(varnar känsliga läsare för starka åsikter och bildfattigt inlägg) Först måste jag kanske förtydliga att jag är medveten om hur mycket tid jag själv lägger på lågintensiv
Read more

Kontinuitet. En mycket viktig (ungefär den tredje viktigaste efter återhämtning och variation), men ofta missförstådd och överskattad faktor. Inte bara i prestationsutvec
Read more

För några år sedan blev jag intervjuad i en artikel som skulle handla om extremsport. Jag hade väl inte riktigt tänkt på mina aktiviteter som extremsporter, men det stämm
Read more

För några dagar sedan hamnade jag mitt emot en av våra mest kända traillöpare. Det är inte första gången jag möter en av dem, men det är första gången jag möter en som ko
Read more

Spännande lopp

02majallday16junalldayFeaturedBillingen Trailrace 5k5 km, 10 km, 10 km, 21 kmLandskap:Västergötland

lör08majalldayalldayFeaturedKolmårdstrailen0,5 km, 6 km, 10 km, 21 kmLandskap:Östergötland

lör22majalldayalldayFeaturedStockholms Brantaste3,3 kmLandskap:Stockholm

lör21augalldayFeaturedStockholm Trail5 km, 10 km, 21 kmLandskap:Stockholm

lör28aug04:0019:00FeaturedSalming Idre Fjällmaraton12 km, 28 km, 45 km, 84 kmLandskap:Dalarna

03sepallday05alldayFeaturedIcebug Xperience West Coast Trail74 km (23 km + 29 km +22 km)Landskap:Bohuslän

lör09okt10:00FeaturedHoka Torekov-Båstad21,2 kmLandskap:SkåneAnmälanDeltagare

Nyhetsbrev

Email

Inspiratörer

  • Äntligen måndag, äntligen Trailrunning Sweden-löpgrupp! Gunilla Kidmark
    Läs mer
  • Bergslagsleden "Det är inte så lätt som man tror" Anna Carlsson
    Läs mer
  • Ändrade planer - När Everest blev Marmolada Niclas Bergqvist
    Läs mer
  • 30 km och aprilväder Fanny Ahlfors
    Läs mer
Se alla våra Inspiratörer
TRAILRESA
TJECKIEN
12-16 MAJ 2021

I samarbete med

LÖPARWEEKEND
SÄLENFJÄLLEN
1-4 JULI 2021

I samarbete med

BUSS & BOENDE
SALMING IDRE FJÄLLMARATON
27-29 AUGUSTI 2021

I samarbete med

Slider
GUIDER
UTRUSTNING
GUIDER
UTRUSTNING

Att hitta rätt trailsko kan vara en rejäl utmaning. Vad du som traillöpare vill ha på fötterna beror på vilket underlag du har tänkt springa på, det beror på tycke och smak, på just dina fötters beskaffenhet och på vilken känsla just du är ute efter.

För oss traillöpare som vill vara ute och njuta av naturens stigar i timmar blir löparryggsäcken nästintill ett nödvändigt tillbehör. Förutom vätska och energi kan vi lätt ta med oss några extra stödplagg för snabba väderomslag, och lite sjukvårdsmaterial om olyckan skulle vara framme.

Med en bra pannlampa är du fri att springa var du vill ändå! Fundera över hur du ska använda pannlampan, hur starkt ljus och hur lång batteritid du behöver till dina aktiviteter. Ska du främst ha lampan för att springa på gångvägar eller gator till och från elljusspåret, eller tänker du tävla i night trail?

Slider
Trailrunning Sweden
podcasts

Vi gillar traillöpning och vi gillar att snacka! Därför blev Trailrunningpodden och Idre Fjällmaratonpodden till. I Trailrunningpodden möter Elisabeth löpare och profiler för att snacka om trailrunning, träning, mål och äventyr. I Idre Fjällmaratonpodden går Per Forsberg på djupet i fjällmaraton och fjällöpning.

Vi gillar traillöpning och vi gillar att snacka! Därför blev Trailrunningpodden och Idre Fjällmaratonpodden till. I Trailrunningpodden möter Elisabeth löpare och profiler för att snacka om trailrunning, träning, mål och äventyr. I Idre Fjällmaratonpodden går Per Forsberg på djupet i fjällmaraton och fjällöpning.

Vi gillar traillöpning och vi gillar att snacka! Därför blev Trailrunningpodden och Idre Fjällmaratonpodden till. I Trailrunningpodden möter Elisabeth löpare och profiler för att snacka om trailrunning, träning, mål och äventyr. I Idre Fjällmaratonpodden går Per Forsberg på djupet i fjällmaraton och fjällöpning.

Trailrunning
podden
Trailrunning podden

med Elisabeth Hansson

Idre fjällmarton
podden
Idre fjällmaraton podden

med Per Forsberg

PlayPause
Slider

Salming Idre Fjällmaraton fulltecknat

Det är över fyra månader kvar till start, men redan nu har Salming Idre Fjällmaraton nått deltagartaket på 3 000 personer.
– Det är fantastiskt kul att så många vill springa loppet. Salming Idre Fjällmaraton är ett viktigt mål för löparna. Det bidrar till att träningen blir av och håller högre kvalitet än annars, säger tävlingsledare David Andersson.

– Vi sätter stor tilltro till att Regeringen och Folkhälsomyndigheten snart kommer att släppa upp deltagarbegränsningen. Vikten av att ha ett mål att träna mot kan inte överskattas, och folkhälsan är viktigare än någonsin, säger David.

På vägen mot Salming Idre Fjällmaraton erbjuds de virtuella träningsracen Låtsasloppet. Tre lopp har avgjorts under vintern med uppemot 600 deltagare per lopp. Den 24 april väntar Låtsasloppet Höjdaren där deltagarna ska samla lika många höjdmeter som sedan väntar dem på banan i Idre.

– Låtsasloppet är gratis för alla, oavsett om du är anmäld till Salming Idre Fjällmaraton eller ej. Vi vill uppmuntra alla att träna och ta sig an en utmaning, säger David.

Fördelningen på de olika distanserna ser ut så här:
45 km – 922 personer
28 km – 1253 personer
12 km – 629 personer
84 km – 196 personer

Årets lopp arrangeras den 28 augusti.

I barnens eget Askes Fjällmaraton den 27 augusti finns gott om platser kvar.

Det överprioriterade långpasset

(varnar känsliga läsare för starka åsikter och bildfattigt inlägg)

Först måste jag kanske förtydliga att jag är medveten om hur mycket tid jag själv lägger på lågintensiva, långa träningspass i alla dess former. Det hade jag INTE gjort i samma utsträckning om prestation vore min huvudprioritet och/eller om jag hade haft begränsat med tid till träning. Grenspecifika distans-/långpass har fått en status, inte minst bland Maratonlöpare, som för mig är smått obegriplig. Det är förstås lätt att göra tankevurpan – ska jag tävla långt behöver jag träna långt. Och visst, långpass är inte bortkastade. Kanske inte ens överskattade. Men de är definitivt överprioriterade bland slätlöpar(motionärer).

De hårda passen har störst effekt

Argumenten för långpass är många. Effektivisera mitokondrier, fettförbränning, öka kapillärtäthet, förbättra rörelseekonomi osv. Vi har hört dem många gånger. Och visst, det är helt sant, det finns många bevisade effekter. Men vad många missar är att de hårdare passen har samma effekt, PLUS att de ökar mjölksyratåligheten och maximalt syreupptag, flyttar trösklar, med mera. Kort och gott, de hårda passen ger mer på alla plan. Tills de blir för många och/eller för hårda. Till hårda pass räknas förstås även snabbdistans och olika typer av tröskelträning.

  • Vill du bli bättre på sprint – prioritera hårda pass och styrka
  • Vill du bli bättre på medeldistans – prioritera hårda pass och styrka
  • Vill du bli bättre på långdistans – prioritera hårda pass och styrka
  • Vill du bli bättre på maraton – prioritera hårda pass och styrka
  • Vill du bli bättre på ultra – prioritera hårda pass och styrka

Långpass är lyx och överflöd

Så, då har vi klarat av det där med prioriteringarna. När blir det då ändå dags att lägga in långpass? Jo, så snart det finns utrymme. Är du som jag, och har lyxen att kunna prioritera träningen över allt annat, så finns det ganska gott om utrymme för långa lugna pass. När de hårda passen (1-4 st beroende på nivå och erfarenhet) fått sin naturliga plats i träningsveckan kan vi börja titta på utfyllnad. Hinner/orkar din kropp träna varje dag? Då börjar vi förstås med att bestämma vilken/vilka dag(ar) vi ska vila. Sedan är det bara att fylla de tomma dagarna med lugna pass i lämpligt antal, upp till den nivå som din kropp kan tolerera utan att bli skadad eller sjuk. Eller låt oss säga den nivå då de lugna passen går ut över genomförandet av de hårda. Kan du inte genomföra de hårda passen på ett bra sätt så har du förmodligen tränat för mycket/hårt, ätit för lite eller sovit för dåligt.

Vikten av grenspecifika långpass

… Är i det närmaste obefintlig. Långa, lugna träningspass utvecklar främst delar av vår kropp som skiter (nästan) fullständigt i vilken träningsform du kör. Bland löpare görs ofta tankevurpan att vilja vänja benen vid hårt underlag. Men det gör du ju på de hårda passen (inkl halvhårda kortare distanspass). Är du på toppen av din karriär, heter Eluid Kipchoge, Tove Alexandersson eller Mo Farah, och är uppvuxen med löpning till och från skolan så kan du definitivt springa 90% av dina pass, även de långa. Gärna i varierande terräng men även till viss del på hårt underlag eller löpband om din hjärncell tillåter. Men är du som 99.9% av läsarna på denna plattform så kan du belasta kroppen betydligt smartare genom att lägga in 30-70% kompletterande träningsformer (det som löparna brukar kalla alternativ träning). Och har du då lite bättre fantasi än att ställa dig på en sån där springcykel på gymmet så kommer du snart upptäcka fantastiskt roliga aktiviteter såsom MTB, skimo, rullskidor, längdskidor och så vidare. Skogslöpning/orientering räknas INTE till dessa utan bör redan vara en naturlig del av den grenspecifika/grennära träningen.

Om du saknar ”spring i benen” på de hårda passen så har du sprungit för mycket eller för hårt på de lugna.

Men – uthålligheten då?

Uthålligheten, min vän, kommer på köpet oavsett hur du tränar. Den huvudsakliga bristen hos de som bara tränar högintensivt och därmed har en mer explosiv/högoktanig profil är inte den på uthållighet utan snarare tålamodet i att röra sig så otroligt sakta som du behöver göra i ett längre lopp.

Avslutningsvis vill jag påminna om att jag själv inte riktigt lever som jag lär, samt att det mesta jag skriver är åsikter. Men att INGEN av mina åsikter saknar vetenskaplig grund. Härmed ser jag fram emot att bli totalsågad av diverse maratonexperter.

Det var nog allt för den här gången,
Vi hörs om en kvart – fjorton da’r!

Salming Idre Fjällmaraton söker Superambassadörer

På Städjans topp. Foto: Fjällfoto

Backintervaller, långpass, benböj på gymmet eller helt enkelt en vilopaus på en parkbänk… Vägen till Salming Idre Fjällmaraton ser olika ut för alla. Gemensamt är målet – att uppleva en härlig dag på fjället den 28 augusti. Nu söker Salming Idre Fjällmaraton två Superambassadörer som delar med sig av sina förberedelser.

Superambassadören är en pepp för alla som kämpar på med träningen i vinter. Två personer som är extra grymma på att peppa sig själv och andra deltagare inför Salming Idre Fjällmaraton vinner ordentligt med priser från loppets partners. Tävlingen pågår på Instagram till och med 23 februari.

Läs mer om Superambassadören

 

Kontinuitet

Kontinuitet. En mycket viktig (ungefär den tredje viktigaste efter återhämtning och variation), men ofta missförstådd och överskattad faktor. Inte bara i prestationsutveckling. Kontinuitetens hyllningar har kommit att bli nästan lika överdrivna som rädslan för gubbträning (eller ”mellanmjölk” som det av någon anledning kommit att kallas när man isolerar den intensiteten). Vad är egentligen kontinuitet?

Varning för bildfattigt inlägg. Orkade inte riktigt idag – kanske kompletterar med bilder senare.

Kontinuitet i löpning

Kontinuitet är kort och gott, att fortsätta över tid. Att fortsätta sträva dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år. I träningen, på jobbet, i privatlivet, alla sammanhang där du vill utveckla något. Men här pratar vi träning i allmänhet och löpning i synnerhet.

  • Att springa en dag i veckan är kontinuitet
  • Att springa två dagar i veckan är kontinuitet
  • Att springa tre dagar i veckan är kontinuitet
  • Att springa fyra dagar i veckan är kontinuitet
  • Att springa fem dagar i veckan är kontinuitet
  • Att springa sex dagar i veckan är kontinuitet, på gränsen till galenskap
  • Att springa sju dagar i veckan ÄR galenskap.

Tyvärr har många löpare missförstått faktorn kontinuitet och strävar efter de två sista alternativen. Själv är jag väl medveten om att mitt genomsnitt (2020) på 2,5 löppass/vecka hade mått bra av att öka en aning ifall jag vill få en kraftig utveckling som löpare. Men jag är (tyvärr?) lite för nöjd med den nivå jag håller idag. Var på skalan ligger du?

Kontinuiterlig återhämtning

Inlandsisen låg länge och tryckte ner marknivån på norra halvklotet. Än idag pågår landhöjningen som en återhämtning efter detta. Ni som inte förstår vad jag menar får forska själva, det finns folk som har betydligt bättre koll än mig på landhöjning. Men vad har detta med träning att göra?

Jo, träningen är som inlandsisen. Den pressar ner din utvecklingskurva, som sedan går upp igen under återhämtning. Återhämtningen är alltså landhöjningen. Vi vill ju uppnå kontinuerliga resultat, eller hur?

  • På årsbasis tränar vi ner oss i försäsong och släpper sedan upp för att få superkompensation (formtopp) till tävlingssäsong.
  • På månadsbasis tränar vi ner oss i några veckor och släpper sedan upp för att få superkompensation till nästa månad.
  • På veckobasis tränar vi ner oss i några dagar och släpper upp för att få superkompensation till nästa vecka. Eller till helgens eventuella tävling.

Därför är det viktigt med:

  • Vilodagar (minst 1 per vecka)
  • Lågveckor (minst 1 per månad)
  • Återhämtningsperioder (minst 1 månad per år)

Vill du vara som inlandsisen kör du ”runstreak”, hoppas på det bästa och kanske är i ditt livs form några år efter den dag då du väljer att sluta med ”runstreak”. Alla. väljer. själva.

Kontinuerlig variation

Efter återhämtning och att lyssna på kroppen, strax före kontinuiteten, kommer variationen in som en stark trea på listan över viktiga träningsfaktorer. Med kontinuerlig variation menar jag att vi måste fortsätta variera för att utvecklas. Många tenderar att bli mer och mer enformiga i sin träning med tiden. Ju mer löpning kroppen tål, desto mer springer vi. Och det är förstås en rimlig tendens. Om det inte sker på bekostnad av variationen.

Variera (och fortsätt variera):

  • Miljö (skog, berg, savann, varmt, kallt, uppför, utför, platt, löparbana, grus, asfalt, osv…)
  • Träningsformer (löpning, slätlöpning, SkiMo, längdskidor, MTB, rullskidor, styrketräning, landsvägscykling, kajak, rodd, osv…)
  • Träningsmodeller (långa intervaller, korta intervaller, distanspass, långpass, stegringsdistans, crosspass, osv…)
  • Intensitet (löjligt lugnt, max, över tröskelpuls, under tröskelpuls, gubbpuls, osv…)
  • Mängd (ena veckan 7 timmar, nästa vecka 15, osv…)
  • osv…

Sa jag ”osv”? Bara fantasin sätter gränser för vad det betyder!

Det var nog allt för den här gången,
Vi hörs om en kvart – fjorton da’r!

Extremsport

PDG2016

Skidalpinism den av mina regelbundna aktiviteter som andra kanske ser som mest extrem.

För några år sedan blev jag intervjuad i en artikel som skulle handla om extremsport. Jag hade väl inte riktigt tänkt på mina aktiviteter som extremsporter, men det stämmer nog. Att ta sig upp på okända berg, ut i okända skogar, för egen maskin, för att springa/åka skidor/cykla. Bo i husbil mitt i naturen… Ja kanske att det är lite extremt. Om vi utgår från samhällsnormen. I detta inlägg vill jag istället vrida perspektivet och utgå från människorasen. Från den kropp jag bor i. Vad är egentligen mest extremt med min livsstil? En topplista i tre punkter blir nog lagom.

3. Slätlöpning

Slätlöpning (alltså på asfalt, betong, löparbanor, grusvägar etc…) hamnar på en stark tredjeplats på listan över de mest extrema saker jag utsätter min människokropp för. Våra kroppar är designade för att springa. Absolut. Men när de designades fanns inget så stumt, monotont och själadödande som exempelvis asfalt. Det skulle möjligtvis vara sand isåfall. Men den är jag rätt övertygad om att stenåldersmänniskan undvek i den mån det gick.

Slätlöpning är ju förstås inte i närheten av lika skadliga som punkt 1 och 2 på listan, så länge den genomförs i balanserad form. Med tillräcklig återhämtning och varvat med andra fysiska aktiviteter. Slätlöpning kan rentav vara hälsosamt, i rimliga doser. Därför får den ha en relativt regelbunden plats i mitt liv. Men jag skulle förstås ALDRIG få för mig att springa så långt eller så mycket på asfalt att jag tvingas köpa skyddsskor (eller mängdskor, som ni andra kallar dem).

Strax före start i slätlöpningstävlingen Lidingöloppet 2018. Med tillräcklig återhämtning och variation är slätlöpning inte skadligt, tvärtom.

2. Kontorsarbete

Det näst mest extrema jag utsätter min människa för är kontorsarbete. För min egen del är intoleransen mot detta så stark att jag, på gott och ont, tvingas hålla mig borta från det. Ibland blir försörjningen och den intellektuella stimulansen lidande av denna intolerans och jag ger mig in i leken med ett tydligt mål. Att genomföra uppgiften så bra och snabbt jag bara kan, för att kunna återgå till verkligheten igen redan senare samma dag.

1. Sociala medier

På en klar förstaplats. Har inget mer att tillägga där.

Det var nog allt för den här gången,
Vi hörs om en kvart – fjorton da’r!

Rekordstort intresse för Salming Idre Fjällmaraton

Med mer än åtta månader kvar till start står det redan klart att Salming Idre Fjällmaraton blir rekordstort. Över 1 900 löpare är anmälda till loppet som avgörs den 28 augusti 2021.

– Vi har nästan blivit överraskade över det stora anmälningstrycket nu i december. Det är fantastiskt kul att så många vill springa i Idrefjällen i sommar. Det finns gott om motivation och längtan hos traillöparna att få springa lopp igen, säger loppets tävlingsledare David Andersson.

Största distansen så här långt är 28 km, dit 39 procent av löparna är anmälda, medan 32 procent ska springa 45 km. Fördelningen mellan kvinnor och män är jämn, 49 respektive 51 procent. Salming Idre Fjällmaraton har ett maxtak på 3 000 personer.
– Som det ser ut nu kommer loppet att bli fulltecknat. Det är så klart otroligt roligt, och det förenklar dessutom vår planering inför loppet betydligt.

– Vi får verkligen utgå ifrån att motionsloppen i god tid innan den här säsongen drar igång får möjligheter att bedriva sin verksamhet igen. Det finns flera studier som visar att risken att smittas av coronaviruset under ett motionslopp utomhus är mycket liten. Vi vet att loppen är en viktig motivation som hjälper folk att få sin träning gjord. Och, som WHO påpekade nyligen, fysisk aktivitet är fullständigt avgörande för en god hälsa, säger David.

Närmaste aktiviteten från Salming Idre Fjällmaraton är virtuella träningsracet Låtsasloppet. Det är det andra loppet i en serie av tre, och det går av stapeln den 16 januari. Loppet är gratis för alla och deltagarna springer en fjärdedel av sin tänkta distans på Salming Idre Fjällmaraton.
– Vi gör det här för att peppa deltagarna, och andra, att hålla i träningen nu under de tuffaste och mörkaste månaderna. Det är ju nu det finns risk att soffan lockar mer än träningsrundan, säger David.

Salming Idre Fjällmaraton

Att leva över sina tillgångar

För några dagar sedan hamnade jag mitt emot en av våra mest kända traillöpare. Det är inte första gången jag möter en av dem, men det är första gången jag möter en som kommit till insikt. Insikt om vilken SJUK sport vi håller på med. Inte i grunden men i ytterligheterna. Hennes (ja, det var en tjej – har vi några framstående herrlöpare i Sverige?) utgångspunkt var kosten. Min utgångspunkt är ju som vanligt balansen mellan återhämtning och belastning. Men vi pratade om EXAKT samma sak. Att ta ut mer än vad man sätter in.

Bankkontot

Tänk dig ditt bankkonto. Du får in lön, du betalar hyran, du köper mat. Du bor i Sverige så du har råd med ett enormt överflöd även om du inte reflekterat över det. Oavsett hur mycket pengar du tjänar eller gör av med så vet vi en sak. Hamnar saldot på minus så har vi ett problem. Så länge det är på plus har vi inte så mycket att oroa oss för. Eller hur?

Om du nu föreställer dig din kropp som ett bankkonto. Du fyller på med mat och sömn och kärlek. Har du en någorlunda hälsosam livsstil så är du regelbundet ute i friska luften och rör på dig. På ett mentalt och spirituellt plan fyller du på ”bankkontot” när du är ute. Men fysiskt, hur bra det än känns, så bränner du kalorier och ökar behovet av återhämtning för varje steg du tar. Och om du tar ut en kalori mer än du sätter in, ja då hamnar saldot på minus. Om du sover dåligt en natt, då är vissa av dina förmågor nedsatta. JA, det räcker med en natt. Och när saldot är på minus för länge så kommer övertrasseringsavgifterna. I form av skador, sjukdomar och mycket annat. Så länge saldot är på plus så växer vi och/eller vår prestationsförmåga. Fysiskt och mentalt.

Traillöpning

I vår sport har det blivit trendigt att ”springa” i flera dygn. Ju längre du orkar förflytta dig utan energitillskott desto coolare är du. Att springa många långa lopp är en större merit än att springa snabbt på en hälsosam distans. Och så vidare… Människor som knappt ens klarar av att springa en kilometer med ett hälsosamt löpsteg anmäler sig till Backyard Ultra och Kullamannens förbannade jävla självskadeorgie. Oj, överreagerade jag? Ja men det är nog fasen på tiden, nu när sistnämnda loppet precis fått någon slags världscupstatus och plötsligt blev ännu ”coolare”.

Jag förstår att det finns såna som lockas av att springa långt. Och jag har hört de här argumenten om stenåldersmänniskan som sprang ihjäl djur och att det är vår natur och så vidare. Jag håller med. Vi är born to run. Jag om någon är born to run. Jag har till och med fått en diagnos som säger det. MEN.

Varför blir det ett problem?

Problemet uppstår när vi glömmer det där med bankkontot. Du sätter upp ett mål, du tittar på hur eliten tränar, du gör så gott du kan för att komma ikapp det du missat hittills. Grattis, du har gjort alla fel du kan göra. Och ska jag berätta en hemlighet? De flesta av de där Elitlöparna gör samma fel som du. I synnerhet i vår sport, men även i andra. Ett mål är inte värt NÅGONTING utan en nulägesanalys.

Även elitlöparna gör alltså misstaget då och då. Tittar på målet, tränar hårdare än vad kroppen klarar, äter så mycket de kan men ändå lite mindre än vad de behöver, sover så mycket de kan men ändå lite mindre än vad de behöver. Gunde Svan ska ha sagt:

”Om jag hade klarat av att äta mer mat så hade jag också tränat ännu hårdare”

Precis som med det andra bankkontot gör det inte så stor skada att gå över gränsen någon dag då och då. Någon hundralapp i övertrasseringsavgift (eller i metaforiska fallet, en ofrivillig vilodag eller ett par veckor med förkylningssymptom) kan väl de flesta leva med. Men när det går någon sådan hundralapp per dag året runt, då börjar kroppen ta stryk på riktigt.

Dessutom kryllar det av ”tränare” som kan ge dig tydliga instruktioner för hur du sakta men säkert bryter ner kroppen till oigenkännlighet och ett säkert förtidsslut på karriären. Betydligt färre är de tränare som berättar hur du ska få kroppen att klara all den där träningen. Och de flesta tränare som faktiskt VET vad de gör är oftast anställda av något förbund, i något landslag.

Lösningen

Lösningen på problemet är förstås att hålla sig inom ramarna för det vi klarar av. Absolut – vi klarar en Ultra. Men kanske inte två. Åtminstone inte med för kort mellanrum. Det är möjligt att det finns undantag, Kilian Jornet klarar nog av att springa betydligt fler Ultralopp på ett år än vad jag gör. Men då är han också bokstavligen född in i sporten och i bergen.

För att kunna genomföra en Ultra hälsosamt behöver vi vara förberedda. Utvilade och påfyllda. Tränade för uppgiften (och återhämtade från träningen). På samma sätt behöver vi vara redo för VARJE TRÄNINGSPASS. En vilodag för mycket är ALLTID bättre än ett träningspass för mycket. Allt handlar om att äta och sova tillräckligt bra för att klara den belastning vi utsätter oss för.

Verktyg

Jag tjatar ofta om vilopulsen. Den löser förstås inte allt, men vilopulsen går upp när kontot är övertrasserat. Oavsett om det beror på jobb, stress, träning, för lite näring eller dålig sömn. Vilopulsen är ett symptom – mätningen av den ett verktyg.

Vilopulsen berättar ju hur kroppen mår totalt sett, men säger mindre om den lokala belastningen av muskler och leder. Löpare är väl kanske den enda folkgruppen som BARA tränar den sport de ska prestera i, och det blir ytterligare en dimension av problemet. En längdskidåkare, till exempel, kan gå ut och träna skate eller löpning eller cykel när stakmusklerna är slut. Men en löpare skiter i att benen är slut och springer ändå. Eller möjligtvis cyklar testcykel OM skadan redan gått för långt.

Hur som helst – mitt enda vattentäta verktyg är vilopulsen, som mäter helheten. När det kommer till att flytta belastningen mellan olika delar av kroppen så lämnas vi åt känslan. Åtminstone vi motionärer. Åtminstone vi som utövar en sport som fortfarande är en förskoleförkyld bebis i sammanhanget.

Det var nog allt för denna gång,
Vi hörs om en kvart – fjorton da’r!

Idre Fjällmaratonpodden #7 – Peter Lindquist

Han var med redan på den första upplagan av Idre Fjällmaraton 2018 och är en av loppets superambassadörer. Till nästa sommar väntar en av hans tuffaste utmaningar hittills då han ger sig i kast med Järvens Stig – 84 km. Låt dig inspireras av killen som ofta blev sist vald under skolgymnastiken – Peter Lindquist!

Krysander och Haines snabbast i specialanpassad Åre Trail

Den årliga tre dagar långa löparfesten Åre Trail Tour kortades i år ner till en dag och bytte tävlingsarena helt och hållet. Åre Trail Special edition 2020 Forza Mullfjället 18 km lockade dryga 50 löpare som på olika starttider tog sig an de 18 kilomterarna från Tegefjäll upp mot Mullfjället, vidare mot Forsaskalet och tillbaka.

Dagen bjöd på vackra höstfärger, sugande och leriga myrar och snö på fjället! Den tuffa stigningen från start blev förlåten av många då färden mot mål mestadels var nerför, och gav både fart på benen och leenden.
– Uppför var ju myren ens fiende, men nerför blev det ens bästa vän! Varje steg fick man tillbaka!, sa en löpare lyriskt i mål.

Snabbast på banan var Team Merrells Hector Haines med tiden 1:36:12 följt av Håkan Emilsson 1:40:47 och fjolårsvinnaren på 24k, Remi Francais 1:42:04.

På damsidan segrade Marie Krysander på 02:17:26 som länge fightades med Marielle Sinclair, 02:18:55. På tredje plats kom Emma Alzén (tvåa på Åre Trail tour 2019).

Länk till bilder och fullständiga resultat

Foto: Tim Larsson

Salming Idre Fjällmaraton öppnar anmälan

Salming Idre Fjällmaraton är ett av Sveriges största traillopp. Nästa år arrangeras loppet den 28 augusti, nu öppnar anmälan.

Arrangörerna tvingades skjuta på årets lopp, då det blev omöjligt att genomföra arrangemanget eftersom lagen om offentliga tillställningar innebär att max 50 personer får vistas ute på banan samtidigt.

– Det betyder att vi redan har 1 300 anmälda löpare, eftersom alla fick skjuta upp sin startplats till 2021, säger tävlingsledare David Andersson.

– Det kommer att bli en hejdundrande löparfest på Idre Fjäll nästa sommar. Då blir det också en mycket spännande premiär för Järvens stig 84 km, en oerhört tuff distans som i många mil går i obanad fjäll- ooch myrterräng, fortsätter han.

Salming Idre Fjällmaraton

Prenumerera på Trailrunning Swedens nyhetsbrev

Spännande lopp

02majallday16junalldayFeaturedBillingen Trailrace 5k5 km, 10 km, 10 km, 21 kmLandskap:Västergötland

lör08majalldayalldayFeaturedKolmårdstrailen0,5 km, 6 km, 10 km, 21 kmLandskap:Östergötland

lör22majalldayalldayFeaturedStockholms Brantaste3,3 kmLandskap:Stockholm

lör21augalldayFeaturedStockholm Trail5 km, 10 km, 21 kmLandskap:Stockholm

lör28aug04:0019:00FeaturedSalming Idre Fjällmaraton12 km, 28 km, 45 km, 84 kmLandskap:Dalarna

03sepallday05alldayFeaturedIcebug Xperience West Coast Trail74 km (23 km + 29 km +22 km)Landskap:Bohuslän

lör09okt10:00FeaturedHoka Torekov-Båstad21,2 kmLandskap:SkåneAnmälanDeltagare

Senaste blogginläggen

  • Äntligen måndag, äntligen Trailrunning Sweden-löpgrupp! Gunilla Kidmark
    Läs mer
  • Bergslagsleden "Det är inte så lätt som man tror" Anna Carlsson
    Läs mer
  • Ändrade planer - När Everest blev Marmolada Niclas Bergqvist
    Läs mer
  • 30 km och aprilväder Fanny Ahlfors
    Läs mer
  • Skogen, I love you! Linda Doktar
    Läs mer
  • "Vi lever livet framlänges men förstår det baklänges" Janne Svärdhagen
    Läs mer
  • Höga Kusten Winter Trail Bröderna Backa
    Läs mer
  • Det överprioriterade långpasset Andreas Lundblad
    Läs mer
Se alla våra Inspiratörer




(varnar känsliga läsare för starka åsikter och bildfattigt inlägg) Först måste jag kanske förtydliga att jag är medveten om hur mycket tid jag själv lägger på lågintensiv

Read more





Kontinuitet. En mycket viktig (ungefär den tredje viktigaste efter återhämtning och variation), men ofta missförstådd och överskattad faktor. Inte bara i prestationsutvec

Read more





För några år sedan blev jag intervjuad i en artikel som skulle handla om extremsport. Jag hade väl inte riktigt tänkt på mina aktiviteter som extremsporter, men det stämm

Read more





För några dagar sedan hamnade jag mitt emot en av våra mest kända traillöpare. Det är inte första gången jag möter en av dem, men det är första gången jag möter en som ko

Read more


Spännande lopp

02majallday16junalldayFeaturedBillingen Trailrace 5k5 km, 10 km, 10 km, 21 kmLandskap:Västergötland

lör08majalldayalldayFeaturedKolmårdstrailen0,5 km, 6 km, 10 km, 21 kmLandskap:Östergötland

lör22majalldayalldayFeaturedStockholms Brantaste3,3 kmLandskap:Stockholm

lör21augalldayFeaturedStockholm Trail5 km, 10 km, 21 kmLandskap:Stockholm

lör28aug04:0019:00FeaturedSalming Idre Fjällmaraton12 km, 28 km, 45 km, 84 kmLandskap:Dalarna

03sepallday05alldayFeaturedIcebug Xperience West Coast Trail74 km (23 km + 29 km +22 km)Landskap:Bohuslän

lör09okt10:00FeaturedHoka Torekov-Båstad21,2 kmLandskap:SkåneAnmälanDeltagare


Nyhetsbrev

Email






Inspiratörer

  • Äntligen måndag, äntligen Trailrunning Sweden-löpgrupp!
    Gunilla Kidmark

    Läs mer

  • Bergslagsleden "Det är inte så lätt som man tror"
    Anna Carlsson

    Läs mer

  • Ändrade planer - När Everest blev Marmolada
    Niclas Bergqvist

    Läs mer

  • 30 km och aprilväder
    Fanny Ahlfors

    Läs mer

Se alla våra Inspiratörer

TRAILRESA
TJECKIEN
12-16 MAJ 2021

I samarbete med

LÖPARWEEKEND
SÄLENFJÄLLEN
1-4 JULI 2021

I samarbete med

BUSS & BOENDE
SALMING IDRE FJÄLLMARATON
27-29 AUGUSTI 2021

I samarbete med

Slider

GUIDER
UTRUSTNING
GUIDER
UTRUSTNING

Att hitta rätt trailsko kan vara en rejäl utmaning. Vad du som traillöpare vill ha på fötterna beror på vilket underlag du har tänkt springa på, det beror på tycke och smak, på just dina fötters beskaffenhet och på vilken känsla just du är ute efter.

För oss traillöpare som vill vara ute och njuta av naturens stigar i timmar blir löparryggsäcken nästintill ett nödvändigt tillbehör. Förutom vätska och energi kan vi lätt ta med oss några extra stödplagg för snabba väderomslag, och lite sjukvårdsmaterial om olyckan skulle vara framme.

Med en bra pannlampa är du fri att springa var du vill ändå! Fundera över hur du ska använda pannlampan, hur starkt ljus och hur lång batteritid du behöver till dina aktiviteter. Ska du främst ha lampan för att springa på gångvägar eller gator till och från elljusspåret, eller tänker du tävla i night trail?

Slider

Trailrunning Sweden
podcasts

Vi gillar traillöpning och vi gillar att snacka! Därför blev Trailrunningpodden och Idre Fjällmaratonpodden till. I Trailrunningpodden möter Elisabeth löpare och profiler för att snacka om trailrunning, träning, mål och äventyr. I Idre Fjällmaratonpodden går Per Forsberg på djupet i fjällmaraton och fjällöpning.

Vi gillar traillöpning och vi gillar att snacka! Därför blev Trailrunningpodden och Idre Fjällmaratonpodden till. I Trailrunningpodden möter Elisabeth löpare och profiler för att snacka om trailrunning, träning, mål och äventyr. I Idre Fjällmaratonpodden går Per Forsberg på djupet i fjällmaraton och fjällöpning.

Vi gillar traillöpning och vi gillar att snacka! Därför blev Trailrunningpodden och Idre Fjällmaratonpodden till. I Trailrunningpodden möter Elisabeth löpare och profiler för att snacka om trailrunning, träning, mål och äventyr. I Idre Fjällmaratonpodden går Per Forsberg på djupet i fjällmaraton och fjällöpning.

Trailrunning
podden
Trailrunning podden

med Elisabeth Hansson

Idre fjällmarton
podden
Idre fjällmaraton podden

med Per Forsberg

PlayPause

Slider

Salming Idre Fjällmaraton fulltecknat

Det är över fyra månader kvar till start, men redan nu har Salming Idre Fjällmaraton nått deltagartaket på 3 000 personer.
– Det är fantastiskt kul att så många vill springa loppet. Salming Idre Fjällmaraton är ett viktigt mål för löparna. Det bidrar till att träningen blir av och håller högre kvalitet än annars, säger tävlingsledare David Andersson.

– Vi sätter stor tilltro till att Regeringen och Folkhälsomyndigheten snart kommer att släppa upp deltagarbegränsningen. Vikten av att ha ett mål att träna mot kan inte överskattas, och folkhälsan är viktigare än någonsin, säger David.

På vägen mot Salming Idre Fjällmaraton erbjuds de virtuella träningsracen Låtsasloppet. Tre lopp har avgjorts under vintern med uppemot 600 deltagare per lopp. Den 24 april väntar Låtsasloppet Höjdaren där deltagarna ska samla lika många höjdmeter som sedan väntar dem på banan i Idre.

– Låtsasloppet är gratis för alla, oavsett om du är anmäld till Salming Idre Fjällmaraton eller ej. Vi vill uppmuntra alla att träna och ta sig an en utmaning, säger David.

Fördelningen på de olika distanserna ser ut så här:
45 km – 922 personer
28 km – 1253 personer
12 km – 629 personer
84 km – 196 personer

Årets lopp arrangeras den 28 augusti.

I barnens eget Askes Fjällmaraton den 27 augusti finns gott om platser kvar.




Det överprioriterade långpasset

(varnar känsliga läsare för starka åsikter och bildfattigt inlägg)

Först måste jag kanske förtydliga att jag är medveten om hur mycket tid jag själv lägger på lågintensiva, långa träningspass i alla dess former. Det hade jag INTE gjort i samma utsträckning om prestation vore min huvudprioritet och/eller om jag hade haft begränsat med tid till träning. Grenspecifika distans-/långpass har fått en status, inte minst bland Maratonlöpare, som för mig är smått obegriplig. Det är förstås lätt att göra tankevurpan – ska jag tävla långt behöver jag träna långt. Och visst, långpass är inte bortkastade. Kanske inte ens överskattade. Men de är definitivt överprioriterade bland slätlöpar(motionärer).

De hårda passen har störst effekt

Argumenten för långpass är många. Effektivisera mitokondrier, fettförbränning, öka kapillärtäthet, förbättra rörelseekonomi osv. Vi har hört dem många gånger. Och visst, det är helt sant, det finns många bevisade effekter. Men vad många missar är att de hårdare passen har samma effekt, PLUS att de ökar mjölksyratåligheten och maximalt syreupptag, flyttar trösklar, med mera. Kort och gott, de hårda passen ger mer på alla plan. Tills de blir för många och/eller för hårda. Till hårda pass räknas förstås även snabbdistans och olika typer av tröskelträning.

  • Vill du bli bättre på sprint – prioritera hårda pass och styrka
  • Vill du bli bättre på medeldistans – prioritera hårda pass och styrka
  • Vill du bli bättre på långdistans – prioritera hårda pass och styrka
  • Vill du bli bättre på maraton – prioritera hårda pass och styrka
  • Vill du bli bättre på ultra – prioritera hårda pass och styrka

Långpass är lyx och överflöd

Så, då har vi klarat av det där med prioriteringarna. När blir det då ändå dags att lägga in långpass? Jo, så snart det finns utrymme. Är du som jag, och har lyxen att kunna prioritera träningen över allt annat, så finns det ganska gott om utrymme för långa lugna pass. När de hårda passen (1-4 st beroende på nivå och erfarenhet) fått sin naturliga plats i träningsveckan kan vi börja titta på utfyllnad. Hinner/orkar din kropp träna varje dag? Då börjar vi förstås med att bestämma vilken/vilka dag(ar) vi ska vila. Sedan är det bara att fylla de tomma dagarna med lugna pass i lämpligt antal, upp till den nivå som din kropp kan tolerera utan att bli skadad eller sjuk. Eller låt oss säga den nivå då de lugna passen går ut över genomförandet av de hårda. Kan du inte genomföra de hårda passen på ett bra sätt så har du förmodligen tränat för mycket/hårt, ätit för lite eller sovit för dåligt.

Vikten av grenspecifika långpass

… Är i det närmaste obefintlig. Långa, lugna träningspass utvecklar främst delar av vår kropp som skiter (nästan) fullständigt i vilken träningsform du kör. Bland löpare görs ofta tankevurpan att vilja vänja benen vid hårt underlag. Men det gör du ju på de hårda passen (inkl halvhårda kortare distanspass). Är du på toppen av din karriär, heter Eluid Kipchoge, Tove Alexandersson eller Mo Farah, och är uppvuxen med löpning till och från skolan så kan du definitivt springa 90% av dina pass, även de långa. Gärna i varierande terräng men även till viss del på hårt underlag eller löpband om din hjärncell tillåter. Men är du som 99.9% av läsarna på denna plattform så kan du belasta kroppen betydligt smartare genom att lägga in 30-70% kompletterande träningsformer (det som löparna brukar kalla alternativ träning). Och har du då lite bättre fantasi än att ställa dig på en sån där springcykel på gymmet så kommer du snart upptäcka fantastiskt roliga aktiviteter såsom MTB, skimo, rullskidor, längdskidor och så vidare. Skogslöpning/orientering räknas INTE till dessa utan bör redan vara en naturlig del av den grenspecifika/grennära träningen.

Om du saknar ”spring i benen” på de hårda passen så har du sprungit för mycket eller för hårt på de lugna.

Men – uthålligheten då?

Uthålligheten, min vän, kommer på köpet oavsett hur du tränar. Den huvudsakliga bristen hos de som bara tränar högintensivt och därmed har en mer explosiv/högoktanig profil är inte den på uthållighet utan snarare tålamodet i att röra sig så otroligt sakta som du behöver göra i ett längre lopp.

Avslutningsvis vill jag påminna om att jag själv inte riktigt lever som jag lär, samt att det mesta jag skriver är åsikter. Men att INGEN av mina åsikter saknar vetenskaplig grund. Härmed ser jag fram emot att bli totalsågad av diverse maratonexperter.

Det var nog allt för den här gången,
Vi hörs om en kvart – fjorton da’r!




Salming Idre Fjällmaraton söker Superambassadörer

På Städjans topp. Foto: Fjällfoto

Backintervaller, långpass, benböj på gymmet eller helt enkelt en vilopaus på en parkbänk… Vägen till Salming Idre Fjällmaraton ser olika ut för alla. Gemensamt är målet – att uppleva en härlig dag på fjället den 28 augusti. Nu söker Salming Idre Fjällmaraton två Superambassadörer som delar med sig av sina förberedelser.

Superambassadören är en pepp för alla som kämpar på med träningen i vinter. Två personer som är extra grymma på att peppa sig själv och andra deltagare inför Salming Idre Fjällmaraton vinner ordentligt med priser från loppets partners. Tävlingen pågår på Instagram till och med 23 februari.

Läs mer om Superambassadören

 




Kontinuitet

Kontinuitet. En mycket viktig (ungefär den tredje viktigaste efter återhämtning och variation), men ofta missförstådd och överskattad faktor. Inte bara i prestationsutveckling. Kontinuitetens hyllningar har kommit att bli nästan lika överdrivna som rädslan för gubbträning (eller ”mellanmjölk” som det av någon anledning kommit att kallas när man isolerar den intensiteten). Vad är egentligen kontinuitet?

Varning för bildfattigt inlägg. Orkade inte riktigt idag – kanske kompletterar med bilder senare.

Kontinuitet i löpning

Kontinuitet är kort och gott, att fortsätta över tid. Att fortsätta sträva dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år. I träningen, på jobbet, i privatlivet, alla sammanhang där du vill utveckla något. Men här pratar vi träning i allmänhet och löpning i synnerhet.

  • Att springa en dag i veckan är kontinuitet
  • Att springa två dagar i veckan är kontinuitet
  • Att springa tre dagar i veckan är kontinuitet
  • Att springa fyra dagar i veckan är kontinuitet
  • Att springa fem dagar i veckan är kontinuitet
  • Att springa sex dagar i veckan är kontinuitet, på gränsen till galenskap
  • Att springa sju dagar i veckan ÄR galenskap.

Tyvärr har många löpare missförstått faktorn kontinuitet och strävar efter de två sista alternativen. Själv är jag väl medveten om att mitt genomsnitt (2020) på 2,5 löppass/vecka hade mått bra av att öka en aning ifall jag vill få en kraftig utveckling som löpare. Men jag är (tyvärr?) lite för nöjd med den nivå jag håller idag. Var på skalan ligger du?

Kontinuiterlig återhämtning

Inlandsisen låg länge och tryckte ner marknivån på norra halvklotet. Än idag pågår landhöjningen som en återhämtning efter detta. Ni som inte förstår vad jag menar får forska själva, det finns folk som har betydligt bättre koll än mig på landhöjning. Men vad har detta med träning att göra?

Jo, träningen är som inlandsisen. Den pressar ner din utvecklingskurva, som sedan går upp igen under återhämtning. Återhämtningen är alltså landhöjningen. Vi vill ju uppnå kontinuerliga resultat, eller hur?

  • På årsbasis tränar vi ner oss i försäsong och släpper sedan upp för att få superkompensation (formtopp) till tävlingssäsong.
  • På månadsbasis tränar vi ner oss i några veckor och släpper sedan upp för att få superkompensation till nästa månad.
  • På veckobasis tränar vi ner oss i några dagar och släpper upp för att få superkompensation till nästa vecka. Eller till helgens eventuella tävling.

Därför är det viktigt med:

  • Vilodagar (minst 1 per vecka)
  • Lågveckor (minst 1 per månad)
  • Återhämtningsperioder (minst 1 månad per år)

Vill du vara som inlandsisen kör du ”runstreak”, hoppas på det bästa och kanske är i ditt livs form några år efter den dag då du väljer att sluta med ”runstreak”. Alla. väljer. själva.

Kontinuerlig variation

Efter återhämtning och att lyssna på kroppen, strax före kontinuiteten, kommer variationen in som en stark trea på listan över viktiga träningsfaktorer. Med kontinuerlig variation menar jag att vi måste fortsätta variera för att utvecklas. Många tenderar att bli mer och mer enformiga i sin träning med tiden. Ju mer löpning kroppen tål, desto mer springer vi. Och det är förstås en rimlig tendens. Om det inte sker på bekostnad av variationen.

Variera (och fortsätt variera):

  • Miljö (skog, berg, savann, varmt, kallt, uppför, utför, platt, löparbana, grus, asfalt, osv…)
  • Träningsformer (löpning, slätlöpning, SkiMo, längdskidor, MTB, rullskidor, styrketräning, landsvägscykling, kajak, rodd, osv…)
  • Träningsmodeller (långa intervaller, korta intervaller, distanspass, långpass, stegringsdistans, crosspass, osv…)
  • Intensitet (löjligt lugnt, max, över tröskelpuls, under tröskelpuls, gubbpuls, osv…)
  • Mängd (ena veckan 7 timmar, nästa vecka 15, osv…)
  • osv…

Sa jag ”osv”? Bara fantasin sätter gränser för vad det betyder!

Det var nog allt för den här gången,
Vi hörs om en kvart – fjorton da’r!




Extremsport

PDG2016

Skidalpinism den av mina regelbundna aktiviteter som andra kanske ser som mest extrem.

För några år sedan blev jag intervjuad i en artikel som skulle handla om extremsport. Jag hade väl inte riktigt tänkt på mina aktiviteter som extremsporter, men det stämmer nog. Att ta sig upp på okända berg, ut i okända skogar, för egen maskin, för att springa/åka skidor/cykla. Bo i husbil mitt i naturen… Ja kanske att det är lite extremt. Om vi utgår från samhällsnormen. I detta inlägg vill jag istället vrida perspektivet och utgå från människorasen. Från den kropp jag bor i. Vad är egentligen mest extremt med min livsstil? En topplista i tre punkter blir nog lagom.

3. Slätlöpning

Slätlöpning (alltså på asfalt, betong, löparbanor, grusvägar etc…) hamnar på en stark tredjeplats på listan över de mest extrema saker jag utsätter min människokropp för. Våra kroppar är designade för att springa. Absolut. Men när de designades fanns inget så stumt, monotont och själadödande som exempelvis asfalt. Det skulle möjligtvis vara sand isåfall. Men den är jag rätt övertygad om att stenåldersmänniskan undvek i den mån det gick.

Slätlöpning är ju förstås inte i närheten av lika skadliga som punkt 1 och 2 på listan, så länge den genomförs i balanserad form. Med tillräcklig återhämtning och varvat med andra fysiska aktiviteter. Slätlöpning kan rentav vara hälsosamt, i rimliga doser. Därför får den ha en relativt regelbunden plats i mitt liv. Men jag skulle förstås ALDRIG få för mig att springa så långt eller så mycket på asfalt att jag tvingas köpa skyddsskor (eller mängdskor, som ni andra kallar dem).

Strax före start i slätlöpningstävlingen Lidingöloppet 2018. Med tillräcklig återhämtning och variation är slätlöpning inte skadligt, tvärtom.

2. Kontorsarbete

Det näst mest extrema jag utsätter min människa för är kontorsarbete. För min egen del är intoleransen mot detta så stark att jag, på gott och ont, tvingas hålla mig borta från det. Ibland blir försörjningen och den intellektuella stimulansen lidande av denna intolerans och jag ger mig in i leken med ett tydligt mål. Att genomföra uppgiften så bra och snabbt jag bara kan, för att kunna återgå till verkligheten igen redan senare samma dag.

1. Sociala medier

På en klar förstaplats. Har inget mer att tillägga där.

Det var nog allt för den här gången,
Vi hörs om en kvart – fjorton da’r!




Rekordstort intresse för Salming Idre Fjällmaraton

Med mer än åtta månader kvar till start står det redan klart att Salming Idre Fjällmaraton blir rekordstort. Över 1 900 löpare är anmälda till loppet som avgörs den 28 augusti 2021.

– Vi har nästan blivit överraskade över det stora anmälningstrycket nu i december. Det är fantastiskt kul att så många vill springa i Idrefjällen i sommar. Det finns gott om motivation och längtan hos traillöparna att få springa lopp igen, säger loppets tävlingsledare David Andersson.

Största distansen så här långt är 28 km, dit 39 procent av löparna är anmälda, medan 32 procent ska springa 45 km. Fördelningen mellan kvinnor och män är jämn, 49 respektive 51 procent. Salming Idre Fjällmaraton har ett maxtak på 3 000 personer.
– Som det ser ut nu kommer loppet att bli fulltecknat. Det är så klart otroligt roligt, och det förenklar dessutom vår planering inför loppet betydligt.

– Vi får verkligen utgå ifrån att motionsloppen i god tid innan den här säsongen drar igång får möjligheter att bedriva sin verksamhet igen. Det finns flera studier som visar att risken att smittas av coronaviruset under ett motionslopp utomhus är mycket liten. Vi vet att loppen är en viktig motivation som hjälper folk att få sin träning gjord. Och, som WHO påpekade nyligen, fysisk aktivitet är fullständigt avgörande för en god hälsa, säger David.

Närmaste aktiviteten från Salming Idre Fjällmaraton är virtuella träningsracet Låtsasloppet. Det är det andra loppet i en serie av tre, och det går av stapeln den 16 januari. Loppet är gratis för alla och deltagarna springer en fjärdedel av sin tänkta distans på Salming Idre Fjällmaraton.
– Vi gör det här för att peppa deltagarna, och andra, att hålla i träningen nu under de tuffaste och mörkaste månaderna. Det är ju nu det finns risk att soffan lockar mer än träningsrundan, säger David.

Salming Idre Fjällmaraton




Att leva över sina tillgångar

För några dagar sedan hamnade jag mitt emot en av våra mest kända traillöpare. Det är inte första gången jag möter en av dem, men det är första gången jag möter en som kommit till insikt. Insikt om vilken SJUK sport vi håller på med. Inte i grunden men i ytterligheterna. Hennes (ja, det var en tjej – har vi några framstående herrlöpare i Sverige?) utgångspunkt var kosten. Min utgångspunkt är ju som vanligt balansen mellan återhämtning och belastning. Men vi pratade om EXAKT samma sak. Att ta ut mer än vad man sätter in.

Bankkontot

Tänk dig ditt bankkonto. Du får in lön, du betalar hyran, du köper mat. Du bor i Sverige så du har råd med ett enormt överflöd även om du inte reflekterat över det. Oavsett hur mycket pengar du tjänar eller gör av med så vet vi en sak. Hamnar saldot på minus så har vi ett problem. Så länge det är på plus har vi inte så mycket att oroa oss för. Eller hur?

Om du nu föreställer dig din kropp som ett bankkonto. Du fyller på med mat och sömn och kärlek. Har du en någorlunda hälsosam livsstil så är du regelbundet ute i friska luften och rör på dig. På ett mentalt och spirituellt plan fyller du på ”bankkontot” när du är ute. Men fysiskt, hur bra det än känns, så bränner du kalorier och ökar behovet av återhämtning för varje steg du tar. Och om du tar ut en kalori mer än du sätter in, ja då hamnar saldot på minus. Om du sover dåligt en natt, då är vissa av dina förmågor nedsatta. JA, det räcker med en natt. Och när saldot är på minus för länge så kommer övertrasseringsavgifterna. I form av skador, sjukdomar och mycket annat. Så länge saldot är på plus så växer vi och/eller vår prestationsförmåga. Fysiskt och mentalt.

Traillöpning

I vår sport har det blivit trendigt att ”springa” i flera dygn. Ju längre du orkar förflytta dig utan energitillskott desto coolare är du. Att springa många långa lopp är en större merit än att springa snabbt på en hälsosam distans. Och så vidare… Människor som knappt ens klarar av att springa en kilometer med ett hälsosamt löpsteg anmäler sig till Backyard Ultra och Kullamannens förbannade jävla självskadeorgie. Oj, överreagerade jag? Ja men det är nog fasen på tiden, nu när sistnämnda loppet precis fått någon slags världscupstatus och plötsligt blev ännu ”coolare”.

Jag förstår att det finns såna som lockas av att springa långt. Och jag har hört de här argumenten om stenåldersmänniskan som sprang ihjäl djur och att det är vår natur och så vidare. Jag håller med. Vi är born to run. Jag om någon är born to run. Jag har till och med fått en diagnos som säger det. MEN.

Varför blir det ett problem?

Problemet uppstår när vi glömmer det där med bankkontot. Du sätter upp ett mål, du tittar på hur eliten tränar, du gör så gott du kan för att komma ikapp det du missat hittills. Grattis, du har gjort alla fel du kan göra. Och ska jag berätta en hemlighet? De flesta av de där Elitlöparna gör samma fel som du. I synnerhet i vår sport, men även i andra. Ett mål är inte värt NÅGONTING utan en nulägesanalys.

Även elitlöparna gör alltså misstaget då och då. Tittar på målet, tränar hårdare än vad kroppen klarar, äter så mycket de kan men ändå lite mindre än vad de behöver, sover så mycket de kan men ändå lite mindre än vad de behöver. Gunde Svan ska ha sagt:

”Om jag hade klarat av att äta mer mat så hade jag också tränat ännu hårdare”

Precis som med det andra bankkontot gör det inte så stor skada att gå över gränsen någon dag då och då. Någon hundralapp i övertrasseringsavgift (eller i metaforiska fallet, en ofrivillig vilodag eller ett par veckor med förkylningssymptom) kan väl de flesta leva med. Men när det går någon sådan hundralapp per dag året runt, då börjar kroppen ta stryk på riktigt.

Dessutom kryllar det av ”tränare” som kan ge dig tydliga instruktioner för hur du sakta men säkert bryter ner kroppen till oigenkännlighet och ett säkert förtidsslut på karriären. Betydligt färre är de tränare som berättar hur du ska få kroppen att klara all den där träningen. Och de flesta tränare som faktiskt VET vad de gör är oftast anställda av något förbund, i något landslag.

Lösningen

Lösningen på problemet är förstås att hålla sig inom ramarna för det vi klarar av. Absolut – vi klarar en Ultra. Men kanske inte två. Åtminstone inte med för kort mellanrum. Det är möjligt att det finns undantag, Kilian Jornet klarar nog av att springa betydligt fler Ultralopp på ett år än vad jag gör. Men då är han också bokstavligen född in i sporten och i bergen.

För att kunna genomföra en Ultra hälsosamt behöver vi vara förberedda. Utvilade och påfyllda. Tränade för uppgiften (och återhämtade från träningen). På samma sätt behöver vi vara redo för VARJE TRÄNINGSPASS. En vilodag för mycket är ALLTID bättre än ett träningspass för mycket. Allt handlar om att äta och sova tillräckligt bra för att klara den belastning vi utsätter oss för.

Verktyg

Jag tjatar ofta om vilopulsen. Den löser förstås inte allt, men vilopulsen går upp när kontot är övertrasserat. Oavsett om det beror på jobb, stress, träning, för lite näring eller dålig sömn. Vilopulsen är ett symptom – mätningen av den ett verktyg.

Vilopulsen berättar ju hur kroppen mår totalt sett, men säger mindre om den lokala belastningen av muskler och leder. Löpare är väl kanske den enda folkgruppen som BARA tränar den sport de ska prestera i, och det blir ytterligare en dimension av problemet. En längdskidåkare, till exempel, kan gå ut och träna skate eller löpning eller cykel när stakmusklerna är slut. Men en löpare skiter i att benen är slut och springer ändå. Eller möjligtvis cyklar testcykel OM skadan redan gått för långt.

Hur som helst – mitt enda vattentäta verktyg är vilopulsen, som mäter helheten. När det kommer till att flytta belastningen mellan olika delar av kroppen så lämnas vi åt känslan. Åtminstone vi motionärer. Åtminstone vi som utövar en sport som fortfarande är en förskoleförkyld bebis i sammanhanget.

Det var nog allt för denna gång,
Vi hörs om en kvart – fjorton da’r!




Idre Fjällmaratonpodden #7 – Peter Lindquist

Han var med redan på den första upplagan av Idre Fjällmaraton 2018 och är en av loppets superambassadörer. Till nästa sommar väntar en av hans tuffaste utmaningar hittills då han ger sig i kast med Järvens Stig – 84 km. Låt dig inspireras av killen som ofta blev sist vald under skolgymnastiken – Peter Lindquist!




Krysander och Haines snabbast i specialanpassad Åre Trail

Den årliga tre dagar långa löparfesten Åre Trail Tour kortades i år ner till en dag och bytte tävlingsarena helt och hållet. Åre Trail Special edition 2020 Forza Mullfjället 18 km lockade dryga 50 löpare som på olika starttider tog sig an de 18 kilomterarna från Tegefjäll upp mot Mullfjället, vidare mot Forsaskalet och tillbaka.

Dagen bjöd på vackra höstfärger, sugande och leriga myrar och snö på fjället! Den tuffa stigningen från start blev förlåten av många då färden mot mål mestadels var nerför, och gav både fart på benen och leenden.
– Uppför var ju myren ens fiende, men nerför blev det ens bästa vän! Varje steg fick man tillbaka!, sa en löpare lyriskt i mål.

Snabbast på banan var Team Merrells Hector Haines med tiden 1:36:12 följt av Håkan Emilsson 1:40:47 och fjolårsvinnaren på 24k, Remi Francais 1:42:04.

På damsidan segrade Marie Krysander på 02:17:26 som länge fightades med Marielle Sinclair, 02:18:55. På tredje plats kom Emma Alzén (tvåa på Åre Trail tour 2019).

Länk till bilder och fullständiga resultat

Foto: Tim Larsson




Salming Idre Fjällmaraton öppnar anmälan

Salming Idre Fjällmaraton är ett av Sveriges största traillopp. Nästa år arrangeras loppet den 28 augusti, nu öppnar anmälan.

Arrangörerna tvingades skjuta på årets lopp, då det blev omöjligt att genomföra arrangemanget eftersom lagen om offentliga tillställningar innebär att max 50 personer får vistas ute på banan samtidigt.

– Det betyder att vi redan har 1 300 anmälda löpare, eftersom alla fick skjuta upp sin startplats till 2021, säger tävlingsledare David Andersson.

– Det kommer att bli en hejdundrande löparfest på Idre Fjäll nästa sommar. Då blir det också en mycket spännande premiär för Järvens stig 84 km, en oerhört tuff distans som i många mil går i obanad fjäll- ooch myrterräng, fortsätter han.

Salming Idre Fjällmaraton




Prenumerera på Trailrunning Swedens nyhetsbrev




Spännande lopp

02majallday16junalldayFeaturedBillingen Trailrace 5k5 km, 10 km, 10 km, 21 kmLandskap:Västergötland

lör08majalldayalldayFeaturedKolmårdstrailen0,5 km, 6 km, 10 km, 21 kmLandskap:Östergötland

lör22majalldayalldayFeaturedStockholms Brantaste3,3 kmLandskap:Stockholm

lör21augalldayFeaturedStockholm Trail5 km, 10 km, 21 kmLandskap:Stockholm

lör28aug04:0019:00FeaturedSalming Idre Fjällmaraton12 km, 28 km, 45 km, 84 kmLandskap:Dalarna

03sepallday05alldayFeaturedIcebug Xperience West Coast Trail74 km (23 km + 29 km +22 km)Landskap:Bohuslän

lör09okt10:00FeaturedHoka Torekov-Båstad21,2 kmLandskap:SkåneAnmälanDeltagare







Senaste blogginläggen

  • Äntligen måndag, äntligen Trailrunning Sweden-löpgrupp!
    Gunilla Kidmark

    Läs mer

  • Bergslagsleden "Det är inte så lätt som man tror"
    Anna Carlsson

    Läs mer

  • Ändrade planer - När Everest blev Marmolada
    Niclas Bergqvist

    Läs mer

  • 30 km och aprilväder
    Fanny Ahlfors

    Läs mer

  • Skogen, I love you!
    Linda Doktar

    Läs mer

  • "Vi lever livet framlänges men förstår det baklänges"
    Janne Svärdhagen

    Läs mer

  • Höga Kusten Winter Trail
    Bröderna Backa

    Läs mer

  • Det överprioriterade långpasset
    Andreas Lundblad

    Läs mer

Se alla våra Inspiratörer



Salming Idre Fjällmaraton fulltecknat

Det är över fyra månader kvar till start, men redan nu har Salming Idre Fjällmaraton nått deltagartaket på 3 000 personer.
– Det är fantastiskt kul att så många vill springa loppet. Salming Idre Fjällmaraton är ett viktigt mål för löparna. Det bidrar till att träningen blir av och håller högre kvalitet än annars, säger tävlingsledare David Andersson.

– Vi sätter stor tilltro till att Regeringen och Folkhälsomyndigheten snart kommer att släppa upp deltagarbegränsningen. Vikten av att ha ett mål att träna mot kan inte överskattas, och folkhälsan är viktigare än någonsin, säger David.

På vägen mot Salming Idre Fjällmaraton erbjuds de virtuella träningsracen Låtsasloppet. Tre lopp har avgjorts under vintern med uppemot 600 deltagare per lopp. Den 24 april väntar Låtsasloppet Höjdaren där deltagarna ska samla lika många höjdmeter som sedan väntar dem på banan i Idre.

– Låtsasloppet är gratis för alla, oavsett om du är anmäld till Salming Idre Fjällmaraton eller ej. Vi vill uppmuntra alla att träna och ta sig an en utmaning, säger David.

Fördelningen på de olika distanserna ser ut så här:
45 km – 922 personer
28 km – 1253 personer
12 km – 629 personer
84 km – 196 personer

Årets lopp arrangeras den 28 augusti.

I barnens eget Askes Fjällmaraton den 27 augusti finns gott om platser kvar.




Det överprioriterade långpasset

(varnar känsliga läsare för starka åsikter och bildfattigt inlägg)

Först måste jag kanske förtydliga att jag är medveten om hur mycket tid jag själv lägger på lågintensiva, långa träningspass i alla dess former. Det hade jag INTE gjort i samma utsträckning om prestation vore min huvudprioritet och/eller om jag hade haft begränsat med tid till träning. Grenspecifika distans-/långpass har fått en status, inte minst bland Maratonlöpare, som för mig är smått obegriplig. Det är förstås lätt att göra tankevurpan – ska jag tävla långt behöver jag träna långt. Och visst, långpass är inte bortkastade. Kanske inte ens överskattade. Men de är definitivt överprioriterade bland slätlöpar(motionärer).

De hårda passen har störst effekt

Argumenten för långpass är många. Effektivisera mitokondrier, fettförbränning, öka kapillärtäthet, förbättra rörelseekonomi osv. Vi har hört dem många gånger. Och visst, det är helt sant, det finns många bevisade effekter. Men vad många missar är att de hårdare passen har samma effekt, PLUS att de ökar mjölksyratåligheten och maximalt syreupptag, flyttar trösklar, med mera. Kort och gott, de hårda passen ger mer på alla plan. Tills de blir för många och/eller för hårda. Till hårda pass räknas förstås även snabbdistans och olika typer av tröskelträning.

  • Vill du bli bättre på sprint – prioritera hårda pass och styrka
  • Vill du bli bättre på medeldistans – prioritera hårda pass och styrka
  • Vill du bli bättre på långdistans – prioritera hårda pass och styrka
  • Vill du bli bättre på maraton – prioritera hårda pass och styrka
  • Vill du bli bättre på ultra – prioritera hårda pass och styrka

Långpass är lyx och överflöd

Så, då har vi klarat av det där med prioriteringarna. När blir det då ändå dags att lägga in långpass? Jo, så snart det finns utrymme. Är du som jag, och har lyxen att kunna prioritera träningen över allt annat, så finns det ganska gott om utrymme för långa lugna pass. När de hårda passen (1-4 st beroende på nivå och erfarenhet) fått sin naturliga plats i träningsveckan kan vi börja titta på utfyllnad. Hinner/orkar din kropp träna varje dag? Då börjar vi förstås med att bestämma vilken/vilka dag(ar) vi ska vila. Sedan är det bara att fylla de tomma dagarna med lugna pass i lämpligt antal, upp till den nivå som din kropp kan tolerera utan att bli skadad eller sjuk. Eller låt oss säga den nivå då de lugna passen går ut över genomförandet av de hårda. Kan du inte genomföra de hårda passen på ett bra sätt så har du förmodligen tränat för mycket/hårt, ätit för lite eller sovit för dåligt.

Vikten av grenspecifika långpass

… Är i det närmaste obefintlig. Långa, lugna träningspass utvecklar främst delar av vår kropp som skiter (nästan) fullständigt i vilken träningsform du kör. Bland löpare görs ofta tankevurpan att vilja vänja benen vid hårt underlag. Men det gör du ju på de hårda passen (inkl halvhårda kortare distanspass). Är du på toppen av din karriär, heter Eluid Kipchoge, Tove Alexandersson eller Mo Farah, och är uppvuxen med löpning till och från skolan så kan du definitivt springa 90% av dina pass, även de långa. Gärna i varierande terräng men även till viss del på hårt underlag eller löpband om din hjärncell tillåter. Men är du som 99.9% av läsarna på denna plattform så kan du belasta kroppen betydligt smartare genom att lägga in 30-70% kompletterande träningsformer (det som löparna brukar kalla alternativ träning). Och har du då lite bättre fantasi än att ställa dig på en sån där springcykel på gymmet så kommer du snart upptäcka fantastiskt roliga aktiviteter såsom MTB, skimo, rullskidor, längdskidor och så vidare. Skogslöpning/orientering räknas INTE till dessa utan bör redan vara en naturlig del av den grenspecifika/grennära träningen.

Om du saknar ”spring i benen” på de hårda passen så har du sprungit för mycket eller för hårt på de lugna.

Men – uthålligheten då?

Uthålligheten, min vän, kommer på köpet oavsett hur du tränar. Den huvudsakliga bristen hos de som bara tränar högintensivt och därmed har en mer explosiv/högoktanig profil är inte den på uthållighet utan snarare tålamodet i att röra sig så otroligt sakta som du behöver göra i ett längre lopp.

Avslutningsvis vill jag påminna om att jag själv inte riktigt lever som jag lär, samt att det mesta jag skriver är åsikter. Men att INGEN av mina åsikter saknar vetenskaplig grund. Härmed ser jag fram emot att bli totalsågad av diverse maratonexperter.

Det var nog allt för den här gången,
Vi hörs om en kvart – fjorton da’r!




Salming Idre Fjällmaraton söker Superambassadörer

På Städjans topp. Foto: Fjällfoto

Backintervaller, långpass, benböj på gymmet eller helt enkelt en vilopaus på en parkbänk… Vägen till Salming Idre Fjällmaraton ser olika ut för alla. Gemensamt är målet – att uppleva en härlig dag på fjället den 28 augusti. Nu söker Salming Idre Fjällmaraton två Superambassadörer som delar med sig av sina förberedelser.

Superambassadören är en pepp för alla som kämpar på med träningen i vinter. Två personer som är extra grymma på att peppa sig själv och andra deltagare inför Salming Idre Fjällmaraton vinner ordentligt med priser från loppets partners. Tävlingen pågår på Instagram till och med 23 februari.

Läs mer om Superambassadören