Inom hakparentes nedan har ni mina tankar om hur jag på riktigt har känt själv för sådant.
[Det låter så skoj och ser så roligt ut, men hur ska en sådan som jag våga haka på?!]
Det är en fråga jag ställt många gånger till mig själv och jag tänker mig att ni där ute i etern kanske också känner igen er lite i detta. För mig så var bara tanken på att anmäla mig till ett event eller en grupp med folk jag inte känner och ge sig ut och springa ihop en nästan obehaglig känsla av ångest och nervositet i kombination.
[Jag som är amatörmotionär och som inte alls springer milen på under 40 minuter osv, tänk om jag kommer dit och alla bara är supervältränade Ironmans och sätter iväg i 3:45-tempo direkt. Tänk om jag bara förstör för hela eventet för att jag inte orkar hänga med? Tänk vad pinsamt om jag anmäler mig och kommer dit och det visar sig att jag har dålig kondis och alla bara tycker det är skämmigt? Tänk om alla bara “wohoo” och sticker iväg i klunga och jag är ensam kvar längst bak, ser knappt klungan efter 1 min och bara flåsar och tycker det är jobbigt?]
Jag minns nervositeten när jag hakade på Göteborgsvarvets löpargrupp med träning i Skatås. Massa folk där, alla såg superpeppade ut och alla såg ut som minst fyrfaldiga världsmästare i allt från ultralöpning till häcklöpning, boule, monopol, internetfäktning, velodrome, bridge, ja whatever – ALLA såg i mina ögon ut som proffs, atleter, och kända profiler. Där står jag och känner mig mindre, mindre och igen ännu mindre. En blekfet kontorsnisse och hobbymotionär som hade attraherats av tanken av att få springa i grupp. Så ropade de ut de olika tiderna. “NI SOM SPRINGER MILEN UNDER DENNA TID, STÄLL ER HÄR!”. [Helvete. Hoppas de har någon grupp för “vi som försöker överleva milen alls”].
Då hade jag ändå sprungit milen på asfalt på runt 47 minuter inte så långt innan. Så ropade de upp “alla som springer milen på runt en timme, HÄR!”. [JAAAAAAA! Där törs jag kanske vara. Men fan vad pinsamt om jag ändå inte orkar med? Min kondis kanske har rasat sedan Sylvesterloppet?]
I praktiken hade jag kunna följa med någon av de andra grupperna heeeeeeeeeelt utan problem i tempo, fart och träning, men jag blev så satans nervös över att underprestera i förhållande till gruppen. Nu hör det dock till min personlighet ska sägas, att jag är prestationsinriktad och stimuleras av utmaningar och framgångar osv. Det gör att jag lägger kanske en dubbel press på mig själv helt i onödan när vi pratar bara en så simpel grej som en löpargrupp på ett pass. Därav i ren feghet så sågar jag mig själv när man ropar upp var man ska ställa sig utifrån hur man presterar osv.
Det här, allt det här som jag har skrivit nu, är jag bara så allergisk emot. Det finns löpargrupper som fokuserar på prestation och hur du kan förbättra din kondis, nå mål du tidigare drömt om osv. Det finns många löpcoacher, företag, grupper osv som brinner för att hjälpa dig att bli snabbare, starkare, kapa tiden på milen, lyckas med Lidinöloppet, Stockholm Maraton, Göteborgsvarvet…
Det JAG brinner för är att få hjälpa dig som känt igen dig av delar av det jag redan skrivit, dvs nyfikenheten och viljan att få “komma ut och tassa i skog och mark”, men som inte törs göra det i grupp. Som tycker det verkar läskigt. Som känner att du joggar ju knappt utan bara rör dig framåt i naturen sakta och känner att “hjälp, vaddå springa milen på tid?!. Just DIG vill jag få med mig till vår härliga trailfamilj!
Jag är en av fyra coacher för Trailrunning Swedens löpargrupp i Härryda/Göteborg med fokus på upplevelselöpning. De olika löpargrupperna gör sina egna koncept lokalt och jag har varit tydlig med att i vår grupp är ALLA välkomna. Det finns inget “springer du milen så här snabbt så”. Det finns inga pass som kommer att vara ångestladdade för att du känner att du kanske inte är i så god form. Kanske gick sommarens grillningar överstyr vad gäller mängden bearnaise, kanske har du bara smygjoggat på skatås-åttan innan. Det spelar ingen roll! Vi kommer säkert få meriterade löpare som hoppar in i vårt härliga gäng och joggar runt på nya stigar med oss, kanske för att få inspiration, hitta nytt eller bara för gemenskapen – men vi bygger inte löpargruppen efter meriter, prestation eller hur snabbt man springer eller inte springer. De duktiga löparna kan få ta två extravarv och bevisa sedan att de gjort det 😉
Det JAG skulle bli superglad över är om DU som är toknervös, nyfiken men knappt törs klicka på anmälan faktiskt gör det. Det är sådana som dig jag vill springa med, få skratta med och skutta över stock och sten med och känna 0 prestationskrav och bara ha skoj. Behöver vi dra ner på tempot en stund, hämta andan, kanske ta en bild av något. Jaaa! Do it! Det är så jag springer när jag springer själv. Löpning, för upplevelse, för lokala äventyr, för utforskning och för livet och hälsan.
Välkommen till löpargruppen för Göteborg/Mölnlycke!
Länk Trailrunning Sweden Löpargrupp i Mölnlycke
