Reflektioner inför Big's backyard

Med inte ens två veckor kvar till Big's så gör jag det jag kan för att rädda upp mina chanser att springa något sånär länge. Det har varit en...

Med inte ens två veckor kvar till Big's så gör jag det jag kan för att rädda upp mina chanser att springa något sånär länge. Det har varit en lång säsong som började med DNF på Transgrancanaria och kommer att sluta med 24-timmars på PRT i december och hittills under året har jag sprungit ganska precis 75 mil i loppsammanhang. Försommaren och fram till i slutet av juli är den tid löpningen känts som bäst och efter det så har det tyvärr varit en nedåtgående spiral vilket jag inte kan låta bli att se lite som ett misslyckande då TDS var då jag skulle varit på topp. Det har varit intensivt på alla sätt och vis i övrigt också, roligt intensivt men likväl intensivt, och det har varit skönt att senaste veckan bara vara hemma i min egen lägenhet, landa och hitta tillbaka till rutiner. Jag har också hunnit fundera en del över vad jag gjort för fel. Visst är det tråkigt att inte känna sig i form under ett lopp men framför allt så är det tråkigt när varje-dag-löpningen känns nästintill omöjlig att klara av och varken kropp eller huvud vill. Att springa är ju mitt sätt att andas och någonting som gör mig genuint lycklig och jag saknar verkligen att det är så. Det är ups and downs, alla dagar är inte roliga, men i slutändan så måste det ändå ge mer än det tar annars ser jag ingen anledning att hålla på. Att springa är trots allt inte ett av livets måsten utanb ett priveligium.

Sett i backspegeln är det givetvis ingen rocket science vad som gått fel och det är givetvis missbalans i träning vs återhämtning. Med tanke på att jag varit där innan ett par gånger vilket resulterat i långvariga ätstötningar  och att jag knpatt kunnat springa alls så blir jag en ganska så stor smula irriterad på mig själv för att jag inte lärt mig men sen inser jag att jag trots allt bara är 34. Herregud, vem är fullkomlig som 34-åring? Och grejen är att det är så många, oavsett ålder och ambitionsnivå som hamnar på fel sida den där balansbrädan då den inte bara beror på antalet träningstimmar utan även alla komponenter i övriga livet. Det är lätt att misstolka trötthet för lathet och tänka att kroppen ska tuktas eller att det vänder snart men går det riktigt tungt en lång period så ska man nog ifrågasätta vad man håller på med och vad som går att göra annorlunda.

I mitt eget fall så tänker jag att jag betett mig lite som en valp som ska runt och sniffa på allt och testa och sen rasar ihop för att sova på plats. Som newbie i ultralöpningens värld så är det lätt att bli överentusiastisk - det finns ju så mycket roliga lopp att springa och fina platser att springa på! Lätt att jämföra sig med den klick löpare som drar av ett 100-miles lopp eller längre varje månad och är till synes outtröttliga. För min del så är nog 3, max 4 lopp på ett år det jag kan mäkta med på ett bra sätt. Jag vill fokusera på långa lopp och jag gillar långa träningsperioder och att känna mig förberedd. Det sägs ju att tävling är bästa träningen men då de flesta lopp innebär ett smärre projekt på grund av min boplats och kostar ganska mycket både i form av tid och pengar så kan jag nog inte tänka så. Sen behöver jag nog se över min så kallade "träning". Så som mitt liv ser ut idag så kan jag inte springa mer än jag gör just nu, tiden finns inte och det är nog tur det för min kropp skulle sannolikt gå sönder i så fall. Alltså behöver jag springa smartare. Så vad kan - och vill - jag förändra? Det tål att tänkas på. Vill jag fokusera på att bli en bättre löpare? Svaret är JA. Jag har haft svårt att motivera det för mig själv, tyckt att det jag håller på med mest bara är egofixerat och fåfängt då jag trots allt inte är elitidrottare. Men. JAG vill det och tiden för det är nu så även om det inte räddar världen så får det väl vara så.

Men tillbaka till Big's. Jag har sedan några dagar tillbaka bitit i citronen och mer än halverat min träning. Springer fortfarande två pass om dagen men "bara" 7-10 km, låtit det gå långsamt och planerat in vilodagar för denna vecka och nästa. Fokus ligger istället på styrka, rörlighet, värmeträning i bastu men allra mest på vila och extra sömn. Jag hoppas att detta så småningom kommer leda till den otåliga och uttråkade känslan som jag eftersträvar inför ett lopp men just nu njuter jag faktiskt bara av att inte springa så mycket. Kanske är det också så att hjärnan omedvetet säger åt kroppen att spara sig för det som komma skall. Bortsett från löpningen (och vem bryr sig egentligen om såna petitesser?!) så känner jag mig ganska förberedd. Jag filar fötterna lite varje dag och de ser nästan ok ut nu, har beställt tåstrumpor som jag förhoppningsvis hinner springa in och köpt samarin. Vad mer kan man begära egentligen? Det ska bli intressant att återigen testa Backyard-konceptet, det blir ju trots allt bara andra gången för min del, och se om jag lärt mig något från Älvdalen. Förhoppningsvis slipper jag tidigt magras och mens denna gång. Denna gång kommer jag inte experimentera med varven utan hitta en lunk som jag följer. Det jag är mest nervös är nattvarvet som går uteslutande på asfalt (12 timmar trail/12 timmar väg per dygn). Både för att jag inte är så förtjust i asfalt och att mina så kallade känningar här och var i kroppen inte heller är så förtjusta i asfalt. Men det löser sig. Förhoppningsvis. Jag har mer och mer börjat inse att jag hade ganska tur som "bara fick" en plats sådär utan att vinna någon golden ticket biljett eller att ha presterat nåt särskilt överhuvudtaget så jag ska göra mitt bästa för att förvalta den. Har fått frågan om vad mitt mål är och då det är en tävling med bara en vinnare och inga andra placeringar så är det ju givetvis att vinna. Det känns i nuläget ganska så omöjligt men å andra sidan så har ju alla deltagare lika stor eller liten chans. Men framför allt så hoppas jag på ett bra genomförande och att avsluta med känslan av att jag gjort det jag kunnat för därefter så finns det ju inte så mycket mer att göra.

Over and out! Min egen Big Dog hälsar att det här med värmeträning inte är alltför betungande...

 

Senaste blogginläggen

  • Pryltest - Craft Nordlite Ultra / Pure Trail Niclas Bergqvist
    Läs mer
  • Men. Du är väl aldrig sjuk? Andreas Lundblad
    Läs mer
  • Att komma dit man är Malin Tidqvist
    Läs mer
  • 10 månader mot 10 mil - my experience Sara Costa
    Läs mer
Se alla våra Inspiratörer

Löpargrupper

För dig som vill upptäcka nya stigar på hemmaplan - ihop med andra.

Outnorth Trailtour

Vilka är landets bästa traillöpare över säsongen 2024? Vilket är det starkaste teamet? Från stränder, via klippor och fjäll till djupa skogar.

Trails of SWE c/o Dacia

Trails of SWE c/o Dacia är 4 lopp, 4 naturtyper, 4 sätt att uppleva vårt fantastiska land. Och 4 sätt att få använda hela din kapacitet, att våga vara grym.

Guider utrustning

Få hjälp inför ditt köp av skor, pannlampor eller löparryggsäck. I samarbete med Outnorth.

Trailkalendern

På fjället, längs havet, i skogen. Här hittar du alla svenska traillopp i en kalender.

Shop

Snyggkläderna, presentkort och löpargrupperna

Trailrunning Sweden AB
Hästtorget 6, 312 30 Laholm
VAT-nr SE559145416901
Email: [email protected]


Lägger till i kundvagnen

  • x
X
X