HeaderAD

Tävling och obetänksamhet

Med 5 veckor kvar till Spanien och G2haundiak händer det som inte får hända. Det smäller till i framsidan av låret. Rädslan som rasade över mig var mindre rolig. Känslan var glasklar, jag kommer inte kunna springa i Spanien.

Bilden är från passet när jag var sådär ogenomtänkt som jag ofta är. I måndags kväll var jag med och stöttade upp som ledare för en löpgrupp. Avslutningen på passet var stafett. Då vi var ojämnt antal så hoppade jag in i ett lag och Linda i ett annat. Sträckan var ca 50 meter där man rundade en pinne. Jag sprang sista sträckan, det var ganska jämnt mellan lagen vid sista växlingen. Jag drar iväg så mycket som går, sen smäller det. Jag kan inte springa utan får hoppa på ett ben innan jag får stopp. Fram med en linda för tryck, väl hemma kyler jag hela kvällen med is.

Jag förklarar för Linda att jag inte räknar med att kunna springa när vi åker och jag förklarade även att jag nog inte kommer vara så rolig att ha att göra med framöver om jag inte kan träna. Där är det skönt, hon förstår, att vi fungerar rätt lika i det avseendet är skönt. Hon peppar och säger att det är länge kvar. Två dagar senare vågar jag mig iväg till naprapaten. Två dagar av ångest och nervositet. Naprapaten vrider, klämmer och trycker en hel del innan han säger att med den volymen du haft de sista två veckorna så har muskeln förmodligen ”bara” krampat. Jag får nålar satta i ljumsken och låret. Han säger att du kommer kunna springa i Spanien. Det är ju inte heller samma muskler du använder när du springer långt. Den lättnaden är rätt obeskrivlig.

Igår var vi ute och provsprang mitt lår, sakta och försiktigt. Det känns bättre och bättre efter varje pass. Det svåra är att hålla nere längden.

Att aldrig springa korta sträckor, att aldrig springa max och sen få för sig att göra det så kort inpå ett lopp är otroligt obetänksamt. Nu gick det förmodligen väl som tur var. Glöm inte att tänka er för, något roligt kan lätt få förödande konsekvenser när man är så nära ett lopp. Plötsligt förstår jag de som ibland säger att debintr kan vara med då de är nära inpå ett lopp. De som säger så är de som lärt sig tänka efter före. Kanske, kanske är jag numera en av dem.

Liknande inlägg

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

X
X