Tillräckligt långsamt för ett snabbt Skatås Ryggar

Av ekonomiska skäl fick jag till slut ställa in rullskidprojektet (Falkenberg - Kebnekaise). Därmed även första upplagan av Sundsvall Trail, som jag verkligen hade sett fram emot att få...

1 juni, 2017 |

Av ekonomiska skäl fick jag till slut ställa in rullskidprojektet (Falkenberg - Kebnekaise). Därmed även första upplagan av Sundsvall Trail, som jag verkligen hade sett fram emot att få springa. Istället stannar jag på hemmaplan, och tänkte ge mig på Skatås Ryggar i Göteborg. Tidigare har jag bara sprungit orientering i dessa skogar och kan därför inte ge Er en lika detaljerad plan som jag gjorde till Göteborgsvarvet. Men jag ger det ändå ett försök, genom att publicera mina egna taktiktankar redan före loppet. Delvis med hjälp av två goda vänner som vet hur banan ser ut. En av dem innehar dessutom det svårslagna banrekordet...

Tillräckligt långsamt

Mitt mantra Tillräckligt långsamt för att kunna vinna kommer att upprepas så länge jag har någon form av koppling till idrott. Just nu är jag inte i tillräckligt bra form för att kunna vinna men det kanske DU är? Hela konceptet går ut på att känna till sin egen fart och sin egen kropp. Kanske har du sprungit ett liknande lopp tidigare och vet ungefär vilken kilometertid du kan förväntas hålla? Kanske har du koll på vilka pulsvärden du klarar av att ligga på vid olika distanser? Tanken är att hålla sig till det, och aldrig pressa hårdare än så. Förutom på slutet av de där loppen där du överraskar dig själv genom att orka mer än du trodde!

Mantrat "Slow enough to win" kom till mig mitt under banan i Kullamannen 2015, och har varit i fokus på samtliga tävlingar sedan dess.

Att bygga en plan

Det bästa sättet att förbereda sig mentalt inför ett specifikt lopp är ju förstås att lära känna banan. Om du vet vad som väntar bakom nästa sväng eller krön så har du betydligt bättre förutsättningar att disponera dina krafter, mentalt såväl som fysiskt, för en optimal fördelning av resurserna. Faktum är, dock, att samtliga lopp jag själv vunnit har varit tämligen oplanerade. Ofta med 3-48 timmars varsel. Men jag har ändå alltid sett till att ta reda på så mycket jag kan om banan. Denna gången väljer jag att dela med mig av min process och mina tankar redan före loppet. Sen får vi se sen hur det går. Min plan baseras på den längsta varianten, Fem Ryggar, men går helt okej att anpassa även till de kortare.

Förvägsanalys av Skatås Ryggar

Längre ner i artikeln kan ni läsa två kortare intervjuer om bansträckningen. Av dessa framgår att banan är tuff både fysiskt och tekniskt, med små knixiga stigar. Här kan du vinna väldigt mycket på att vara klar i huvudet och planera dina steg. Att döma av banprofiler och kartor går banan att dela in i sex lite större stigningar. Dessa försöker jag alltid att memorera lite godtyckligt för att under loppets gång kunna uppskatta hur många som återstår, och när de kommer. Att ingen av dem har en höjdskillnad på över 40 meter samt att den allra högsta kommer efter ungefär halva loppet är också två faktorer som är bra att ha med sig. Och sist, men inte minst, den sista stigningen bara någon kilometer före mål. Här gäller det att ha hållit sig kall hela vägen och kunna fortsätta i samma fart, kanske till och med höja farten, hela vägen in i mål! Nedan ser Ni en ungefärlig fördelning av olika underlag längs banan. Mer om det i nästa stycke!

Fördelning av underlagstyper enligt arrangören

Asfalt 5%
Stig 35%
Mosse 5%
Skog 15%
Liten stig/djurstråk 35%
Berghällar 5%

Mitt upplägg av Skatås Ryggar - kronologiskt

  1. Starten - Slättåsryggen: Startsträckan består av någon kilometer på asfalt. Många påstår att "Man vinner inte ett lopp på startlinjen" men jag tycker att det är fel. Man kan visst vinna ett lopp redan på startlinjen. Om man vågar starta tillräckligt långsamt och lyckas totalignorera det faktum att några juniorer alltid öppnar för hårt. Steg nummer ett: Ta reda på din optimala snitthastighet, eller -puls. Och överskrid inte denna i början! Första backen uppför Slättåsryggen är det optimala testet på om du har tillräckligt med "is i magen". Upp hit ska det kännas som att du inte anstränger dig. Alls. Precis som jag skrev inför Göteborgsvarvet; det ska kännas löjligt långsamt!
  2. Getryggen: Nu borde startfältet ha spridit ut sig lite, och om du skött ditt jobb kanske du redan har börjat passera några av dem som öppnade för hårt. Använd dessa första partier för att komma in i löpningen och titta långt fram längs stigen. Planera dina steg. Låt dig inte ryckas med av andra, utan håll dig till din egen fart. Men utnyttja andras "ryggar" om du får chansen att springa med några jämnbördiga.
  3. Knipeflågsryggen: En fjärdedel avklarad. Den som hållit sig lugn hittills kan nu gå in i känslan av att flyga fram genom skogen. Men behåll ändå handbromsen, det är nu själva grovjobbet ska göras. Lätta steg uppför, sätt fötterna på rätt ställen när det blir plattare och försök att hitta ett flyt i utförslöporna!
  4. Odensvaleryggen: Någonstans längs backen uppför Odensvaleryggen är halva loppet avklarat. Men här kommer även banans högsta punkt och största klättring. Väl uppe på toppen och tillbaka ner över Knipeflågsryggen kan du unna dig att släppa på lite ifall du känner dig fräsch, men tänk på att du har många små böljande kullar och två lite större stigningar kvar.
  5. Lilla och stora Getryggen: Efter de småkuperade partierna över Odensvaleryggen och Knipeflågsryggen är det dags att åter ta dig upp på Getryggen, som du även passerade i början av loppet. Egentligen är klättringen uppför lilla respektive stora Getryggen åtskiljda av en liten utförslöpa, men ansträningsmässigt väljer jag att beskriva dem som en och samma parti. Då stigningen påbörjas har du redan klarat av tre fjärdedelar av banan, och det kan börja kännas lite surt i musklerna. Det är helt normalt, det viktigaste är att du här kan hålla samma fart som i början eller snabbare. Och att du inte får kramp. Om krampen kommer redan här och/eller du tvingas slå av på takten så har du tyvärr startat lite för fort. Men det kommer fler chanser! Om du istället känner dig relativt fräsch på toppen av Getryggen kan du nu börja fundera på att spurta. Med tre kilometer kvar till mål och endast en lite tuffare stigning ska mycket till för att du inte ska orka hela vägen fram.
  6. Brudarebacken: En knapp kilometer från målet är det dags för bestigning av Brudarebacken, Skatås egen skidbacke som till och med har en släplift. Därför är det först nu som jag anser att det finns någon anledning att "trycka på" uppför. Men du har fortfarande mer att vinna på ett par fräscha ben och en snabb utförslöpning än de få sekunder du kan tjäna på att springa lite extra fort uppför! Alla. Väljer. Själva.
    Skatås Ryggar - Banan
    Karta och banprofil, hämtad på loppets hemsida. Klicka för större bild.

Fredrik Bakkman och banrekordet

Banrekordet på Skatås Ryggar innehas av Fredrik Bakkman, IFK Göteborg. En av världens bästa orienterare som då och då gästspelar som Trailkung. Trots att vi aldrig riktigt har spelat i samma division så har jag och Fredrik umgåtts en hel del och framförallt haft väldigt roligt tillsammans de gånger våra vägar korsats. Åtminstone enligt mig. Så jag passade på att kontakta Fredrik för lite tips, råd och beskrivning av banan.

- Vissa terränglopp har så branta backar, uppför såväl som utför, att även elitlöpare tvingas gå vissa sträckor. Hur ser det ut i Skatås, kan jag räkna med att kunna springa hela vägen?

- De flesta backarna är löpbara, men mot slutet så börjar de ta ut sin rätt och kan då behövas gå i dem. Jag minns inte att jag gick i någon förra året och jag tror det är exakt samma bana som då.

- Det låter bra. Löpning ska handla om löpning, inte klättring. Hur är terrängen i övrigt, är det väldigt tekniskt så att vi orienterare har stor fördel eller går det till stora delar på grusvägar som många andra lopp?

- Det är inte lätt för den som inte är van att springa på de stigar som är steniga och med mycket rötter, då kan det upplevas att det blir svårlöpt. Är du mer van är de ju lättare att få flyt även över de partierna. Jag tror det är ett av de mest utmanande trailloppen, men tanke på kupering och att det är så pass mycket löpning på knixiga småstigar.

- Tack Fredrik. För en gångs skull skriver jag ju i förväg och då känns det viktigt att inte underskatta banan och ge intrycket av att det här blir en "walk-in-the-park". Och det ser ju faktiskt otroligt lätt ut på det där klippet från förra året där du flyger fram genom skogen.

- Nä tror man att det blir en walk-in-the-park på lördag, då är man ute på djupt vatten...

Fredrik Bakkman fick springa i mål som segrare vid 10mila tidigare i våras, där han avslutade den prestigefyllda orienteringsstafetten för ett överlägset IFK Göteborg. Foto: Thomas Johansson/TT

Elin Fredin fann kärleken i Skatås

Kärleken till Stig. Skogs-Stig. Fredrik Bakkman har banrekordet, är bland de vassaste terränglöparna i världen och hans nivå är för de allra flesta helt omänsklig. Så för att få ett lite mer humant perspektiv på det hela pratade jag lite med Elin Fredin. Elin har visserligen fått kliva upp på pallen i några bergslopp i Alperna, men hon befinner sig ändå på en nivå som är mer representativ för en större del av Sveriges löparmotionärer. Dessutom har hon sprungit Skatås Ryggar, något som hon kallar "starten på min terrängkarriär".

- Kommer du ihåg hur du upplevde banan sist du sprang Skatås Ryggar?

- Mycket stig, single track, kuperat men fantastiskt rolig. Det var ju det som fick mig att vilja springa mer terräng!

- Upplevde du att du kunde springa i alla backar?

- Nej, det kunde jag inte. Men det kan ju ha berott på min dåvarande form. Men jag minns det som att det fanns några ställen där man fick hålla i med händerna.

- Det låter som att du har en lite annorlunda upplevelse av banan än vad Fredrik uttryckte, och det var precis det perspektivet jag ville åt. Tack för pusselbitarna!

- Ja, loppet var en fantastisk utmaning som satte ett frö i mitt löpintresse och var starten på min terrängkarriär. Det ska bli spännande att få komma tillbaka och se hur mycket jag har utvecklats!

Elin Fredin på väg mot sin pallplats i Montgenevre Snow Trail, Frankrike.

Tack för denna gången, lycka till i helgen, vi hörs om en kvart - fjorton da'r!

/Andreas

Senaste blogginläggen

  • Pryltest - Craft Nordlite Ultra / Pure Trail Niclas Bergqvist
    Läs mer
  • Men. Du är väl aldrig sjuk? Andreas Lundblad
    Läs mer
  • Att komma dit man är Malin Tidqvist
    Läs mer
  • 10 månader mot 10 mil - my experience Sara Costa
    Läs mer
Se alla våra Inspiratörer

Löpargrupper

För dig som vill upptäcka nya stigar på hemmaplan - ihop med andra.

Outnorth Trailtour

Vilka är landets bästa traillöpare över säsongen 2024? Vilket är det starkaste teamet? Från stränder, via klippor och fjäll till djupa skogar.

Trails of SWE c/o Dacia

Trails of SWE c/o Dacia är 4 lopp, 4 naturtyper, 4 sätt att uppleva vårt fantastiska land. Och 4 sätt att få använda hela din kapacitet, att våga vara grym.

Guider utrustning

Få hjälp inför ditt köp av skor, pannlampor eller löparryggsäck. I samarbete med Outnorth.

Trailkalendern

På fjället, längs havet, i skogen. Här hittar du alla svenska traillopp i en kalender.

Shop

Snyggkläderna, presentkort och löpargrupperna

Trailrunning Sweden AB
Hästtorget 6, 312 30 Laholm
VAT-nr SE559145416901
Email: [email protected]


Lägger till i kundvagnen

  • x
X
X