HeaderAD

Att springa på äventyr.

Kommunen har släppt en folder med vandring- och cykelleder. Perfekt inspiration för löpning tänkte jag och letade reda på den längsta vandringen som fanns i häftet. Hm, 12 km är ju inte superlångt, men det kan vara en bra start och uppvärmning eftersom varken jag eller min man har sprungit särskilt många långpass den senaste tiden på grund av skada och sjukdom och att vi i augusti kommer fira vår bröllopsdag med att springa Icebug Xperience Bohuslän.

Sagt och gjort, vi satte oss i bilen och körde till Siggaboda Naturreservat som ligger allra längst österut i Älmhults kommun. Vi har varsin löpryggsäck som vi springer med, båda har vatten, men i min finns där även bars, nötter, toapapper, långärmad tröja som solskydd och linda vid ev stukning medan min man konkar runt på actionkamera och drönare.

Det är så oerhört vackert utomhus nu. Och variationen som den här turen bjöd på gjorde att vi vid flertalet tillfällen stannade och utbrast ”åh, vad det är vackert”. Men det var en vandringsled vilket märktes väldigt tydligt. Sjukt svårsprunget vid många sträckor och markeringar som säkert är på bra avstånd när du vandrar, men som hade behövt sitta lite tätare för en löpare med farten uppe. Mer ingående beskrivning av turen här.

Fördelen med att springa på äventyr är att vi lär oss vad vi borde ha tänkt på innan…

Tips till nästa gång jag ska springa långpass (i okänd terräng):
– Ha med mig en karta eller bild på karta över den planerade sträckan.
– Ha med mig ännu mera vatten, speciellt med tanke på krånglig terräng och varmt väder.
– Ha en lättillgänglig trasa för att snabbt kunna torka bort svett som annars rinner ner i ögonen och svider.
– Lägga det medhavda toapappret i en plastpåse pga svett gör att papper blir blött. Blött papper hamnar överallt..
– Ha en stor vattenflaska i bilen om vi nu mot förmodan druckit upp allt medhavd vatten på vägen.

Har du några bra tips för långpass att dela med dig av?

Lyckan jag kände när vi kom ut på en större skogsväg efter 12km och tänkte, ”nu kan det inte vara långt kvar”. Sen skulle vi springa ytterligare 5,5km tills vi var framme. Vilket i och för sig blev en annan lycka; ”Wow, att jag klarade av den här strapatsen!”

Förväntad runda och verklig runda. Någonstans efter Rävabacken (12km) började äventyret.

 

 

Liknande inlägg

1 Kommentar

  1. Pingback: Löpning i Siggaboda naturreservat | Jägestedt

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

X
X