...om än bara för några dagar.
Glad och lycklig i hela kroppen när jag får uppleva de vanliga stigarna i fin vit vinterskrud.
Här i Göteborgsområdet fick vi rikligt med snö och några minusgrader ett par dagar. Jag kunde njuta av nästan oupptrampade stigar mellan snötäckta granar, helt fantastiskt vackert när snökristallerna gnistrar i solen och kylan sticker i näsan.
Variationen mellan våra årstider, väder och underlag är en del i löpningen som gör att jag aldrig tröttnar. Jag skulle nog inte uppskatta löpningen lika mycket om det alltid var varmt och enkelt, oregnigt och torr mark. Nu blir det mer spänning, mer kämpainsats när löpningen tvingar oss till mer kläder och större utmaningar i mörkret. Hastigheten sänks och musklerna får jobba på ett annat sätt när fästet under skorna blir mer oförusägbart.
Tänker du sluta att springa ute för att det är vinter? Gör inte det! Här kommer tre tips för att löpningen ska bli mer njutbar i vårt mörka vinterlandskap:
Reflexer och lampa! Säkerheten främst, se till att du alltid syns och själv ser bra när du springer. Skymningen kommer allt tidigare, löpningen som börjar i eftermiddagssol avslutas nu i beckmörker och även om vi tror att vi syns i vägkanten gör vi ju inte alltid det. Reflexer och reflexkläder på alltså!
Bra fäste under fötterna! För att kunna springa avslappnat även i vinterväglag och slippa spänna fötter och ben av rädsla att halka är det väl värt pengarna att investera i någon typ av dubbar. Det finns flera alternativ i olika prisklass. Det dyraste är att skaffa dubbskor, mina Icebug med metalldubbar fäster alltid på isigt underlag och funkar bra även i lös snö. De är dock lite stumma att springa med på längre asfaltsavsnitt. Är löpningen på blandat underlag, som det oftast är här på västkusten med snöfria vägar men hala skogsstigar, räcker det med lösa dubbar som spänns fast under sulan. De fungerar alldeles utmärkt på is och är lätta att ta av och hålla i handen vid barmark. Slutligen kan man även skruva i dubbar i de vanliga löparskorna, också en prisvärd variant om man verkligen vill fortsätta springa i sina favoritskor även under vintern. Är det bara snö och inte is springer jag gärna i mina grovmönstrade trailskor, de fäster lika bra i snön som i lera.
Sköna kläder, lagom varmt! Kanske den största utmaningen - att inte klä sig för kallt eller för varmt. Temperatur, vind, tänkt löptid och intensitet påverkar mitt klädval inför vinterpassen. Jag ogillar verkligen att frysa, men att vara för varmt klädd och svettas floder under alla klädlager är lika obehagligt. Underkläder och strumpor i merinoull som håller värmen och inte kyler ner när de är våta är de viktigaste vinterlöparkläderna för mig. Tjockare vintertights med flossad insida håller också värmen och det behöver bli riktigt kallt eller blåsigt innan jag har underställ under dem. Skönt att slippa dubbla lager på benen. Underställströjor i merinoull av olika tjocklek, lång eller kort ärm, varierar jag med för att få den behagligaste värmen under en tjockare, vindtät löparjacka. Fryser jag när passet börjar är jag lagom klädd, när väl någon kilometer är sprungen har värmen kommit ut i kroppen. Men, som sagt, är det långpass som ska springas är tempot lägre och varmare kläder behövs. Buff eller mössa, goa fingervantar med tumvanteöverdrag och något varmt runt halsen, sen är jag färdigklädd för snölöpning! Underbart!
Visst, jag förstår att löpbandet är toppen för intervaller och snabba pass, men lova att köra utomhus också! Så många fler intryck, känslor och upplevelser väntar dig i skogen. Långsammare löpning kanske, men mer minnesvärt. Lycka till!
