många olika trail skor i Hoka modellen 🙂 jag själv gillar speedgoat men de har andra ”snabba” trail skor. Även löpband där du kan prova skorna

La Sportiva Helios 3 är lätta, tunna och hållbara, liksom La Sportiva Lycan2 (något mer stabila och dämpade). Gillar du nolldrop rekommenderar jag Altra Lone Peak 5 för dig. Alla dessa har tunnare sula än Speedgoat 4 (som jag gillar mkt).

Merrell Trail Glove! 👍

Lasportivas jackal är mitt förstahands val till stigar, sköna och tåliga, bra dämpning, känns ok även om de blir våta. Använder även Lasportivas bushido, de är lite smalare passform än jackal lätta, snabba & drar inte åt sig vatten kännbart, precis som jackal. De går inte sönder lätt, dem använder jag mest vid stig/offroad. Använder dock andra innersulor än de som satt i skorna.

Jag har 2 lätta skor: salomon s-lab sense som är superlätta och sitter som en smäck på foten. Sen har jag salming elements som är supersköna OCH lätta. Så jag kan rekommendera båda väldigt mycket!

Jag har köpt mitt andra par speedgoat och springer med dom på allt underlag. Har haft två asfaltskor från Hoka och ett par trail från Hoka goretex iinnan jag valde speedgoat. Så kör numera bara hoka. Finns inga bättre och den marginella viktskillnaden känns inte om du inte är väldigt kräsen. Jag behöver dämpningen på alla underlag så jag kan bara varmt rekommendera dom 🤩

View more comments

2 weeks ago

Har haft mina hoka- skor på mig när jag tog 50 km (10 grader ute) utan problem. I går var skorna på mellan Evertsberg- Mora där jag kände att allt inte stod rätt till vid Hökberg. Väl efter avklarade 44 km och vid portalen i Mora förstod jag att jag nog måste hitta andra skor. Det var 90% grus sträckan. Mellan sälen och Evertsberg hade jag altra- skor. Tror att det är bra att byta till skor med dämpning när det är hårt underlag km efter km. Vad gör jag åt blåsorna under, i fotsulorna och vad finns det för tipps man kan få för att inte få blåsor? ... Se merSe mindre

Har haft mina hoka- skor på mig när jag tog 50 km (10 grader ute) utan problem. I går var skorna på mellan Evertsberg- Mora där jag kände att allt inte stod rätt till vid Hökberg. Väl efter avklarade 44 km och vid portalen i Mora förstod jag att jag nog måste hitta andra skor. Det var 90% grus sträckan. Mellan sälen och Evertsberg hade jag altra- skor. Tror att det är bra att byta till skor med dämpning när det är hårt underlag km efter km. Vad gör jag åt blåsorna under, i fotsulorna och vad finns det för tipps man kan få för att inte få blåsor?

Kommentarer på Facebook

Otroligt att du klarat dej så bra annars 👍😊 Tror att värmen hjälper till. Fötterna sväller mer i värme. Då blir det trångare i skona. Tycker du verkar ha bra skor om du klarat dej så bra tidigare.

Ser ut som tryckblåsor efter många steg mer än skavsårsblåsor. Har också fått det ibland på längre lopp. Vet inte om man kan göra så mycket 🤷‍♂️ Gel kuddar i skorna kanske ? Mot "vanliga" skavsår och blåsor säger många att dubbla strumpor funkar

Om du gillar Altra så är Olympus 4 riktigt bra alternativ till Speed goat. Fungerar bra både på asfalt och stig

Mmmm förklara varför man får tryckblåsor, då kanske man oxå hittar en lösning 😝

Har du fått blåsorna av smågrus i skorna eller är skorna trånga där fram ? :)

Nej, ingetdera....kan vicka på tårna fram och Ch snörar på dem bra vid vristen. Har funkat bra för det mesta men har ett par andra skor ( icebug) som jag fått liknande om jag springer mer än 20 km.

Mina fötter uppvisar rejäla sprickor precis efter långa turer där nu blåsorna dykt upp....kan det ha ett samband?

Finns skavsårs plåster som man kan ha just under tramdynan, fick samma problem då jag sprang långt . Tror de kom från friktion mellan strumpa och skor

This has happened to me with shoes that were slightly too big and my foot slid around in the shoe too much

Strumpa...viktigt..

Tips!https://open.spotify.com/episode/3NtNQs8tkbHMU0pMW0I5LW?si=uhd-Z6EKQrqyZwsioFodoA&utm_source=copy-link&dl_branch=1

View more comments

Hämta fler

Poddar

Här samlar vi alla för Trailrunningpodden och Idre Fjällmaratonpodden. Trevlig lyssning!

 

Strava

Gå med i Trailrunning Swedens klubb på Strava och peppa ihop!

 

En av Sveriges mest meriterade löpare, @idanilssi är tillbaka efter långdragna skadebekymmer. https://trailrunningsweden.se/2021/07/19/ida-nilsson-jag-orkar-vara-trott-lange/

Löpargruppen i Göteborg-Härryda - vilken dundersuccé. Fullbokad inför hösten med 50 löpare på nån timme. https://trailrunningsweden.se/lopargrupper/goteborg-harryda/

Fem tjejer tycker till om nya MOAB FLIGHT från Merrell. https://trailrunningsweden.se/2021/06/10/moab-flight/

Intervju med Sebastian Ljungdahl. https://trailrunningsweden.se/2021/06/04/fran-oldrickare-till-skyrunner/

Jämn kamp mellan Fredrik Bakkman och Sebastian Ljungdahl i @skatasryggar . Karin Nilsson vann damklassen.

Efter positiva besked kring höstens motionslopp har det lagts till många spännande lopp i Trailkalendern. https://trailrunningsweden.se/trailkalendern

Nyhetsbrev

Prenumerera på våra nyhetsbrev och få tillgång till specialerbjudanden.

 

Meny

X
X